Syftet med fallstudien är att få en bättre förståelse om en produktionsprocess i ett tillverkande företag. Där den nyfunna förståelsen för Produktions- processen kommer att utnyttjas i relevanta situationer såsom att effektivisera en Produktionslinje. Målet är att rekommendationerna som presenteras ska kunna användas på fallföretaget vid effektiviseringen av Produktionslinjen. Utifrån detta ska en sammankoppling mellan relevant teori och empiri utgöra en analys som visar de bakomliggande orsakerna till den ineffektiva Produktionslinjen. Detta leder till ett resultat som kommer att vara en plattform till rekommendationerna som kommer att föreslås i studiens sista fas. .

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Plusshus AB i Skellefteå. Arbetet innefattar framtagning av en ny tillverkningslinje för massivträblock. Det framlagda förslaget innehåller en bearbetningsmaskin, för uttag samt måttsättning av väggblock, en specialmaskin anpassad för ihopläggning av väggens komponenter och separat limapplicering samt två vakuum pressar. Med information från olika maskin- och materialleverantörer, Plusshus AB och till viss del antagna värden utvärderades linjen. Utvärderingen genomfördes med hjälp av både en LCC- modell och en lönsamhetsanalys för att kunna ge bästa möjliga kostnadsbild och resultat över linjens livslängd.

Examensarbetet utfördes i samarbete med Randek Bautech och hade som syfte att utveckla ett koncept, vilket skulle möjliggöra en sammanslagning av två stationer i deras Produktionslinje som för övrigt är deras huvudprodukt. Dessa linjer används främst för tillverkningen av vägg- och takelement. Konceptet skulle även innebära en minskning av cykeltiden för spikstationen.För att få en inblick i hur tillverkningsgången fungerade i nuläget har observationer och intervjuer utförts. Nulägesanalysen har sedan kompletterat de krav och önskemål som företaget hade till att bilda en kravspecifikation. Vidare har författarna använt sig av benchmarking för att få insikt i den senaste tekniken och utvecklingen inom olika branscher, det tillsammans med brainstorming har genererat ett antal möjliga koncept som utvärderats av författarna och handledaren på företaget.

Som en del i Maskiningenjörsutbildningen vid Karlstads Universitet har detta examensarbete utförts under höstterminen 2013. Uppdragsgivaren är Barillagruppen som är världens största producent av pasta och pastasåser samt Europas ledande bagerikoncern. I Sverige känner vi främst igen varumärkena Barilla och Wasa, den senare är världens största producent av knäckebröd. Produkter med varumärket Wasa produceras idag vid fabrikerna i Filipstad och i Celle i Tyskland. Det är i fabriken i Filipstad som detta examensarbete är utfört.Arbetets utformning har skett till en början genom att undersöka och bekanta sig med fabriken och dess processer.

AB Gustaf Kährs grundades 1857 i Nybro och 1947 blev Kährs först med att få patent på ett trägolv. Enligt Kährs är deras affärsidé att erbjuda miljövänliga och högkvalitativa trägolv för privata, offentliga och kommersiella miljöer. Under de senare åren har marknaden för robustare och mer formgivna trägolv vuxit. Därför har Kährs på kort tid byggt upp en ny linje för designprodukter. Det finns ett behov av att utvärdera och analysera linjen ur ett produktionstekniskt perspektiv med hjälp av olika LEAN verktyg.

LKAB har i dagsl äget många detaljerade bilder för styrningen av delprocesser men saknar en övergripande bild över malmförädlingen ovan jord. Syftet med examensarbetet är att skapa ett program som ger en visuell överblick över en Produktionslinje ovan jord i Kiruna för att lättare hitta delar med över-/underkapacitet och flaskhalsar.Arbetet har utförts på plats på LKAB i Kiruna och resulterat i det fristående programmetProductionFlowViz. I programmet kan anv ändaren läsa in historisk data från processen över ett givet tidsintervall. Produktionsfl ödet visualiseras i tre olika vyer:?en 2D-vy som visar själva processflödet vid en tidpunkt?ett 3D-landskap som visar hela flödet vid samtliga tidpunkter?en 2D-vy som visar en vald del av flödet över tidProgrammets kan användas för att analysera produktionsflödet KS .

Plannja AB producerar plan och profilerad byggplåt. En stor del av all plåt målas i en målningslinje i Luleå. Plannja AB har identifierat stora kvalitetsbristkostnader i denna process. Problem uppkommer när ett stort tak eller vägg uppvisar rutmönster istället för enhetlig kulör. Examensarbetet är utformat som en kvalitetsteknisk analys av målningslinjen med fokus på kvalitetstekniska möjligheter.

Syftet för det här examensarbetet var att praktiskt reducera ställtiden på enbefintlig Produktionslinje på Ruukki i Halmstad. Vid tiden då författarna togkontakt med företaget var den nuvarande ställtiden alldeles för lång och långtifrån optimal. I samband med projektets start gjordes det ett antal avgränsningaranpassat till den tiden som fanns tillgänglig.Tillvägagångssättet och metodiken till lösningen bakom ställtidsproblematikenföljer Shigeo Shingos Single Minute Exchange of Die (SMED), där har författarnautfört analyser i form av iakttagelser och tidtagning. Upptäckterna som gjordesunder analys samt implementering var att även om SMED är en direkt metodik förställtidsreduktion finns det andra faktorer som kan motverka implementeringensamt dess goda resultat. Dessa faktorer som påvisades under projektets gång varbland annat de mänskliga aspekterna och den bakomliggande företagskulturen iorganisationen.

Fotokatalys är en reaktion som kan användas vid rening av avloppsvatten vilket är viktigt då avloppsvatten är en källa till smittspridning, till exempel kan bakterien E. coli spridas genom otillräckligt renat vatten. Titandioxid i kombination med UV- strålning skapar en fotokatalytisk reaktion i vatten som bryter ner mikroorganismer med hjälp av de fria radikaler som bildas. Syftet med projektet är att med hjälp av tre appliceringsmetoder fästa titandioxid på en termoplastisk textil. Härigenom skapas en vattenrenande textil.

Verktygsavdelningen inom Gestamp Hardtech har en lång erfarenhet av utveckling, konstruktion och tillverkning av prototyp- och serieverktyg som sedan används i produktion i Luleå, Haynrode Tyskland, Mason USA och Kunshan Kina. Arbetet kännetecknas av ett tvärfunktionellt tänkande vilket medger ett minimum av ledtid genom användning av gällande datasimuleringar, utveckling,konstruktion samt tillverkning. När en simulering utförs kan olika produktionsstrategier utredas och ger även möjlighet till att se konsekvenser av konstruktionslösningar på verktyget.mSimulering kan ske på befintlig linje eller innan en investering i en ny Produktionslinje ska göras. Genom simulering kan problem som annars leder till störningar i produktionen upptäckas. Resultatet av detta examensarbete är ett verktyg i form av två simuleringsmodeller i CAD-systemet I-DEAS NX12.

Ruukki Sverige AB i Virsbo är en tillverkningsenhet i ruukkikoncernen avsedd för tillverkning av stålrör i olika former. Anläggningen är tillbyggd i olika etapper vilket även gäller maskinparken som har ändrats efter behov och placerats ut efter var det finns utrymme. Visserligen har transportmöjligheterna iakttagits vid utplaceringen men någon total genomgång av de interna transporterna har aldrig genomförts liksom inte heller någon undersökning om hur väl maskinplaceringen stämmer överens med transportflödena. Detta har medfört att företaget är medvetet om att den nuvarande layouten kan ha brister ifråga om maskinplaceringen och den interna transporthanteringen vilket är anledningen till att denna rapport har tillkommit. Rapporten syftar till att undersöka de interna materialflödena vid Ruukki i Virsbo samt ge förslag på layout- och maskinförändringar som kan sänka kostnaden för den interna transporthanteringen.

Volvo Powertrain vill på grund av ökad efterfrågan öka produktionstakten av 13 liters cylinderhuvuden. Bearbetningen är uppdelad i Produktionslinjer som består av grupper med CNC-maskiner som betjänas av en portalrobot i ett enstycksflöde. Målet för produktionstakten i grovdel 2 har satts till 33 cylinderhuvuden per timma. Volvo Powertrain har också genom sitt produktionsuppföljningssystem, Duga identifierat maskinernas tidsförlust för väntan på portalroboten som en signifikant del av den planerade produktionstiden.Syftet med detta arbete är dels att genom simulering analysera och fastställa om maskinernas tidsförluster för väntan på portalroboten stämmer med verkligheten, dels att genom simuleringsbaserad optimering hitta realistiska förbättringsförslag för att uppnå uppsatt mål för produktionstakten. Arbetet behandlar inte de ekonomiska konsekvenserna med föreslagna åtgärder, kvalitetsbrister eller bemanning vid Produktionslinjen.För att svara på frågan om maskinernas tidsförluster på grund av väntan på portalrobot gjordes först en simuleringsmodell över en produktionscell.

Södra är världens tredje största tillverkare av avsalumassa. I december 2010 beslutade företaget att konvertera en Produktionslinje vid Mörrums bruk till produktion av dissolvingmassa. Satsningen grundar sig på att Södra har en stark tro på dissolvingmassa och särskilt segmentet viskos. Textilfibern viskos har under 1900-talet fått allt mindre betydelse på en textilfibermarknad där syntetiska fibrer som polyester istället vunnit mark. Materialet har dock på senare år kommit i ropet på grund av rädsla för framtida begränsningar i utbud av bomull och syntetiska fibrer.

Scanias modulära produktionssystem gör en stor mängd anpassningar möjliga samtidigt som kostnaderna för produktutveckling, produktion och reservdelshantering hålls nere. Scania ville se över sitt balkprogram för svetsade tvärbalkar för att minska kostnader och förbättra konstruktionen. En av Scanias tvärbalkar var en sluten, vridstyv luftfjädringsbalk som satt på ett stort antal av Scanias lastbilar. Balken tillverkades genom gjutning men på grund av relativt höga produktionskostnader för den gjutna balken har chassiavdelningen på Scania tagit fram ett svetsat alternativ. Konstruktionen för den svetsade balken var inte färdig då lösning för ventilinfästning saknades.

LKAB är en mineralkoncern och producent av högförädlade järnmalmprodukter till stålindustrin. Järnmalmen från underjordsgruvorna i Kiruna och Malmberget transporteras upp till malmförädlingsverken ovan jord. Där omvandlas råmalmen i sovrings-, anriknings- och kulsinterverket till bland annat pellets som är huvudprodukten. Pellets används för råjärnsframställning i masugnar och direktreduktionsugnar och de tillverkas i kulsinterverken. De framställs genom att sligen från anrikningsverket blandas med bindemedel samt tillsatsämnen och rullas sedan till kulor.