Sökresultat:
741 Uppsatser om Produktmiljödirektiv - Sida 27 av 50
Ett koncepts livscykel: en fallstudie om det balanserade styrkortet inom polismyndigheten
Inom den offentliga sektorn har det skett stora förÀndringar vilket innebÀr att det stÀlls högre krav pÄ att mynigeterna Àr effektiva. Detta har lett till ett krav pÄ reformering inom den offentliga sektorn. Denna reformering har i sin tur lett till ett ökat intresse för olika koncept och nya ideer. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga det balanserade styrkortets livscykel inom en offentlig organisation med fokus pÄ olika förklaringar till varför de avvecklar konceptet. För att kunna uppfylla syftet valdes polisen som fallobjekt.
BROBYGGARNA - INTEGRATIONENS LIVLINA
DÄ vi 2006 skrev ett projektarbete om Brobyggarna i skolans verksamhet vÀcktes vÄr nyfikenhet för deras verksamheter pÄ ett större samhÀlleligt plan. DÀrför har vi hÀr utgÄtt frÄn att undersöka om Brobyggarnas utsagor om sina verksamheter stÀmmer överens med de uppdrag verksamheterna officiellt har. VÄr uppfattning Àr att utvÀrderingar och rapporter pÄ ett otillrÀckligt sÀtt knyter an till den svenska integrations- och storstadspolitiken och vi vill dÀrför Àven undersöka hur vÀl förankrad denna politik Àr i Brobyggarnas verksamheter.
VÄra syften med uppsatsen Àr att stÀlla Brobyggarnas utsagor i relation till Malmö Stads mÄlsÀttningar inom ramen för storstadssatsningen och integrationspolitiken, och analysera och diskutera förankringen av politiken samt om verksamheterna leder till integration eller ytterligare segregation.
De empiriska resultaten har vi kopplat till teorier om demokrati och integration, vilka har visat sig vara grundlÀggande utgÄngspunkter för vÄr studie. För att underlÀtta lÀsarens förstÄelse för vÄra diskussioner och resultat har vi Àven redogjort för den politik som ligger till grund för verksamheterna.
Vi anser att vÄra viktigaste slutsatser Àr, att integrationspolitikens otydliga direktiv leder till att Malmö Stads ambitiösa integrations- och demokratiarbete försvÄras genom begrÀnsningen av antalet bostadsomrÄden, istÀllet för att Àven arbeta övergripande i hela Malmö. Ibland riskerar arbetet dessutom att öka segregationen och stigmatiseringen pÄ grund av fokuseringen pÄ vissa befolkningsgrupper, enligt oss involverar integration alla.
Distriktssköterskan i primÀrvÄrden : kunskapskÀllorsom ligger till grund för beslutsunderlag. Kvalitativa intervjuer
Samtiga vÄrdprofessioner har enligt lag krav pÄ sig att arbeta evidensbaserat. SÄ Àven sjuk- och distriktssköterskan. Ett mycket lÄgt anvÀndande av evidens har trots detta faststÀllts. Stora förluster görs för att förlegade och ovetenskapliga metoder anvÀnds. Ett stort antal studier har gjorts för att efterforska orsakerna till detta men har dÄ fokuserat pÄ sjuksköterskan i slutenvÄrden.
STRAFFRĂTTSLIG PLIKT ATT BISTĂ NĂDSTĂLLD : En analys med huvudfokus pĂ„ Norges lagstadgade plikt att bistĂ„ nödstĂ€lld samt pĂ„ Sveriges reglering angĂ„ende medhjĂ€lp till sjĂ€lvmord
SAMMANFATTNING Sverige har Ànnu ingen straffrÀttslig plikt att bistÄ nödstÀlld som en del andra nordiska lÀnder har. Genom ett dagsaktuellt direktiv har det begÀrts att eventuella följder vid ett införande av en sÄdan plikt skall utredas. Plikten Àr uppsatsens huvudÀmne och det Àmnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt. Historiskt sett har ett flertal motioner lÀmnats om införande av plikt att bistÄ nödstÀlld. Kritik handlar om att det Àr straffritt att se pÄ utan att ingripa dÄ andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gÄng efterföljts av avslag.
Förpackningsdesign Ät AssiDomÀn Frövi
I kölvattnet av Nollvisionen uppstÄr problem för oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvÀgar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillrÀckligt och nya lösningar mÄste till. Detta examensarbete syftar till att förbÀttra framkomligheten och trafiksÀkerheten för oskyddade trafikanter pÄ s k MLV (Mötesseparerad LandsVÀg). MÄlet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbÀttringsomrÄden, finna bra lösningar samt att berÀkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstÀmmighet i synen pÄ hur oskyddade trafikanter pÄ MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, pÄ bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.
Offentlig upphandling : En komparativ studie av förhandlat förfarande med föregÄende annonsering och konkurrensprÀglad dialog
Sommaren 2010 implementerades det nya upphandlingsinstrumentet konkurrensprÀglad dialog i LOU. Upphandlande myndigheter har numera tvÄ undantagsinstrument tillgÀngliga, förhandlat förfarande med föregÄende annonsering och konkurrensprÀglad dialog. Gemensamt för förfarandena Àr att de utgör undantag frÄn huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillÀmpas. En upphandlande myndighet fÄr endast tillÀmpa förhandlat förfarande med föregÄende annonsering eller konkurrensprÀglad dialog dÄ sÀrskilda förutsÀttningar föreligger. Offentlig upphandling i Sverige har i dag sin grund i EU.
Utformning av designmanual för komprimeringsmaskiner
AB Orwak tillverkar idag ett 20-tal balpressar och komprimatorer för
komprimering, sortering och Ätervinning. De har funnits pÄ marknaden sedan
1971 och har sitt sÀte i SÀvsjö. Orwak har sedan de grundades utvecklat
sina produkter men det finns nu en mÄlsÀttning inom företaget att faststÀlla
riktlinjer för produktutvecklingen. Riktlinjerna var tÀnkta att med klara
direktiv beskriva hur maskinerna ska se ut i framtiden. Genom att göra ett
enhetligt sortiment kan kunderna knyta samman produkterna med varandra och
med företaget vilket skulle ge Orwak ett starkare varumÀrke som sannolikt
skulle resultera i konkurrensfördelar.
Anbudsprocessen
VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.
Gaskvalitetssensor
VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.
Val av avskrivningsmetod & införande av komponent-avskrivningar K3 : En studie pÄ kommunala energibolag
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhÄller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som anvÀnts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Vi har bl.a. anvÀnt oss av Burns & Scapens ramverk som ingÄr i den institutionella teorin, vilket Àr den teori som studien utgÄtt ifrÄn.Metod: Studien utgÄr ifrÄn den kvalitativa ansatsen med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svÄrbedömd process som prÀglas av en inre tröghet pÄ grund av pÄverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstÄnd byggts upp pÄ grund av svÄra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har pÄkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv.
"Det enda vi vet sÀkert Àr att allt Àr osÀkert" : om riskbedömningar i Natura 2000-Àrende
SammanfattningUppsatsens syfte Ă€r att utreda om Mark- och miljööverdomstolen (MĂD) tillgodoser försiktighetsprincipen och EU-rĂ€ttens krav vid riskbedömningar i Natura 2000-Ă€renden. Elva svenska rĂ€ttsfall har analyserats och fyra fall frĂ„n EU-domstolen. Följande frĂ„gor besvaras;-      hĂ€nvisar domstolen till begreppet gynnsam bevarandestatus?-      gĂ„r det att utlĂ€sa ur MĂD:s domskĂ€l om försiktighetsprincipen har tillĂ€mpats?Natura 2000-regleringen baseras pĂ„ tvĂ„ EU-direktiv och syftar till att bevara och skydda den biologiska mĂ„ngfalden inom unionen. Medlemsstaterna Ă„lĂ€ggs dĂ€rför att upprĂ€tta skyddsomrĂ„den för de arter och livsmiljöer som Ă€r listade i bilagor till direktiven.
V?lf?rdens villkor : En WPR-analys av Tid?avtalet
Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.
Val av vÀgbelysningsteknik ur ett LCC-perspektiv
Inom EU har det tagits fram ett direktiv för miljövÀnlig design och produktion. Prestandan pÄ ingÄende komponenter har lagstiftats inom flera olika omrÄden. Detta har lett till att glödlampan skall fasas ut i hemmamiljön. Matta glödlampor och klara 100 watts glödlampor inledde detta Är 2009. Ett av omrÄdena Àr gatubelysningen (armatur + ljuskÀlla), dÀr blir bl.a.
ĂvergĂ„ngen till IPv6: Vad hindrar svenska företag att ta steget?
Det nuvarande kommunikationsprotokollet pÄ Internet, IPv4, utvecklades tidigt under 70-talet och anvÀnds idag av datorer och andra enheter för att kommunicera med varandra. Det nÀstan 40 Är gamla protokollet rÀcker endast till drygt fyra miljarder adresser och med tanke pÄ Internets explosionsartade tillvÀxt har en global adressbrist uppkommit i dagens vÀrld. Fler enheter ansluter sig till Internet och krav stÀlls pÄ fler IP-adresser samt en förbÀttrad sÀkerhet. Vi stÄr idag inför en stegvis övergÄng till det nya protokollet pÄ Internet, IPv6. Denna nya version löser problemet med adressbristen och har inbyggda sÀkerhetsfunktioner samt andra fördelar.
Framtidens Kontrollplats
VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.