Sökresultat:
741 Uppsatser om Produktmiljödirektiv - Sida 47 av 50
Skyddet mot missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar
DÄ arbetslösheten under lÄng tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsÀttningspolitiken fÄtt en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka bÄde flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet pÄ arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rÄdet och mynnade ut i RÄdets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanstÀllningar och har tvÄ syften. Dels att sÀkerstÀlla att principen om icke-diskriminering omsÀtts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar.Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes Àndringar i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS).
Vad omfattas av undantaget för försÀkringstjÀnster i 3 kapitlet 10 § mervÀrdesskattelagen? :
VÀrdet av revision : En kvalitativ studie om dess inverkan vid kreditgivning till smÄ och medelstora företag
Sammanfattning I dagslÀget Àr Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillÀmpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillÀmpa undantaget enligt EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för ett avskaffande av revisionsplikten för de smÄ aktiebolagen. Det före detta justitierÄdet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de smÄ och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklÄn.
Intuitionens intention : en magisteressÀ
Jag tar fram ett vitt A3 papper ur mitt block. Jag har en ny tuschpenna med oförstörd spets och börjar pricka pÄ pappret. Halvligger pÄ golvet, försöker att inte tÀnka, söker arbeta ur intet. Tekniken Àr enkel. Prickar jag tÀtt blir intrycket mörkare, prickar jag glesare blir omrÄdet ljusare.
Trender inom verksamhetsstyrning
Idag styr och planerar de flesta organisationer i nÄgon form, det gÀller bÄde den privata sektorn som den offentliga sektorn. Det finns olika sÀtt och modeller man kan anvÀnda för att styra en verksamhet t.ex. genom balanserad styrkort. Styrning startas oftast frÄn centrala direktiv som t ex en affÀrs/verksamhetsplan, budget, prognos, resultatmÄl, avkastnings mÄl etc. Styrningen kan baseras pÄ mer eller mindre komplexa styrmodeller och hanteras rent praktiskt via nÄgon form av systemstöd men ibland endast med hjÀlp av Word- och Exceldokument.
Projekt i en ideell organisation : En studie av projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjÀnstemannaorganisation utifrÄn effektivitet, ÀndamÄlsenlighet och lÀrande
Som examensarbete har jag studerat projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjÀnstemannaorganisation i syfte att göra en kvalitativ kartlÀggning av projektverksamheten, frÀmst inriktad pÄ brister, samt föreslÄ förbÀttringsÄtgÀrder. I syftet har Àven ingÄtt att i nÄgon mÄn öka kunskapen generellt om tjÀnstemannadriven projektverksamhet inom ideella organisationer. För att möjliggöra ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt utformade jag under arbetets gÄng vad jag kallar för ett ramverk, genom vilket det empiriska materialet betraktades. Ramverket byggs upp teoretiskt i min referensram och bestÄr av de tre nyckelorden effektivitet, ÀndamÄlsenlighet och lÀrande, dÀr tonvikten i rapporten ligger pÄ de tvÄ första begreppen. Inom effektivitet behandlar jag hur vÀl projektverksamheten fungerar rent operativt, inom ÀndamÄlsenlighet berör jag projektens mÄl och effekter och inom lÀrande gÄr jag in pÄ kunskapshantering och projektstöd.
Basel II:s effekter pÄ bolÄnemarknaden : ? Vilka blir vinnare och vilka blir förlorare?
Den 1 januari 2007 trÀder det nya Basel II-regelverket och dess kapitaltÀckningsregler i kraft genom ett EG-direktiv som blir bindande för Sverige. KapitaltÀckningskravet Àr en lagstadgad lÀgsta nivÄ pÄ kapitalbas som en bank mÄste hÄlla i förhÄllande till de risker man Ätagit sig. I Basel II ska kopplingen mellan risk och kapitalkrav bli nÀrmare i varje enskilt fall. För att berÀkna storleken pÄ kreditriskexponeringen kommer bankerna att kunna vÀlja mellan tvÄ olika metoder; schablonmetoden och den interna riskklassificeringsmetoden, IRK-metoden. För Sveriges del kommer speciellt bolÄnemarknaden med sina mycket lÄga kreditförlustnivÄer att bli gynnsamt behandlad, men Àven övrig utlÄning till hushÄll förvÀntas fÄ ett lÀgre kapitalkrav.
Emigration : NÀr upphör den svenska skattskyldigheten?
Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka nĂ€r den svenska skattskyldigheten upphör. För att ge uppsatsen ett internationellt perspektiv undersöks vilka regler som gĂ€ller för att skatt-skyldigheten skall intrĂ€da i Storbritannien. Uppsatsen behandlar ocksĂ„ hur en persons hemvist avgörs nĂ€r han anses som bosatt i bĂ„de Sverige och Storbritannien.En person som Ă€r bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig i Sverige. Ăven den som Ă€r bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har vĂ€sentlig anknytning hit Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Att en person Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig innebĂ€r att han mĂ„ste betala skatt i Sverige pĂ„ alla sina inkomster, Ă€ven om inkomsterna hĂ€rrör frĂ„n utlandet (3 kap 8 §).
FrÄn behov till bistÄnd : Ett genusperspektiv pÄ Àldreomsorgens handlÀggningsprocess
Detta examensarbete handlar i allt vÀsentlig om attityder och strukturer i undervisningen pÄ gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering pÄ Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts pÄ yrkeslÀrarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrÄn dessa, speciellt i relation till den nu gÀllande lÀroplanen Gy 2000 och den förestÄende lÀroplanen Gy 2011, under förutsÀttning av att den sistnÀmnda kommer att godkÀnnas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkÀtform med diverse frÄgor till 15 yrkeslÀrare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. SÄ gott som samtliga yrkeslÀrare hade lÄng erfarenhet som kock och kocklÀrare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gÄng.Skolverket gav Är 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmÄl, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkÀten ta reda pÄ om nÀmnde program idag anvÀnds enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet Àr sÄ utformad att det Àr lÀtt att förstÄ och anvÀnda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.
Integrerat vÀxtskydd i rapsodling
Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekĂ€mpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogrĂ€s och vĂ€xtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att anvĂ€nda inom det konventionella lantbruket. Under senare Ă„r har dock resistens mot bekĂ€mpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogrĂ€s. Vidare har antalet tillgĂ€ngliga pesticider minskat pĂ„ marknaden beroende bland annat pĂ„ ökade krav pĂ„ lĂ„g miljöpĂ„verkan. Ă
r 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?HÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel?.
Vad hÀnder med slammet i VÀstra Götaland? -Hur sluthanteras slam frÄn avloppsreningsverk idag och hur kommer det att se ut i framtiden?
De idag mest anvÀnda alternativen för sluthantering av slam Àr deponering, spridning pÄ jordbruksmark, och olika former av annan anvÀndning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket hÀnder idag inom ?slamhanteringsomrÄdet? och till följd av nya lagar och mÄl kommer de tillgÀngliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gÀlla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet Àr att kartlÀgga sluthanteringen av slam frÄn avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mÄl och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tÀnkas se ut i framtiden.
Revisionsbranschens anpassning till CSRD. En kvalitativ studie om h?llbarhetsgranskning
Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting
Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur
direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur
svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga
utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.
Förenkling av revision i mindre aktiebolag : Vilka Àr alternativen?
Bakgrund: Den första januari 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Idag gör EGs fjÀrde bolagsdirektiv det möjligt att undanta mindre företag frÄn kravet pÄ revision och debatten kring revisionsplikt i smÄ bolag i Sverige Àr nu intensiv. Sedan Ärsskiftet 2004 gÀller Àven ett nytt regelverk, Revisionsstandard (RS) i Sverige och detta sÄvÀl som ökade krav pÄ oberoende har ytterligare intensifierat debatten. Enligt flertalet studier Àr ett borttagande av revisionsplikten inte realistiskt, dock anses att smÄ och medelstora företag Àr i behov av enkla och ÀndamÄlsenliga regler. Det Àr sÄledes relevant att undersöka hur en ÀndamÄlsenlig revision skulle kunna se ut i mindre aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra vad som kan avses nÀr begreppet ?förenkling? anvÀnds i debatten kring revision i mindre aktiebolag.
SprÄkriktighet : En studie av svensklÀrares uppfattningar om sprÄkriktighet i gymnasieskolan
Detta examensarbete handlar i allt vÀsentlig om attityder och strukturer i undervisningen pÄ gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering pÄ Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts pÄ yrkeslÀrarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrÄn dessa, speciellt i relation till den nu gÀllande lÀroplanen Gy 2000 och den förestÄende lÀroplanen Gy 2011, under förutsÀttning av att den sistnÀmnda kommer att godkÀnnas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkÀtform med diverse frÄgor till 15 yrkeslÀrare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. SÄ gott som samtliga yrkeslÀrare hade lÄng erfarenhet som kock och kocklÀrare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gÄng.Skolverket gav Är 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmÄl, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkÀten ta reda pÄ om nÀmnde program idag anvÀnds enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet Àr sÄ utformad att det Àr lÀtt att förstÄ och anvÀnda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.
ĂR MATRISER ETT UNDERSKATTAT VERKTYG I ARBETET MED ATT SĂKERSTĂLLA LĂROPLANENS INTENSIONER I UNDERVISNINGEN PĂ
GYMNASIETS YREKSINRIKTADE PROGRAM?
Detta examensarbete handlar i allt vÀsentlig om attityder och strukturer i undervisningen pÄ gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering pÄ Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts pÄ yrkeslÀrarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrÄn dessa, speciellt i relation till den nu gÀllande lÀroplanen Gy 2000 och den förestÄende lÀroplanen Gy 2011, under förutsÀttning av att den sistnÀmnda kommer att godkÀnnas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkÀtform med diverse frÄgor till 15 yrkeslÀrare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. SÄ gott som samtliga yrkeslÀrare hade lÄng erfarenhet som kock och kocklÀrare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gÄng.Skolverket gav Är 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmÄl, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkÀten ta reda pÄ om nÀmnde program idag anvÀnds enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet Àr sÄ utformad att det Àr lÀtt att förstÄ och anvÀnda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.
VÀrdet av revision : En kvalitativ studie om dess inverkan vid kreditgivning till smÄ och medelstora företag
Sammanfattning I dagslÀget Àr Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillÀmpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillÀmpa undantaget enligt EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för ett avskaffande av revisionsplikten för de smÄ aktiebolagen. Det före detta justitierÄdet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de smÄ och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklÄn.
Intuitionens intention : en magisteressÀ
Jag tar fram ett vitt A3 papper ur mitt block. Jag har en ny tuschpenna med oförstörd spets och börjar pricka pÄ pappret. Halvligger pÄ golvet, försöker att inte tÀnka, söker arbeta ur intet. Tekniken Àr enkel. Prickar jag tÀtt blir intrycket mörkare, prickar jag glesare blir omrÄdet ljusare.
Trender inom verksamhetsstyrning
Idag styr och planerar de flesta organisationer i nÄgon form, det gÀller bÄde den privata sektorn som den offentliga sektorn. Det finns olika sÀtt och modeller man kan anvÀnda för att styra en verksamhet t.ex. genom balanserad styrkort. Styrning startas oftast frÄn centrala direktiv som t ex en affÀrs/verksamhetsplan, budget, prognos, resultatmÄl, avkastnings mÄl etc. Styrningen kan baseras pÄ mer eller mindre komplexa styrmodeller och hanteras rent praktiskt via nÄgon form av systemstöd men ibland endast med hjÀlp av Word- och Exceldokument.
Projekt i en ideell organisation : En studie av projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjÀnstemannaorganisation utifrÄn effektivitet, ÀndamÄlsenlighet och lÀrande
Som examensarbete har jag studerat projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjÀnstemannaorganisation i syfte att göra en kvalitativ kartlÀggning av projektverksamheten, frÀmst inriktad pÄ brister, samt föreslÄ förbÀttringsÄtgÀrder. I syftet har Àven ingÄtt att i nÄgon mÄn öka kunskapen generellt om tjÀnstemannadriven projektverksamhet inom ideella organisationer. För att möjliggöra ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt utformade jag under arbetets gÄng vad jag kallar för ett ramverk, genom vilket det empiriska materialet betraktades. Ramverket byggs upp teoretiskt i min referensram och bestÄr av de tre nyckelorden effektivitet, ÀndamÄlsenlighet och lÀrande, dÀr tonvikten i rapporten ligger pÄ de tvÄ första begreppen. Inom effektivitet behandlar jag hur vÀl projektverksamheten fungerar rent operativt, inom ÀndamÄlsenlighet berör jag projektens mÄl och effekter och inom lÀrande gÄr jag in pÄ kunskapshantering och projektstöd.
Basel II:s effekter pÄ bolÄnemarknaden : ? Vilka blir vinnare och vilka blir förlorare?
Den 1 januari 2007 trÀder det nya Basel II-regelverket och dess kapitaltÀckningsregler i kraft genom ett EG-direktiv som blir bindande för Sverige. KapitaltÀckningskravet Àr en lagstadgad lÀgsta nivÄ pÄ kapitalbas som en bank mÄste hÄlla i förhÄllande till de risker man Ätagit sig. I Basel II ska kopplingen mellan risk och kapitalkrav bli nÀrmare i varje enskilt fall. För att berÀkna storleken pÄ kreditriskexponeringen kommer bankerna att kunna vÀlja mellan tvÄ olika metoder; schablonmetoden och den interna riskklassificeringsmetoden, IRK-metoden. För Sveriges del kommer speciellt bolÄnemarknaden med sina mycket lÄga kreditförlustnivÄer att bli gynnsamt behandlad, men Àven övrig utlÄning till hushÄll förvÀntas fÄ ett lÀgre kapitalkrav.
Emigration : NÀr upphör den svenska skattskyldigheten?
Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka nĂ€r den svenska skattskyldigheten upphör. För att ge uppsatsen ett internationellt perspektiv undersöks vilka regler som gĂ€ller för att skatt-skyldigheten skall intrĂ€da i Storbritannien. Uppsatsen behandlar ocksĂ„ hur en persons hemvist avgörs nĂ€r han anses som bosatt i bĂ„de Sverige och Storbritannien.En person som Ă€r bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig i Sverige. Ăven den som Ă€r bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har vĂ€sentlig anknytning hit Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Att en person Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig innebĂ€r att han mĂ„ste betala skatt i Sverige pĂ„ alla sina inkomster, Ă€ven om inkomsterna hĂ€rrör frĂ„n utlandet (3 kap 8 §).
FrÄn behov till bistÄnd : Ett genusperspektiv pÄ Àldreomsorgens handlÀggningsprocess
Detta examensarbete handlar i allt vÀsentlig om attityder och strukturer i undervisningen pÄ gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering pÄ Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts pÄ yrkeslÀrarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrÄn dessa, speciellt i relation till den nu gÀllande lÀroplanen Gy 2000 och den förestÄende lÀroplanen Gy 2011, under förutsÀttning av att den sistnÀmnda kommer att godkÀnnas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkÀtform med diverse frÄgor till 15 yrkeslÀrare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. SÄ gott som samtliga yrkeslÀrare hade lÄng erfarenhet som kock och kocklÀrare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gÄng.Skolverket gav Är 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmÄl, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkÀten ta reda pÄ om nÀmnde program idag anvÀnds enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet Àr sÄ utformad att det Àr lÀtt att förstÄ och anvÀnda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.
Integrerat vÀxtskydd i rapsodling
Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekĂ€mpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogrĂ€s och vĂ€xtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att anvĂ€nda inom det konventionella lantbruket. Under senare Ă„r har dock resistens mot bekĂ€mpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogrĂ€s. Vidare har antalet tillgĂ€ngliga pesticider minskat pĂ„ marknaden beroende bland annat pĂ„ ökade krav pĂ„ lĂ„g miljöpĂ„verkan. Ă
r 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?HÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel?.
Vad hÀnder med slammet i VÀstra Götaland? -Hur sluthanteras slam frÄn avloppsreningsverk idag och hur kommer det att se ut i framtiden?
De idag mest anvÀnda alternativen för sluthantering av slam Àr deponering, spridning pÄ jordbruksmark, och olika former av annan anvÀndning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket hÀnder idag inom ?slamhanteringsomrÄdet? och till följd av nya lagar och mÄl kommer de tillgÀngliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gÀlla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet Àr att kartlÀgga sluthanteringen av slam frÄn avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mÄl och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tÀnkas se ut i framtiden.
Revisionsbranschens anpassning till CSRD. En kvalitativ studie om h?llbarhetsgranskning
Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting
Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur
direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur
svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga
utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.
Förenkling av revision i mindre aktiebolag : Vilka Àr alternativen?
Bakgrund: Den första januari 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Idag gör EGs fjÀrde bolagsdirektiv det möjligt att undanta mindre företag frÄn kravet pÄ revision och debatten kring revisionsplikt i smÄ bolag i Sverige Àr nu intensiv. Sedan Ärsskiftet 2004 gÀller Àven ett nytt regelverk, Revisionsstandard (RS) i Sverige och detta sÄvÀl som ökade krav pÄ oberoende har ytterligare intensifierat debatten. Enligt flertalet studier Àr ett borttagande av revisionsplikten inte realistiskt, dock anses att smÄ och medelstora företag Àr i behov av enkla och ÀndamÄlsenliga regler. Det Àr sÄledes relevant att undersöka hur en ÀndamÄlsenlig revision skulle kunna se ut i mindre aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra vad som kan avses nÀr begreppet ?förenkling? anvÀnds i debatten kring revision i mindre aktiebolag.
SprÄkriktighet : En studie av svensklÀrares uppfattningar om sprÄkriktighet i gymnasieskolan
Detta examensarbete handlar i allt vÀsentlig om attityder och strukturer i undervisningen pÄ gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering pÄ Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts pÄ yrkeslÀrarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrÄn dessa, speciellt i relation till den nu gÀllande lÀroplanen Gy 2000 och den förestÄende lÀroplanen Gy 2011, under förutsÀttning av att den sistnÀmnda kommer att godkÀnnas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkÀtform med diverse frÄgor till 15 yrkeslÀrare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. SÄ gott som samtliga yrkeslÀrare hade lÄng erfarenhet som kock och kocklÀrare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gÄng.Skolverket gav Är 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmÄl, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkÀten ta reda pÄ om nÀmnde program idag anvÀnds enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet Àr sÄ utformad att det Àr lÀtt att förstÄ och anvÀnda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.
ĂR MATRISER ETT UNDERSKATTAT VERKTYG I ARBETET MED ATT SĂKERSTĂLLA LĂROPLANENS INTENSIONER I UNDERVISNINGEN PĂ GYMNASIETS YREKSINRIKTADE PROGRAM?
Detta examensarbete handlar i allt vÀsentlig om attityder och strukturer i undervisningen pÄ gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering pÄ Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts pÄ yrkeslÀrarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrÄn dessa, speciellt i relation till den nu gÀllande lÀroplanen Gy 2000 och den förestÄende lÀroplanen Gy 2011, under förutsÀttning av att den sistnÀmnda kommer att godkÀnnas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkÀtform med diverse frÄgor till 15 yrkeslÀrare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. SÄ gott som samtliga yrkeslÀrare hade lÄng erfarenhet som kock och kocklÀrare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gÄng.Skolverket gav Är 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmÄl, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkÀten ta reda pÄ om nÀmnde program idag anvÀnds enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet Àr sÄ utformad att det Àr lÀtt att förstÄ och anvÀnda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.