Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

Arbete med Ständig förbättring har blivit en allt vanligare arbetsmetod inom dagens verkstadsindustrier. Arbete med Ständig förbättring handlar idag inte enbart om att förbättra produkter och arbetsprocesser utan är även ett sätt att ta vara på och utveckla medarbetarnas kunskaper i arbetet.I denna uppsats har jag valt att studera arbete med Ständig förbättring utifrån medarbetarens perspektiv och vad denna arbetsform har inneburit för industriarbetares utveckling av sitt yrkeskunnande i ett företag. Studien har formen av en fallstudie med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.Studiens resultat visar att förbättringsarbetet bidragit till individens utveckling av sitt yrkeskunnande genom möjligheter att kombinera teori och praktik i arbetet samt genom en ökad kunskap om vikten av samarbete i arbetet.Förbättringsarbetet har även bidragit till en större förståelse för arbetsprocessen samt en större noggrannhet och ansvarskänsla i arbetet. Hög Produktionstakt och svårigheter med att identifiera problem i arbetet har dock visat sig försvåra intervjupersonernas utveckling av sitt yrkeskunnande.Förbättringsarbetets låga prioritet vid hög Produktionstakt, samt begränsade möjligheter till delaktighet då det gäller målformulering och riktlinjer för företagets verksamhet, påverkar således individens motivation och engagemang i arbetet..

BT Products avdelning för slangtillverkning har i dagsläget problem med att klara av dagens Produktionstakt. Målet med detta arbete är att identifiera och komma till rätta med dagens problem samt förbereda avdelningen inför en taktökning från dagens 50 000 till 60 000 truckar per år. I arbetets första skede gjordes en beskrivning av nuläget. Detta genom att observera och aktivt delta i arbete på avdelningen, intervjua personal, samla in data och göra en tidsstudie. Med resultatet av tidsstudien och datainsamlingen gjordes en beräkning av hur mycket tid som behövs för att hinna med dagens Produktionstakt.

BT Products avdelning för slangtillverkning har i dagsläget problem med att klara av dagens Produktionstakt. Målet med detta arbete är att identifiera och komma till rätta med dagens problem samt förbereda avdelningen inför en taktökning från dagens 50 000 till 60 000 truckar per år.  I arbetets första skede gjordes en beskrivning av nuläget. Detta genom att observera och aktivt delta i arbete på avdelningen, intervjua personal, samla in data och göra en tidsstudie. Med resultatet av tidsstudien och datainsamlingen gjordes en beräkning av hur mycket tid som behövs för att hinna med dagens Produktionstakt. Beräkningen visade att drygt hälften av den tillgängliga tiden borde räcka för att klara denna och att maskinernas kapacitet gott och väl räcker till.  De problem som identifierats som orsak till att produktionen ändå inte hinns med är främst dålig layout, ineffektiva arbetssätt, onödiga arbetsmoment samt planeringsproblem kopplat till eftersläpning i produktionen.    För att åtgärda dessa problem och förbereda slangavdelningen för en 60 000 takt har en rad förbättringsförslag arbetats fram. Ett förslag på en ny layout har gjorts för att uppnå ett bättre flöde i produktionen med mindre transporter och färre onödiga förflyttningar. Ett införande av standardiserat arbete bör göras för att säkerställa att alltid det mest effektiva arbetssättet används. Fler maskiner behöver inte införskaffas för att klara av produktionen, om de inte köps in i syfte att användas som säkerhetskapacitet, men en del hjälputrustning bör införskaffas för att underlätta och förbättra arbetet på avdelningen. Exempel på detta är en bättre slangvinda, streckkodläsare och monteringsutrustning.  .

Detta examensarbete utfördes på DM-Motorbearbetningen vid Scania CV AB i Södertälje. DM har en plan för att öka kapaciteten i tillverkningen, detta gör att det under de närmaste åren kommer påbörjas ett antal investeringsprojekt i nya produktionsavsnitt. I dagens konkurrensutsatta marknader blir det viktigare och viktigare att vara effektiv och att ha korta ledtider i allt arbete som utförs inom industrin. I och med detta finns det stora vinster i att vid uppstart av nytt produktionsavsnitt kunna korta ned tiden som det tar till full Produktionstakt. Fokus i detta arbete har legat på att identifiera möjliga orsaker till att denna tid blivit längre än vad som planerats i tidigare projekt på Scania.Historiskt när Scania har projekterat och startat nya produktionsavsnitt har det alltid tagit en viss tid innan förväntad volym och kvalitet uppnåtts efter produktionsstart.

Det här examensarbetet har utförts på Volvo CE Components AB. Analysen har gjorts på en befintlig målerianläggning i Eskilstuna med hjälp av diskret händelsestyrd simulering. Analysen har presenterats på PLAN:s forsknings- och tillämpningskonferens och har i artikelform publicerats i konferensskriften. Artikeln är en del av denna rapport. Undersökningen behandlar variationen på måleriets uteffekt genom att undersöka effekten av att måla komponenter i en viss cyklisk sekvens.

En hårdnande konkurrens inom försvarsindustrin medför att BAE Systems Hägglunds AB står under ett effektiviseringsprojekt, Vehicles Production System. Projektet innebär att verksamheten ska samlas för att skapa ett störningsfritt flöde och syftet med projektet är; ? minskade ytor, ? ökad produktion med mindre resurser, ? ökad flexibilitet vid varierad orderingång, ? minskade ledtider, ? ökad lönsamheten för att kunna satsa mer på egenutveckling. För att uppnå detta ska verksamhet samlas vilket bland annat innebär att tre tidigare förråd för eftermarknad och produktion skall slås samman och nya produktions-linjer skall tas i bruk. Syftet med examensarbetet är att analysera tänkt upplägg för detta nya förråd samt rekommendera materialförsörjningsmetod till slutmontage bandvagn vid varie-rad produktmix och Produktionstakt.

Arbetet har utförts på Scania CV AB i Oskarshamn, där deras hyttillverkning sker för deras europamarknad. Scania vill höja sin Produktionstakt med 70 %, för att möjliggöra denna produktionsökning krävs bl.a. mindre ombyggnationer på de 9 olika monteringslinorna. Ett förslag är att lina 3 ska flyttas så den kommer efter lina 1 och före lina 2. Syftet med arbetet var att ta fram en flödesanalys över vilka montage som krockar flödesmässigt vid en förflyttning av lina 3. En undersökning av olika möjligheter att tilta/vrida hytten gjordes för att hitta en bra arbetsergonomi åt montören.

Ericsson Mobile Communications AB (ECS) i Kumla producerar mobiltelefoner, främst digitala mobiltelefoner. Produktionsenheten ytmontage producerar idag kretskort baserade på prognos erhållen ifrån slutmontage som slutmonterar den färdiga telefonen. Problem har dock uppstått efter införandet av Build To Order (BTO), detta innebär en utvidgning av synen på att producera en telefon mot kundorder. Prognosen tar dock inte hänsyn till slumpmässiga fluktuationer, vilket innebär ojämn Produktionstakt samt ökad belastning på personalen inom ytmontage. Problemen förvärras ytterligare genom att vissa kretskort ska produceras hos legoleverantörer.

Vid TCF-blekning av pappersmassa är väteperoxid en av huvudkemikalierna. I dagsläget är det svårt att styra blekstegen. Operatörerna måste ta hänsyn till Produktionstakt, blekbarheten på massan varierar och fördröjning i trender. PO-bleksteget på Södra Cell Värö har en ungefärlig uppehållstid på 4 timmar och det är först efter så lång tid som man kan se hur en förändring verkligen slår igenom. Överblekning kostar väldigt mycket i kemikalieåtgång och det är därför efterfrågat ett sätt att kunna styra och optimera peroxidblekningssteget.

På Saab Automobiles pressfabrik i Trollhättan tillverkar man plåtdetaljer till Saab:s bilkarosser. På pressfabrikens kvalitetsavdelning har man till uppgift att verifiera nya pressverktyg och ändringar på existerande pressverktyg. Detta utförs genom att mäta tillverkade detaljers geometri och jämföra resultaten med specifikationen. För den senaste bilmodellen sker mätningarna automatiskt med hjälp av en mätmaskin som känner av detaljernas rymdgeometri. I framtiden planerar man att även mäta stickprov på den löpande produktionen för att följa upp processkapabiliteten.

Vad händer om de ständiga förbättringarna tar slut?Förmågan att ständigt utvecklas och förändras har i vårt samhälle och inom den svenska industrin blivit en allt viktigare konkurrensfördel för att skapa framgångsrika organisationer. Marknadsförändringar förekommer numera i en alltmer progressiv takt och det framstår att organisationer med ett gott kreativt klimat förmår att skapa goda förutsättningar för att hantera omvärldens föränderlighet. Kärnan för industriella organisationer är ytterst att upprätthålla en accepterad Produktionstakt och samtidigt skapa ett kreativt klimat som ger goda förutsättningar för att utveckling kan frodas. Det råder en enighet om att organisationer med ett gott kreativt klimat som ger medarbetare stöd, möjlighet och utrymme att omsätta idéer till verklig nytta, skapar goda förutsättningar för organisationers utvecklingsförmåga.

Detta examensarbete är utfört på avdelningen TPM-office, Volvo Personvagnar AB i Olofström. Idag producerar VCBC, Volvo Car Body Components, i Olofström med en Produktionstakt på cirka 450 000 karossatser om året. Tanken är att en 30 % takthöjning skall klaras av med samma numerär av människor. Detta kommer att ställa enorma krav på utrustningarnas tillgänglighet. Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för en effektiv reservdelsberedning och det förebyggande underhållet.

Presto Brandsäkerhet AB är marknadsledande inom brandsäkerhet i Norden och har en robotlina för montering av brandsläckare i Katrineholm. De senaste åren har brandsläckarförsäljningen ökat kraftigt och tros öka ännu mer. Med stigande Produktionstakt ökar kraven på tillverkningsutrustningen. En viktig konkurrensprioritet är att erbjuda kunder snabba leveranser och därför har företaget valt att ha ett stort lager av de allra flesta modeller. Med kortare omställningstider skulle tillverkning av mindre partier vid behov bli mer fördelaktigt.

Företaget Duroc Engineering AB tillverkar lasersvetsade produkter till flertalet olika industrier. Lasersvetsningen innefattar främst lasercladding, vilket är en metod där maskinen svetsar på ett ytskikt av metall på en befintlig metallbas. I denna process smälter en laserstråle ett finkornigt metallpulver, som sedan sprutas in i processområdet med argongas.De flesta produkter som företaget lasersvetsar är av axeltyp, därför använder laseroperatören en rotationsenhet i vilket axelmaterialet spänns upp i. På andra sidan av rotationsenheten har lasermaskinen en dubbdocka, detta för att stötta upp axeln likt en konventionell svarv.Duroc använder idag en fast rotationsenhet som bultas fast i golvet, vilket har ett nät av precisionsborrade hål. Processen med att ställa in dubbdockan för olika längder av axlar är tidsödande och kräver många justeringar innan axeln slutat kasta.Examensarbetet baseras på att utveckla en dubbdocka med längdjustering i z-led likt det som används i en vanlig svarv.