1997 förvärvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anställda 1998. Två år senare, år 2000, var de uppe i cirka 1200 anställda. År 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.

Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

SyfteSyftet med detta arbete var att utifrån ett inlärningspsykologiskt perspektiv belysa hur olika yrkeskategorier i skolan bedriver undervisning om kost. Detta syfte var indelat i tre frågeställningar:1. Hur, med vilka pedagogiska medel, förmedlar skolan kunskaper om kost?2. Vilken teoretisk kunskap om kost förmedlar skolan till eleverna?3.

I den här uppsatsen behandlas lärares arbete vid läs- och skrivinlärning i år 1. I dagens samhälle är det av stor vikt att varje individ utvecklar en god läs- och skrivförmåga. Forskning visar på att lärarens kompetens kan vara avgörande för att alla elever ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Därför har jag intresserat mig för hur lärare arbetar. Jag har, genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare, undersökt hur deras arbetssätt ser ut samt tittat på vad som förenar dem och skiljer dem åt i detta arbete.

I det här examensarbetet ger fyra gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och filosofi sin syn på hur ämnestraditioner skiljer sig åt i de olika ämnena. Lärarkulturer och ämnestraditioner presenteras och analyseras liksom lärarutbildningen i allmänhet och den så kallade Malmömodellen ? den nya lärarutbildningen från 2001 ? i synnerhet. Uppsatsen är en innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielärarnas utbildning och deras undervisning samt diskuterar lärarnas förhållningssätt till läromedel. Syftet med examensarbetet är att undersöka svensklärares och filosofilärares syn på ämnesdidaktisk utbildning. Examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ämneskonceptionerna svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och undervisning om filosofi. Tre av de fyra lärarna i den här uppsatsen har mycket erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i svenska från sin lärarutbildning. Alla anser att svenskämnets didaktik är något som man ständigt pratar om på arbetsplatsen medan bara en av de fyra lärarna har erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i filosofi från sin lärarutbildning och alla lärare vittnar om att de saknar tillfällen att prata om didaktik i filosofiämnet på sin skola. I sin egen undervisning gör lärarna didaktiska val i svenskundervisningen som de själva upplever som genomtänkta.

SammanfattningEn utmaning för många kommuner i dagens digitala samhälle är att skapa effektiva och samhällsnyttiga e-tjänster för medborgare. Dessa e-tjänster skall förenkla kommunikationen mellan kommun och medborgare men också bidra till mer öppnare förvaltningar i kommunerna. För att göra detta behöver först en utveckling och förankring ske internt hos förvaltningarna i kommunen.För att åstadkomma denna utveckling av e-tjänster kan ett processorienterat arbetssätt användas. Processorientering innebär att man upprättar effektiva processer internt genom att optimera och utveckla sin egen verksamhet. Detta görs genom processmodellering där man identifierar alla de aktiviteter som finns i verksamheten och sätter in dem i ett samband för att i slutändan kunna få ut ett högre värde och bättre service för medborgaren.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

SyfteSyftet med denna uppsats är att ge förslag till hur regionen Kalmar/Öland kan stärka varumärkets attraktionskraft gentemot besökare. Grunden för de förslag som ges kommer baseras genom analys av följande frågeställningar:? På vilket sätt arbetar regionen med att profilera sitt varumärke mot potentiella besökare?? Vilken uppfattning finns av regionens varumärke hos potentiella besökare?MetodVi har använt oss av en kvalitativ och kvantitativ fallstudieundersökning bestående av fem intervjuer samt en enkätundersökning. Fallstudien innefattade destinationerna Kalmar och Öland. Intervjuerna gjordes med representanter från både Kalmar och Öland samt med varumärkesbyggare.

1997 förvärvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anställda 1998. Två år senare, år 2000, var de uppe i cirka 1200 anställda. År 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Runt om i världen pågår krig, konflikter och tvister, som grundar sig i problem som har uppstått till följd av människors missnöje när det gäller dragningar av statsgränser. Det är gränser som vanligtvis inte harmoniserar med nationers etnicitet och utbredning, vilket kan leda till att en matchningsproblematik mellan stat och nation växer fram. I november år 2012 hölls ett tidigarelagt parlamentsval i regionen Katalonien i Spanien, ett parlamentsval som indirekt kom att ses som en folkomröstning där de katalanska invånarna röstade för eller emot ett självständigt Katalonien. Syftet med den här uppsatsen har varit att visa på konsekvenser som detta val fick för Spanien och dess regioner, men också att utreda Kataloniens politiskgeografiska möjligheter att bryta sig loss från sin moderstat Spanien och bilda en självständig stat.Katalonien har i uppsatsen utgjort en fallstudie vars händelseförlopp och självständighetsprocess kan appliceras på andra regioner och nationer som befinner sig i en liknande situation. Uppsatsens undersökning utgörs främst av litteraturstudier där Kataloniens och Spaniens geografiska och historiska bakgrunder har beskrivits och jämförts med andra nationer inom Europa.

Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt ? muntligt och skriftligt språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

I uppsatsen behandlas brev skrivna av Julie Ekerman, gift Björckegren (1765-1800), till Carl Sparre (1723-1791). Samlingen omfattar sex brev skrivna 1784, då Julie var Sparres unga älskarinna i Stockholm, och 53 brev skrivna 1789-91, då hon gift sig med Nils Björckegren och var i färd med att installera sig som borgmästarhustru i Linköping. Mina frågor till breven kretsar övergripande kring makt och identitet, kring vem brevskriverskan uppfattade sig vara och önskade sig vara, kring vem det var möjligt att vara där hon befann sig och hur brev tjänade som identitetsskapande redskap och maktfaktor i denna process. Såväl biografiska och kulturella/socialhistoriska som textanalytiska infallsvinklar har använts för att diskutera dessa frågor.I de brev Julie Björckegren skrev från Linköping till sin forna älskare står livet som borgarkvinna i förgrunden, både den hon enligt sin egen förståelse är och den hon vill bli. Innehållsmässigt kretsar brevskriverskan kring fem teman: husmoderskapet, kroppen-hälsan, det sociala livet, brevskrivandet samt tacksägelserna och behovsframställningarna.

Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vår hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet språk. Det går också trender i vilka communities (nätgemenskaper) som är mest populära. En av de communities som är mycket populär just nu är Facebook, där majoriteten av användarna är unga vuxna. En studie av språkbruket på Facebook är intressant på grund av att större delen av tidigare forskning om språkbruk på nätet, eller chattspråk, handlar om barns och ungas språk. En jämförelse mellan språkbruket på Facebook och LunarStorm (där majoriteten av användarna är barn och ungdomar) är därför intressant.

Syftet med denna studie är att undersöka om språkkunskaperna i svenskämnet skiljer sig mellan eleverna på det studieförberedande teknikprogrammet och eleverna på det yrkesförberedande energiprogrammet. Forskningsfrågan är därmed: Varför uppfattas elevernas språkkunskaper och språkfärdigheter vara så olika på gymnasieprogrammen?Eleverna i studien fick 30 minuter på sig att skriva en argumenterande text. Dessa texter har jag sedan jämfört med hjälp av variabler som lexikogrammatik (ordval, stavning, särskrivning, meningsbyggnad), textegenskaper (argumentation, disposition, textlängd, stil) och elevens bakgrund (föräldrars utbildningsnivå och elevens bostadsort). Jag har också intervjuat den svensklärare som undervisar i båda klasserna och delat ut enkäter bland andra svensklärare på skolan med frågor som bland annat behandlar hur de bedriver sin svenskundervisning och huruvida de anser att det finns skillnader mellan programmen i elevernas brukstexter.Resultaten av lärarintervju och lärarenkät (där 5 av 6 lärare undervisar på både studieförberedande och yrkesförberedande program) visar att lärarna tycker att det finns en skillnad mellan elevers texter beroende på vilket program de går.