Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en människa men kan också skapa en inre konflikt när det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete är att studera sätt att skriva låtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som händer om jag i mitt musikskapande försöker använda mig av mina identiteter, eller rättare sagt, hela min identitet på olika sätt. Projektet består av låtskrivande som resulterat i sju låtar vilka i samarbete med en Producent arrangerats, gjorts demoinspelningar på och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gång har jag analyserat huruvida och i så fall på vilket sätt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i låtskrivandet och arrangemangen.

Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ Producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper.

Målsättningen för projektet var att ta fram en miljövänlig, innovativ lösning på ett skyltsystem för källsorteringsstationer i kontorsmiljö åt Eko Systems AB. Skyltlösningen som idag används på Producenten Eko Systems sorteringsmoduler fungerar väl hos användarna men både inköpare och Producent ser brister i bl.a. lagerhållning, miljöanpassning, användarvänlighet och kundanpassning, samt i hanteringen av den mängd olika skyltar som Producenten måste tillhandahålla. Arbetet resulterade i att ett nytt helhetskoncept för en skylt med utbytbar information togs fram. Konceptet uppfyller Producentens höga krav på att vara miljövänlig och nytänkande, med en attraktiv design anpassad till företagets nuvarande produkter.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kärnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var på många sätt både komplicerad och motsägelsefull. Komplicerad därför att perspektiven på kärnkraften var så många och för att frågan splittrade traditionella politiska och ideologiska gränser. Motsägelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att få till stånd och trots många av frågornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamässighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas ställningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels åskådliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsägelsefulla natur.

Problem: Underhållningsutbudet i TV ökar och televisionens möjligheter att stimulera till debatt och fungera som kunskapskälla riskerar att försvagas. Paradise Hotel, en så kallad realityserie, sändes flitigt i TV4 under våren 2005. Detta program och dess deltagare får stort offentligt utrymme medan många andra program, människor och idéer utesluts från televisionen.Syfte: Vårt syfte är att undersöka Paradise Hotels framställning av genuskategorier och kroppsideal samt att urskilja vilka kulturella mönster som genomsyrar programmet. Vårt syfte är också att diskutera vad Paradise Hotel och TV4:s allt mer underhållningsinriktade programutbud kan tänkas innebära för medborgarnas deltagande i det offentliga livet.Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ dokumentanalys och litteraturstudier. Vårt empiriska material består av tio avsnitt av Paradise Hotel samt material från seriens officiella hemsida.

Detta examensarbete har utförts vid LKAB:s FoU-avdelning i Luleå och vid LKAB:s metallurgiska laboratorium i Malmberget. LKAB har en världsledande position som Producent av järnmalmsprodukter till stålindustrin. Huvudprodukten är magnetitbaserade pellets för råjärnsframställning i masugnar och direktreduktionsugnar. En förutsättning för en jämn och hög masugnsdrift är en god gasgenomströmning med ett lågt tryckfall. Abnorm svällning av pellets medför minskad porositet i pellets och minskade hålrum i beskickningen, vilket har en negativ inverkan på gasgenomströmningen.

Bakgrund: Den logistiska kedjan från Producent till konsument blir alltmer komplex på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik.

Klimat- och miljöhänsyn, arbetsförhållanden, att de mänskliga rättigheterna efterlevs och välgörenhet är frågor som på senare år blivit alltmer omdiskuterade. Detta har skapat en ökad medvetenhet och kunskap och högre krav ställs på företag att agera ansvarsfullt inom dessa områden. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som innebär att på ett aktivt sätt ta samhällsansvar, utöver vad lagar och regler säger.Enligt den svenska regeringen är Sverige ett land som har en stark internationell trovärdighet när det gäller att ta detta samhällsansvar och många svenska företag har ett välutvecklat CSR-arbete. I Sverige finns även många framstående och duktiga modedesigners, vars tillverkning sällan sker i Sverige, utan mycket av produktionen utkontrakteras. De senaste åren har alltfler företag börjat se sig om efter externa Producenter i andra länder, i ett försök att etablera sig på andra marknader och få billigare produktion.

Bakgrunden till arbetet ligger främst i vårt eget personliga intresse av att få ökad insikt och kunskap i rapsförädling. Vi har via kontakt med Svalöv Weibull AB i Svalöv undersökt marknadsföringsmöjligheterna av rapsoljan samt utrett produktionskostnaden genom hela produktionskedjan, från frö till färdigpressad rapsolja. Rapsolja ligger i tiden och är en produkt med ett ökat intresse från både konsumenter, hälsoexperter och livsmedelsindustrin. Aspekter som hälsosamt, närproducerat och nyttigt blir allt viktigare. Detta är förväntningar som rapsoljan kan leva upp till och därför tyckte vi att det skulle vara intressant att vidare studera möjligheterna med framställning och försäljning av rapsolja.

SammanfattningBakgrund Att minska matsvinnet är en viktig del i arbetet mot att nå en hållbar utveckling. Utsläpp av växthusgaser och övergödning sker i alla produktionsled i livsmedelskedjan från Producent till konsument och utgör en negativ klimatpåverkan. Livsmedelsbutiker har en betydelsefull roll eftersom de hanterar stora mängder varor och tillhandahåller mat till många hushåll. Forskning finns om typ och omfattning av matsvinn slänger men få studier har belyst hur chefer och personal i livsmedelsbutik upplever och tänker kring ämnet.Syfte Syftet var att undersöka upplevelser och tankar kring matsvinn hos butikschefer samt anställda i livsmedelsbutiker.Metod Studien genomfördes som en kvalitativ studie där butikschefer och anställda vid åtta livsmedelsbutiker intervjuades. Datamaterialet transkriberades och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat ?Matsvinn sågs som ett problemområde som deltagarna upplevde svårt att motverka.

Den svenska livsmedelsproduktionen har sedan slutet av 1800-talet varit präglad av stora produktionsvolymer, stora enheter och en åtskillnad mellan produkt och Producent. Denna norm för hur livsmedel produceras idag har jag valt att benämna industriproduktionsdiskursen. På senare år har det dock skett ett intåg av en annan diskurs i livsmedelssverige, som jag kallar för mathantverksdiskursen. Denna diskurs kan ses som ett uttryck för en alternativ diskurs om livsmedelsproduktionen, som förespråkar en annorlunda syn på livsmedel och produktionsvärden. Syftet med denna studie är att utreda vilka konsekvenser som de båda diskurserna har för småskaliga ostProducenter. Jag utreder frågorna om vilka subjektpositioner och handlingsutrymmen som ryms inom de båda diskurserna, hur olika kunskaper presenteras, samt hur diskurserna är kopplade till en social praktik för småskaliga ostProducenter. För att besvara syftet och frågorna använder jag mig av kritisk diskursanalys som arbets- och analysmetod, och jag utgår från Norman Faircloughs tankar om disksurs som något avskiljt från en social praktik. Genom att analysera texter från jordbruksdepartementet, regeringen och Eldrimner får jag en förståelse för hur diskurserna tar sig till uttryck.

 Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsättningarna på gymnasienivå förändrades. Eleverna ska nu välja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i årskurs nio. De gemensamma kärnämnena har minskat, möjligheter att läsa in högskolebehörighet på yrkesförberedande program har förändrats och det har tillkommit två nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste två seklerna förändrats, både inom organisationen och gentemot samhällsförändringar. Skolan har under åren haft många olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och Producent av arbetskraft.

LKAB är en mineralkoncern och Producent av högförädlade järnmalmprodukter till stålindustrin. Järnmalmen från underjordsgruvorna i Kiruna och Malmberget transporteras upp till malmförädlingsverken ovan jord. Där omvandlas råmalmen i sovrings-, anriknings- och kulsinterverket till bland annat pellets som är huvudprodukten. Pellets används för råjärnsframställning i masugnar och direktreduktionsugnar och de tillverkas i kulsinterverken. De framställs genom att sligen från anrikningsverket blandas med bindemedel samt tillsatsämnen och rullas sedan till kulor.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,EKL 361, VT 2007.Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg.Handledare: Roger StokkedalExaminator: Petra AnderssonTitel: Vendor Managed Inventory ? vad får det för effekter? En jämförelsestudiemellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin.Bakgrund: Den logistiska kedjan från Producent till konsument blir alltmer komplexpå grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov ochönskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historisktsett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lagertill en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag närdet gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring.

Efter att ha fått förfrågningar från branschen har vi valt att i vårt examensarbete undersöka hur den avvanda dikalven ska värderas vid förmedling från dikoProducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgänglig prislista att utgå från vid prissättning av djuren utan priset riskerar att i vissa fall bli ofördelaktigt för endera parten. Detta gör att det blir svårt att få fram underlag för kalkyler vilket i sin tur kan leda till att Producenter avstår från att nyinvestera eller avvecklar sin befintliga produktion. Vårt mål var att hitta ett system där varje kalv värderas utifrån dess kvalité, och som talar om på ett tydligt sätt för uppfödaren vilka egenskaper som leder till ett högre pris. Med ett sådant system skulle dikoProducenten i god tid kunna planera sin produktion efter vad marknaden efterfrågar och även i förväg kunna kalkylera med ?rätt? pris på de kalvar som produceras i den enskilda besättningen.