Sökresultat:
416 Uppsatser om Produktivitet - Sida 18 av 28
Fysiskt aktiv personal - en vinstfaktor för företaget? : attityder på ledningsnivå
Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att kartlägga attityder på ledningsnivå till att använda fysisk aktivitet för de anställda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.Frågeställningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrån ett ledningsperspektiv på företaget?? Hur ser företagsledningen på kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgår ifrån en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person på ledningsnivå på fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes även med två ledande organisationer på den svenska arbetsmarknaden, en på arbetsgivarsidan respektive en på arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hälsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktär.
Modellering av Åkkomforten i en Skotare
Sammanfattning Denna avhandling avser en Skotare ? Valmet 860,4 ? från Komatsu Forest, som har hög Produktivitet, men saknar såväl primärt fjädringssystem för fram- och bakaxel som hyttfjädringssystem för att isolera mot vibrationer från ojämnt underlag. Tidigare projekt har praktiskt mätt upp accelerationer (vibrationer) i förarstol, hytt, framvagn och bakvagn, liksom fyra boggievinklar. I detta examensarbete har en simuleringsmodell av skotaren utvecklats i SimMechanics baserat på vissa antaganden och förenklingar, och utvärderats gentemot tidigare mätdata. Gjorda simuleringar matchas mot mätdata i både tids- och frekvensdomänen för att demonstrera att simuleringsmodellen reflekterar huvuddragen i den verkliga skotaren.
Björkhagaskolan framtidens grundskola
Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera Produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll.
Hur påverkas markvegetationen i boreala skogsekosystem av produktionshöjande åtgärder?
I den boreala vegetationszonens skogar är kväve i regel en tillväxtbegränsande faktor som ofta har en avgörande effekt på markvegetationen. Markvegetationen har betydelse för biologiska processer, biodiversitet och ger ekosystemtjänster. Kväve tillkommer dessa ekosystem genom atmosfärisk kvävedeposition, kvävefixering och skogsgödsling. I och med krav på ökad produktion kan skogsgödsling bli en allt vanligare åtgärd inom skogsbruket vilket skulle öka kvävemängderna i skogen. Vi undersökte därför vilken effekt detta skulle kunna ha på en medelgod tallskogs markvegetation.
Vår studie baserades på data från Skogforsks gödslingsförsök 165, Hagfors.
Jordbruk i Indien och Kina - En litteraturstudie om politik och fattigdom på landsbygden
Majoriteten av världens extremt fattiga bor i rurala områden och 300 miljoner av dem i Indien och Kina. Trots att länderna kommit en bit på vägen i sin strukturella omvandling arbetar fortfarande runt hälften av befolkningen på landsbygden inom jordbruket. De direkta och indirekta effekterna som den primära sektorn skapar har visat sig viktiga av olika anledningar. Hur detta kommer sig undersöks närmare i denna uppsats som är en litteraturstudie om rural fattigdom och jordbrukssektorn roll för att minska denna i Indien och Kina. Dessutom kommer även den makroekonomiska politik som förts i länderna samt andra jordbruksspecifika faktorers inverkan på sektorn att granskas.
Hälsa på arbetsplatsen : Upplevelser av obligatorisk friskvård
Bakgrund:Hälsotrenden i samhället har idag nått organisationer som arbetar medhälsofrämjande aktiviteter för att förbättra medarbetarnas hälsotillstånd.Friskvårdsbidraget har länge funnits och varit en frivillig förmån för organisationer atterbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hälsoarbete. Då organisationer inser attbidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hälsofrämjande harorganisationer börjat införa obligatorisk friskvård. Genom att organisationer inför dettakan friskvårdsarbetet kritiseras då ledningen på organisationer använder sig avelementet tvång och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt kränker personalenspersonliga integritet.Syfte:Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen på KalmarVatten upplevde obligatorisk friskvård. Vi ville även få förståelse för om denobligatoriska friskvården blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarnaupplevde införandet i förhållande till den privata integriteten och rådande hälsotrend isamhället.Metod:Studien har gjorts på organisationen Kalmar Vatten som infört obligatoriskfriskvård för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi meden induktiv ansats där datainsamling från respondenter på Kalmar Vatten är grunden förvår analys och slutsats.Slutsats:Organisationen har skapat en företagskultur som är inriktad mothälsofrämjande arbete genom att utnyttja sin maktposition.
Därför söker vi vård! - en ekonometrisk analys av vårduppsökande i Skåne
För en djupare förståelse av bestämningsfaktorerna modelleras i denna uppsats vårduppsökande med en ansats inspirerad av Grossmans artikel "On the concept of health capital and the for health" från 1972. Benägenheten att söka vård anses vara härledd från efterfrågad nivå av hälsokapital, vilket bestäms av Produktivitet i hälsoproduktionen och skuggpriset av kapitalet. Förutom Grossmans huvudvariabler ?ålder, utbildning och inkomst? innefattar modellen också både alternativa investeringar och humankapital samthälsonedsättande konsumtion och demografiska variabler. Med data från Region Skåne analyseras detta genom en ekonometrisk modell uppbyggd i tre steg.
Implementation och utökning av en typhärledningsalgoritm för Common Lisp
Programmeringsspråk har oftast ett typsystem och kan välja att använda olika statiska verktyg att analysera koden. Statiska språk utför typkontroller innan körtillfället och kan då ge garantier att typfel inte kan förekomma, dynamiska språk gör däremot dessa kontroller under körtillfället och om ett dåligt beteende upptäcks avbryts programmet.Eftersom kontrollerna görs under körtillfället skrivs inte typsignaturer ut i dynamiska språk. Ett dynamiskt språk kan vara mer flexibelt än ett statiskt språk eftersom inga garantier ges. Eftersom inga typsignaturer skrivs ut går det att skriva program på ett mer koncist sätt. I statiska språk tvingas oftast användaren att skriva ut typerna explicit för variabler och funktioner.Typhärledning är processen att härleda typer för uttryck.
Effektivitet på bekostnad av legitimitet? : En kvalitativ fallstudie av lean på Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden
Migrationsverket har sedan 2010 arbetat med att införa lean som arbetssätt i hela sin organisation. Lean härleds ofta historiskt till Toyotas styrsystem Toyota Production System, och har till största delen använts inom privata organisationer där effektivitet, Produktivitet och ekonomiska värden varit de huvudsakliga målen. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv är det därför av vikt att undersöka leans förmåga att även beakta de demokratiska värden som en offentlig verksamhet har att ta hänsyn till. Genom att intervjua handläggare och teamledare på Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden om deras erfarenheter och upplevelser av lean som arbetssätt samt genom att studera deras interna arbetsmaterial har min ansats med denna uppsats varit att ge en bild av huruvida lean är ett lämpligt arbetssätt för offentlig verksamhet och om medarbetarna upplever att implementeringen av lean förändrar synen på värdena effektivitet och legitimitet i praktiken. Resultatet från denna undersökning visar att det finns ett starkt stöd för leans teoretiska förmåga att underlätta för medarbetarna att stärka rättssäkerheten samtidigt som arbetssättet ökar effektiviteten.
Effektivisering av malmproduktion genom att införa positionering av personal och utrustning : En fallstudie av effektivisering med Mobilaris Mining Intelligence
Underjordsbrytning är en vanlig brytningsmetod vid gruvdrift. Vad som avgör om man ska bryta malmen genom dagbrott eller med en underjordsgruva beror på hur malmkroppen ser ut. Underjordsbrytning används ofta vid höggradiga malmkroppar som ligger under jord. De finns många olika metoder men två av de vanligaste är skivrasbrytning och igensättningsbrytning. Som används av Boliden AB och LKAB.
Vad ligger bakom"knäet"på industrisysselsättningskurvan?
Vi utgår från ett diagram över utvecklingen av andelen sysselsatta i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjänster under 1900-talet i Sverige. I detta diagram syns någon gång på 1960-talet en kraftig förändring, industrisysselsättningens andel ger sken av att minska kraftigt från ett år till ett annat. Uppsatsens syfte är att ta reda på vad som ligger bakom denna markanta förändring,"knäet". Vi vill ta reda på om det verkligen sker en så kraftig förändring som diagrammet ger sken av eller om andra faktorer som omdefinieringar av statistiken kan förklara"knäet". Vidare vill vi ta reda på hur industrisysselsättningens utveckling vid denna tid kan förklaras.
Hur påverkar avlövad underväxt kvaliteten och drivningskostnaden i gallring?
Gallring är en beståndsvårdande utglesning där gagnvirke tillvaratas. Syftet med gallring är att styra över produktionen på ett lägre antal stammar och på sikt skapa ett bestånd med en högre medelstamsvolym än om gallring inte genomförts. Gallring kan utföras enligt olika former, vilket påverkar Produktiviteten i drivningsarbetet och beståndets karaktär efter utförd åtgärd. I vissa bestånd kan det finnas ett undre skikt av löv eller gran som försvårar gallringen, så kallad försvårande underväxt.
Den här studien syftade till att undersöka om underväxtröjning är en åtgärd som kan leda till att minska kostnaderna i gallring i bestånd med underväxt. En tidsstudie utfördes i två talldominerade bestånd med lövdominerad underväxt i 2-3 meters höjd.
Framgångsfaktorer med processkartläggning vid ett systeminförande : En rekonstruktion av effekter vid ett lyckat systeminförande med en processkartläggning som grund
SammanfattningEtt affärssystem kan ses som ett standardiserat, verksamhetsöverskridande systemstöd. Införandet av affärssystem har stora inverkningar på organisationen och är komplext, resurs- och tidskrävande. Det är många faktorer att ta hänsyn till, vilket resulterar i att flera systeminföranden misslyckas. Kontentan av ett misslyckande kan innebära stora förluster för organisationen och i värsta fall leda till konkurs. Uppsatsens syfte har varit att rekonstruera framgångsfaktorer med processkartläggning vid ett systeminförande. Den har en kvalitativ ansats som är baserad på intervjuer med personer i tre olika yrkesroller.
Marknadskommunikation i offentlig sektor : En studie i kommunalt marknadsföringsarbete
Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera Produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll.
Integritetsskydd i arbetslivet : Om drogtester
I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska världen vid ettläckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?läcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter attstudera på högre nivåer fortfarande låg.Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, ochsociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och desenaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst.