Sök:

Sökresultat:

601 Uppsatser om Producera - Sida 38 av 41

Outsourcing av marknadsföringsfunktionen ? en fallstudie om varför tjänsteföretag outsourcar och hur det påverkar verksamheten

En ökad tillväxt inom tjänstesektorn och företagens strävan efter att bli mer konkurrenskraftiga har bidragit till högre användning av ett betydelsefullt verktyg i affärsvärlden: outsourcing. Outsourcing gör det möjligt för företag att köpa in tjänster som saknas internt. Genom att ingå i ett samarbete tillsammans med externa leverantörer kan företaget, genom att köpa externa aktiviteter, stärka delar av sin verksamhet som tidigare varit bristfälliga. Dagens samhälle präglas av företag som ständigt strävar efter att höja sin effektivisering och minska sina kostnader. Det har i sin tur medfört att outsourcingen fått en stor inverkan på tjänster, till exempel marknadsföring.

Tidsbegränsad tilldelning av elcertifikat : Påverkan på kraftvärmeproducenters elproduktion och investeringsbeslut

Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Producenter av förnybar el tilldelas ett elcertifikat för varje Producerad MWh och elleverantörer måste köpa in elcertifikat motsvarande en viss kvot av deras elförsäljning, vilket skapar en marknad för elcertifikat. Systemet har lett till att den förnybara elproduktionen från kraftvärme ökat, dels genom förändrad drift samt ökad andel förnybara bränslen i befintliga anläggningar och dels genom investeringar i nya anläggningar.2007 infördes en lagändring som tidsbegränsar tilldelningen av elcertifikat till en anläggning till maximalt 15 år. De kraftvärmeanläggningar som erhållit stöd sedan systemets införande kommer inte längre tilldelas elcertifikat efter 2012 eller 2014. Detta har lett till att flera kraftvärmeproducenter hävdar att de kommer att investera i nya anläggningar med huvudsaklig motivering att erhålla nya elcertifikat, snarare än att förbättra prestanda.

Tillståndsansökan för täktverksamhet: vägledning vid utformning av ansökningshandlingar

Grunden till vårt moderna samhälle är bokstavligen sand, grus, sten och berg. Betongen och cementen som våra hus byggs av samt de massor som används för att skapa både bärlager och slitlager i våra vägar kommer till största del från de produkter som bryts i täkter. Många människor förutsätter att material till byggnationer finns och reflekterar aldrig över var materialet kommer ifrån och vilka processer och potentiella miljöstörningar som uppkommer i och med den brytning som hjälper till att utveckla vårt samhälle. Det här examensarbetet grundar sig i att skapa ansökningshandlingar till täktverksamhet i Rutvik, Luleå Kommun. I det ingår att skapa en täktplan med ritningar före, under och efter avslutad verksamhet. Ansökningshandlingarna skall i det här fallet även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning.

Tillståndsansökan för täktverksamhet: vägledning vid
utformning av ansökningshandlingar

Grunden till vårt moderna samhälle är bokstavligen sand, grus, sten och berg. Betongen och cementen som våra hus byggs av samt de massor som används för att skapa både bärlager och slitlager i våra vägar kommer till största del från de produkter som bryts i täkter. Många människor förutsätter att material till byggnationer finns och reflekterar aldrig över var materialet kommer ifrån och vilka processer och potentiella miljöstörningar som uppkommer i och med den brytning som hjälper till att utveckla vårt samhälle. Det här examensarbetet grundar sig i att skapa ansökningshandlingar till täktverksamhet i Rutvik, Luleå Kommun. I det ingår att skapa en täktplan med ritningar före, under och efter avslutad verksamhet.

Ett skärpt informationsansvar för bolagsledning i aktiemarknadsbolag. I efterdyningarna av två ekonomiska kriser.

Efter att den s.k. ?IT-bubblan? sprack, vilket medförde ett antal stora konkurser så som Enron och Worldcom, beslutade sig kongressen i USA i början av 2000-talet för att införa strängare lagregler för bl. a informationsgivningen i aktiemarknadsbolag. Inom EU valde man till en början en lite annan väg, nämligen soft law-vägen, där man i stor utsträckning förlitade sig på självreglering.

Involvera mera!

På dagens hårt konkurrensutsatt marknad är inte bara priset en viktig konkurrenskraft, även relationen mellan kund och leverantör kan spela en avgörande roll för om det blir en affär eller inte. Möjligheten att låta kunden vara delaktig i produktutvecklingsprocessen är även ett sätt att stärka kundrelationerna. Uppsatsens syfte har därför varit att undersöka kundrelationerna både från leverantörens och kundens perspektiv. Avsikten med uppsatsen var även att undersöka hur kundrelationer och kundinvolverad produktutveckling kan användas för att skapa konkurrensfördelar inom Business-to-Business. Almedahls var även intresserade av att närmare undersöka möjligheterna för digitaltryck, vilket är en ny tryckprocess för företaget.Vi gjorde därför en fallstudie på Almedahls, ett tillverkande företag inom textilbranschen.

Köttkonsumtion och dess klimatpåverkan : hur mycket kött kan vi äta och av vilka djurslag för att det ska vara hållbart?

Klimatfrågan är en av vår tids största frågor. Om klimatförändringen får fortgå som trenden visar kan det få katastrofala konsekvenser i världen som till exempel utdöende av regnskogen, stigande vattennivåer, färskvattenbrist och mer extrema väderförhållanden. Jordbrukssektorn står globalt sett för upp mot 30 procent av växthusgasutsläppen vilket gör den till den enskilt största sektorn vad gäller växthusgasutsläpp. Inom jordbrukssektorn härrör mycket av utsläppen globalt sett från djurhållningen, orsaker till det är bland annat avskogning för att ge plats åt foderodling och bete, idisslares foderomvandling och användning av kväve i samband med foderodling. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att minska köttkonsumtionen. Syftet med det här examensarbetet är att besvara frågan Hur mycket kött kan vi äta och av vilka djurslag för att det ska vara hållbart? I detta ingår ett annat syfte som är att ge visioner av hur en ur klimatsynpunkt hållbar köttproduktion kan se ut i Sverige i framtiden. Examensarbetet består av tre delar.

Allmogeåker i teori och praktik - anläggning av en allmogeåker i nordvästra Kristianstad samt utvärdering av kornet Ymer, Gotlandsråg och hotade åkerogräs

Människan har brukat jorden sen många tusen år tillbaka. Förmågan att förändraodlingslandskapet och påverka dess utseende och innehåll har dock varit störst efter andravärldskriget. Många av jordbrukslandskapets arter är synantroper dvs. att de direkt ellerindirekt är beroende av människan för sin existens. Dessa arter har varit människansföljeslagare i tusentals år.

Ökad användning av biobränsle i Norrbotten: lokala effekter

Tillgången på trädbränsle i Norrbotten är god och idag utnyttjas inte de potentialer som finns. Syftet med projektet är att undersöka vilka konsekvenser ett ökat utnyttjande av trädbränslen, på bekostnad av fossila bränslen, har vad gäller lokala effekter. Arbetet inleds med en beskrivning av olika trädbränslen , som följs av en beskrivning av situationen i Sverige och Norrbotten idag. Efter det behandlas de lokala effekter som uppstår vid en ökad användning av trädbränslen. Slutligen sker en livscykelanalys av ett olje- och ett pelletseldat alternativ.

Studie av deponigasanläggning: kvalitetshöjande åtgärder
samt alternativa användningsområden

Öresundskraft driver en kraftvärmeanläggning med deponigas från Filborna avfalls- och återvinningsanläggning. Deponigasens kvalitet har försämrats, främst med avseende på en ökad halt av svavelväte. Svavelväte är en korrosiv komponent som inte är önskvärd och deponigasen har idag en svavelvätehalt på 1000-2000 ppm. På grund av den höga svavelvätehalten i deponigasen har underhållskostnaderna för kraftvärmeanläggningen stigit och reinvesteringar måste göras oftare än vad som är normalt. Det finns planer på en ny kraftvärmeanläggning för avfallsförbränning och deponigasen kan i framtiden förbrännas i den pannan istället för i denna mindre och underhållskrävande kraftvärmeanläggningen men fram till dess att den nya anläggningen finns på plats kommer problemen med deponigasen att kvarstå.

Effektiv arbetsprocess för maskinunderhåll : Planerat underhållsarbete utifrån ett komponent- och delsystemsnivå perspektiv

Maskinunderhållet som DynaMate AB utför på fordonstillverkaren Scanias produktionsutrustning, utgår idag ifrån varje maskin individuellt, vid beredning och planering. Personal med beredaruppdrag behöver därför ha stor kunskap om många olika typer av maskiner och utrustningar vid författandet av underhållsinstruktioner, vilket innebär problem. Arbetet har fokuserat på beredares arbetssätt på enheterna som ansvarar för maskinunderhållet vid motor- och växellådsenheterna.Studiens syfte är att utreda potentialen i att dela upp en produktionsmaskin i delsystem och komponenter vid underhåll. Vidare syftar studien till att gå igenom affärssystemet Prima, beredares arbetssätt- och organisation kring underhållet för att belysa möjligheter och problem med en sådan uppdelning.Intervjuer med beredare och observationer av befintliga underhållsinstruktioner utfördes för att kartlägga nuläget. Litteraturstudier inom främst inom underhåll och underhållsplanering har under studiens gång haft två funktioner.

Haptoglobin som biomarkör för inflammatoriska luftvägstillstånd hos häst

Luftvägsproblem är vanligt hos häst. Enklare diagnostik för att diagnosticera subkliniska sjukdomar hos högpresterande hästar är eftertraktat. Att använda sig av biomarkörer inom veterinärmedicin är ett effektivt sätt för att få underlag för att ställa diagnos, ge prognos samt att följa olika sjukdomars utveckling. På marknaden finns idag ett instrument för att mäta Haptoglobinvärdet i blodet hos häst. Denna litteraturstudie uppmärksammar vilken information som finns angående Haptoglobin (Hp) idag samt möjligheten att använda denna som biomarkör för lunglidande hos häst. Haptoglobin är ett positivt akutfasprotein.

Antigena strukturer av betydelse för ett skyddande förvärvat immunsvar mot ekvint infektiöst anemivirus (EIAV) : Antigenic structures involved in development of protective acquired immunity against equine infectious anemia

Denna litteraturstudie undersöker vilka immunogena strukturer som har betydelse för utveckling av ett skyddande förvärvat immunsvar mot ekvint infektiöst anemivirus (EIAV). Ekvin infektiös anemi (EIA) är en virussjukdom som drabbar hästdjur. Den kännetecknas av ett förlopp med periodiska viremier Symtomen som ses i samband med viremi orsakas av proinflammatoriska cytokiner från det medfödda immunsvaret. Värden blir vanligtvis asymtomatisk inom ett år efter infektion, därefter fortsätter individen att vara persistent infekterad under resten av livet. EIAV kan överföras via kanyler eller blodsugande vektorer (bromsar och stallflugor) som intar blod från hästar med viremi. Virus från blodet på insektens mundelar förs ut i cirkulationen när den biter en ny häst. Viruset infekterar och replikerar i makrofager, vilket leder till att vävnader som har rikligt med makrofager har höga virustitrar, även om halterna varierar med infektionsfas och virulens hos virusstammen. Ett cellmedierat förvärvat immunsvar förmodas vara en mycket viktig faktor för att begränsa virusreplikationen under den akuta fasen.

Fotröta hos får: Dichelobacter nodosus överlevnad i jord

Fotröta hos får orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av världen. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en känd sjukdom i hundratals år men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. När klövspaltens hud blir skadad eller utsätts för långvarig fukt kan den invaderas av jord- och träck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör även för andra bakterier, inklusive D.

Beräkning av växthusgasutsläpp vid odling av raps för biodieselproduktion : Tillämpning av EU:s förnybartdirektiv för alternativa jordbruksmetoder

Rapsmetylester (RME), även kallat biodiesel, är ett biobränsle som Produceras av rapsolja. Trots att RME är förnybart är växthusgasutsläppen i ett livscykelperspektiv inte försumbara, eftersom odlingen av raps ger upphov till utsläpp. Jordbruket är en av Sveriges största källor till klimatpåverkande gaser. Utsläppen sker framförallt i form av den högpotenta äxthusgasenlustgas som härrör från produktion och användning av gödsel, men även utsläpp som beror på användning av fossila bränslen är signifikanta. År 2009 antogs EU-direktivet 2009/28/EG, som bland annat syftade till att säkerställa de förnybara bränslenas klimatprestanda, det så kallade förnybartdirektivet.

<- Föregående sida 38 Nästa sida ->