Syftet med vår studie är att finna faktorer till spridningen av kalkylmodellerna Activity-based costing (ABC), Target costing (TC) och Kaizen costing (KC). Detta gör vi genom att använda oss av kvalitativ ansats och genomföra intervjuer vid sex tillverkande företag. Vi kan se influenser av spridningen av modellerna ABC, TC och KC i studiens företag. Det har visat sig att företagen tillämpar ?traditionell? Produktkalkylering med inspiration av ABC-modellen.

Syftet med vår studie är att finna faktorer till spridningen av kalkylmodellerna Activity-based costing (ABC), Target costing (TC) och Kaizen costing (KC). Detta gör vi genom att använda oss av kvalitativ ansats och genomföra intervjuer vid sex tillverkande företag. Vi kan se influenser av spridningen av modellerna ABC, TC och KC i studiens företag. Det har visat sig att företagen tillämpar ?traditionell? Produktkalkylering med inspiration av ABC-modellen.

Syfte: Att belysa problem och möjligheter med att uppfölja kostnadsställestruktur så den stöder organisationen, ansvarsfördelningen och ger en struktur som underlag till Produktkalkylering.Metod: Vi har använt kvalitativ metod i arbetsprocessen. Genom intervjuer har vi skaffat underlag för fallstudien. Dessutom fick vi tillgång till företagets databas.Resultat & slutsats: Ovako bör minska ner antalet kostnadsställen på varje sektion samt göra en översyn av strukturen så att denna stämmer bättre överens med arbetssättet i hantering av produktkalkyler.Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka om det är lika viktigt för andra företag att följa upp kostnadsställestrukturen och anpassa den till produktkalkyler.Uppsatsens bidrag: Vi har tillämpat teorier inom Produktkalkylering på ett tillverkande företag i Sverige (Gästrikland). Dessutom har vi undersökt hur kostnadsställestrukturen påverkar upprättandet av produktkalkyler..

Den allt hårdare konkurrensen på marknaden gör att det blir alltviktigare för mindre tjänsteföretag att utvärdera sitt val avproduktkalkyl.Syftet med denna uppsats är att undersöka El- Företaget AB:sProduktkalkylering samt ge förslag till eventuella förbättringar genomatt jämföra med befintliga och lämpliga produktkalkyler.Resultatet i denna undersökning visar att påläggskalkylen är den mestlämpade kalkylmetoden för El- Företaget AB. Företaget använder sig avdenna modell idag men i slutsatsen har vi konstaterat att det krävsförbättringar. Dessa förändringar bör genomföras för att företaget iframtiden ska kunna jämföra och kontrollera sina kostnader på ettbättre sätt.Because of the competition on the current service market it is moreimportant to minor service companies to evaluate there choice ofproduct calculation.The purpose is to examine El- Företaget Ab:s product calculation andsuggest possible improvements by comparing with existing andappropriate product calculating- methods.The result in this survey shows that absorption costing method is themost suitable one to use by El- Företaget AB. The company uses thismodel today but through the conclusion we have worked outimprovements. These changes will be made to compare and controltheir cost in a better way in the future..

SyfteAtt genom en fallstudie vid Gävle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av Produktkalkyleringsmodell. Att ge Gävle Energis affärsområde Kommunikation ett förslag på modell för Produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras på ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att få information till teorikapitlet samt till processen där empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag på lämplig modell.Resultat & slutsatsFöretaget efterfrågade en standardiserad enkel modell för Produktkalkylering i en komplex verksamhet.

Bakgrund: Produktkalkyleringen bidrar med viktig information vid bland annat beslutssituationer. Litteratur och forskning kring Produktkalkylering fokuserar främst på Produktkalkylering i tillverkande företag och kalkylmodeller vars grundstomme utvecklades under 1930-talet. Empiriska undersökningar rörande hur svenska tjänsteföretag tillämpar Produktkalkylering finns inte, inte heller några studier som undersöker de traditionella kalkylmodellernas lämplighet för tjänsteverksamhet. Syfte: Att beskriva Produktkalkylering i svenska tjänsteföretag. Vidare syftar uppsatsen till att utvärdera de traditionella kalkylernas lämplighet i tjänsteverksamhet.

Produktkalkylering är en del av kalkylsystemet och är vital för att företag skall kunna behandla sitt beslutsfattande på starka grunder. Men hur ska de små företagen tillämpa Produktkalkyleringen. Metoderna är utvecklade för stora komplexa företag, vilket kan vara svårt för småföretagarna att ta till sig. Syftet med studien är att undersöka användningen av produktkalkylen vid beslutsfattande i småföretag, samt se hur faktorerna ledarskapsstil och konkurrens påverkar valet av produktkalkylmetod. Genom en kvantitativ ansats ämnades undersöka små Norr- och Västerbottniska företag inom branschen för hustillverkning.

En verksamhet strävar efter att uppnå en viss effektivitet. För att det ska vara möjligt måste verksamheten styras, det vill säga planeras, samordnas och kontrolleras. Företag kan idag välja att jobba med olika styrmedel. Ett av det mest användbara styrmedlet är Produktkalkylering. Produktkalkylering används bland annat för att bestämma pris på produkter, lönsamhetsberäkning, kostnadskontroll och produktval.

SyfteAtt genom en fallstudie vid Gävle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av Produktkalkyleringsmodell. Att ge Gävle Energis affärsområde Kommunikation ett förslag på modell för Produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras på ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att få information till teorikapitlet samt till processen där empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag på lämplig modell.Resultat & slutsatsFöretaget efterfrågade en standardiserad enkel modell för Produktkalkylering i en komplex verksamhet.

Det är viktigt för företag att ha ett väl anpassat ekonomistyrningssystem till sin verksamhet. Detta gäller speciellt tillverkande småföretag som ofta är aktiva på marknader med hård konkurrens. En viktig del i ekonomistyrningen är Produktkalkyleringen där man fördelar företagets kostnader ut på produkterna som tillverkas. Beroende på hur företagets teknologi ser ut, är också olika kalkyleringsmetoder mer eller mindre lämpliga. Därför var syftet med denna uppsats att beskriva vilka kalkyleringsmetoder tillverkande småföretag använder samt att undersöka kopplingen mellan teknologi och kalkyleringsmetod.

För att kunna styra ett företag så behövs det ekonomisk information av olika slag. Denna information hämtas från bland annat produktkalkyler. Vilken produktkalkylmetod ska företagsledare i ett mindre företag välja? Företaget lever inte isolerat från omvärlden därför finns det många faktorer som kan ha betydelse vid valet. Ett mindre företag i Norrbotten, Bölebyns Garveri AB, var i behov av att fördela sina kostnader på produkter på ett bättre sätt.

Syftet med Produktkalkylering att sammanställa kostnader för ett kalkylobjekt under hela förädlingsprocessen för att senare övergå till att vara ett underlag för beslut inom flera olika områden i ett företag. Kalkylunderlaget måste således visa en korrekt spegling av kalkylobjektets kostnader för att företagsledningen ska kunna ta de beslut som krävs för att nå en högre lönsamhet samt tillväxt. De direkta kostnaderna kan enkelt härledas från redovisningen till produkten, dock framstår de indirekta kostnader som en svårare upp-gift. Fördelningen av material- och tillverkningsomkostnader beräknas genom varierande fördelningsnycklar vilket skapar en påläggsats som läggs på produktkostnaden. Eftersom påläggsatsen är likadan på alla produkter oavsett om intensiteten i förädlingsprocessen varierar kraftigt, leder detta till att produktkalkylen inte speglar den verkliga kostnadsbil-den på ett rättvisande sätt för kalkylobjekten.Syftet med denna uppsats var att studera hur en annorlunda fördelning utav omkostnader i den traditionella påläggsmodellen inom Produktkalkyleringen kan skapa en mer rättvi-sande kostnadsbild av en produkt.

Background - Swedish trade and industry primarily involves small corporations, including small manufacturing corporations. Currently, most costing models that are used are based on studies accomplished at large corporations. This conveys to the fact that product costing that occurs at small manufacturing corporations is based on all complexities that large corporations bring, which rarely match with small corporations. It occurs that small manufacturing corporations unconsciously rely on incorrect information that has been calculated based on great corporations? product costing.

En affärsplan är ett nedskrivet formellt dokument som bland annat omfattar företagets affärsidé, mål, produktion, interna och externa intressenter, budget och finansiering. Samtliga undersökta institutioner med riktad rådgivning till entreprenörer förespråkar att affärsplanen upprättas för att öka företagets möjligheter till framgång. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur affärsplanen i dagsläget används av småföretag och dess externa intressenter, samt jämföra resultatet med rådgivning och tidigare forskning inom området. Enligt teorin är affärsplanen av stor betydelse både internt och externt. Internt kan affärsplanen till exempel verka som styrmedel och utvärderingsinstrument samt vid utvärdering av affärsidén.

Studies show that activity based costing (ABC) is not widespread in practice even though it has been present in the academic world since the 80's. This thesis examines the reasons for the discrepancy between theory and practice through a case study of a Swedish manufacturing company. The intension is to answer the question of what contributes to the choice of precision in product costing.We found arguments for increasing precision in product costing but not to the extent of a full-scale ABC implementation. The company's estimation of the value of increased precision. In the study three company unique factors were isolated that affected the company's estimation of value; drifting purpose of product costing, historical use of product costing and knowledge about product costing..