Studien undersöker elevernas upplevelser av skrivandet i samband med ett naturvetenskapligt tema: vattnets olika faser. Ett utvecklingsarbete genomfördes i år 1-3 och innehöll aktiviteter i form av vattenexperiment samt skrivande av experimentrapporter. För att kunna tolka elevernas upplevelser användes de kvalitativa datainsamlingsmetoderna: intervjuer, observationer samt skriftliga reflektioner av eleverna. Slutresultatet visade att eleverna upplevde skrivandet i samband med naturvetenskapliga experiment som helt vanliga skrivinlärningssituationer i klassrummet. Elever, som tyckte om att skriva, gillade även skriva experimentrapporter, men de elever som inte tyckte om skrivandet, tyckte inte heller om att skriva experimentrapporter.

Denna uppsats behandlar fondkommissionärers skadeståndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebär att ena parten i ett avtalsförhållande åtar sig att i eget namn men för annans räkning köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. En kommissionär som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionär. Vilket ansvar har en fondkommissionär som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag åt en kommittent i rätt tid? Denna och liknande frågor angående fondkommissionärers skadeståndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Denna uppsats behandlar fondkommissionärers skadeståndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebär att ena parten i ett avtalsförhållande åtar sig att i eget namn men för annans räkning köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. En kommissionär som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionär. Vilket ansvar har en fondkommissionär som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag åt en kommittent i rätt tid? Denna och liknande frågor angående fondkommissionärers skadeståndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det är möjligt för undersökningens informanter att avgöra textförfattares kön baserat på anonyma skönlitterära textutdrag samt att ta reda på hur informanterna avgör detta. Undersökningen består av två delar. Den kvantitativa delen av undersökningens metod, del 1, består av en enkät som 20 informanter svarat på. Undersökningens kvalitativa metod, del 2, består av semistrukturerade personliga intervjuer baserade på fyra informanters enkätsvar. Resultaten visar att 38 % av informanterna i del 1 samt 42 % av informanterna i del 2 angav korrekt kön på textförfattarna.

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker.

I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fämja hälsa genom näringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem.

I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats ?kampen mot tuberkulos?. Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade.

Syftet med denna uppsats är att jämföra journalisters intervjuteknik med avseende på om de utför intervjuer avsedda för press, radio eller tv. Inom journalistiken är intervjun är den mest använda metoden för att skaffa information. I teoriavsnittet går jag igenom vad som utmärker intervjun som journalistisk arbetsmetod och redogör för vad som menas med god intervjuteknik. Jag beskriver också vad som skiljer press-, radio- och tv-intervjuer åt. Med teorin som grund har jag använt mig av en kvalitativ forskningsansats och gjort intervjuer med sex yrkesverksamma journalister inom press, radio och tv om deras syn på sin intervjuteknik.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om elevernas talspråk påverkar det tidigaskrivandet. Våra insamlingsmetoder är dels en enkätundersökning, dels en elicitering. Videnkätundersökningen deltog flera lärare. Lärarna kommer från två olika orter, Västerås ochStockholm, vilket även eleverna gör som har deltagit. Eleverna som deltog vid eliciteringen går iårskurs 1 och 2.

How do we perceive literature? In our times computer games and Internet have made us grow more comfortable to the usage of non linear storylines. But how does this apply to printed literature?In this essay, called ?From a to b through d h and o. Non linear storytelling in our time? I have focused on nonlinear literature from different time periods and I have studied novels such as James Joyce?s Ulysses as well as works by William S.

Den amerikanske psykologen James W. Pennebaker introducerade på 1980- talet en ny metod där man skulle hantera sina känslor genom att skriva - att ?skriva sig frisk?. Metoden kallas ?Expressive Writing?.Med hjälp av metoden ?Expressive Writing? har jag i en empiristyrd studie fått inblick i psykologistuderandes expressiva material.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

The title of this monography is Discourses of Writing in the Curriculum of the A-course in Swedish. The aim of this monograph is to find wich forms and discourses of writing that are emphasized and premiered in the curriculum for the first course in Swedish during secondary education in Sweden, grades 10-12. What kind of writing are presented to the students and what potentially miss due to the selection? Is any form of writing presented more thoroughly or as more important than any other in the curriculum?The professor of linguistics, Roz Ivanic, has formed different discourses of writing that she has found being used in education of writing. With these discourses of writing  I have applied them on the curriculum and then been able to see wich forms of writing that are premiered.