Kommunikation finns alltid närvarande i mellanmänskliga möten. Afasi innebär att språkförmågan är nedsatt på flera sätt och kan påverka hörförståelse, läsning, muntlig kommunikation, språk och skrivande. Personer med afasi är en sårbar grupp och svårigheter att kommunicera har en betydande påverkan på deras livskvalitet, varför ökad förståelse är viktig. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikation hos personer med afasi. Den systematiska litteratursökningen resulterade i nio vetenskapliga studier som kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med föreliggande text är att studera om det finns ett problem i dialogen mellan (forskare)teoretiker och lärare(praktiker) som gör att lärare inte tar till sig forskning som kunde gynna fortbildning och utveckling av ny kunskap. Lärarnas skolvardag är fulltecknade scheman med lektioner och administration, förhoppningsvis finns det tid för kompetensutbildning. I forskarnas värld är reflektion och formulering av problem en del av vardagen. Det finns en generaliserande tanke om att forskare/teoretiker är ett skrivande folk och lärare/praktiker är ett görande folk. Att forskare sitter själva i sina torn och skriver för varandra och att lärare utgår ifrån att det forskarna skriver inte angår dem.Min frågeställning är följande: Hur kommunicerar forskare och lärare i ett samtal runt frågeställningar (satta av läraren) rörande deras praktik? Min empiri utgörs av två dokumenterade möten mellan forskare och lärare, där jag studerar samtalet, vad som sägs och hur det sägs.

I följande rapport redogör jag för mitt examensarbete vid Mälardalens högskola våren 2010. Eskilstuna Kommun-fastigheter AB använder ordet ?trygg? i deras affärsidé på webbsidan (kfast.se). Det finns dock ingen utförlig information i anslutning som förklarar för befintliga och potentiella hyresgäster vilka åtgärder som har genomförts för att öka tryggheten. Syftet med detta arbete har därför varit att dels undersöka vilka brister det finns i den befintliga texten om trygghet på webbsidan, dels att skriva en ny textversion.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2.

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhälle och i och med att de nya ämnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ?den retoriska arbetsprocessen? in i kurserna i svenska på gymnasiet. Eleverna ska numera kunna använda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framställning. Det är mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats är att utreda vad som menas med ?den retoriska arbetsprocessen? och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka relationen mellan olika typer av föreställningsförmåga (visuell, olfaktorisk, auditiv samt visuell bildkontroll) och kreativitet hos vuxna. Ett bekvämlighetsurval genomfördes med 86 deltagare. Instrument för självskattning av mental föreställningsförmåga i de olika sinnesmodaliteterna samt för visuell bildkontroll och kreativitet användes. En multipel regression genomfördes och en närmare granskning visade att endast visuell föreställningsförmåga signifikant predicerade poängen på kreativitetsskalan. Visuell bildkontroll låg precis över gränsen för att vara signifikant.

The aim of this study was to examine ways in which High School Students approach academic writing. Both discursive and critical-analytical levels in 21 PM-texts and 14 investigating literary essays were analyzed through a genre theoretical and sociocultural framework in order to widen the understanding of students? usage of explicit textual and interpersonal markers as well as their techniques of writing abstracts. The results showed that nearly 25 percent of the putative abstracts consisted of sampled and reshaped text sequences. The majority of these were on the other hand results of a creative process in which the students reshaped utterances from different sources.

The period of church awakening in Sweden during the first half of the nineteenth century, has had a great influence on the Swedish society. During that time certain persons are to be noticed. Peter Fjellstedt and Peter Wieselgren, priests in the Swedish Church, are among those who were of special importance. But even the British preacher George Scott and later the Swedish layman Carl-Olof Rosenius became aware of the importance of networking. They all felt a call from God to preach a message of redemption and restoration.

The purpose of this discourse-analytical study is to investigate teachers? beliefs about writ-ing and writing instruction and how their beliefs and writing instruction can be understood in relation to the Lgr11 syllabus in Swedish. The study included five teachers who teach in grade 6 of primary school, where I applied Roz Ivani??s theories of written discourses, based partly on interviews with teachers and classroom observations of teaching, partly on the Swedish curriculum for grades 4?6. The result shows that teachers move within creativi-ty, process, genre and social practice discourse, while the skills of discourse and the socio-political discourse lack matching.

Syfte och frågeställningar. Studien syftar till att undersöka medling som social fostran och dess effekter för elevers identitet. Frågeställningar: Hur positioneras barns identiteter i medling som konflikthanteringsmodell? Vilka identiteter erbjuds? Vilken värdegrund vilar medling som konflikthanteringsmodell på? Vad har medling som konflikthanteringsmodell för funktion och betydelse ur ett makt- och styrningsperspektiv? Metod. Diskursanalytiskt angreppssätt med Laclau & Mouffes analysverktyg.

The study highlights teachers´ perceptions of creative writing as part of learning processes in the subject of Swedish, based on creative activities. The background to this study comes from the curriculum that describes opportunities to experience different kinds of knowledge. Creative activities in various forms and the ability to one´s own creativity is emphasized. The empirical data in this study is collected through qualitative interviews with four practicing teachers. The result shows that there are two different views according to creative writing as a text creation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, gymnasielärare i svenskämnet arbetar med läsning av skönlitterära texter som en källa till kunskap i undervisningen, samt vilka metoder som används under och efter litteraturläsning. Undersökningen grundar sig på teorier kring skönlitteraturens möjligheter att fungera som en kunskapskälla, och olika teorier kring vilka metoder som lämpligen kan användas i litteraturundervisningen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju svensklärare på gymnasieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Utifrån intervjumaterialet framkom det att lärarnas attityder till skönlitteratur som en kunskapskälla och deras bakomliggande tankar till undervisningens utformning sammanföll väl med de teorier som lyfts fram i uppsatsen. Enligt dessa teorier är det viktigt att elevers erfarenheter och åsikter inkluderas vid tolkning av skönlitterära texter och det viktiga är att lära genom skönlitteraturen snarare än om skönlitteraturen.

Syftet med mitt arbete var att studera elevernas läsvanor samt undersöka deras inställning till olika kreativa uppgifter och till att läsa historisk skönlitteratur samt om de helst bara velat läsa utan andra uppgifter. Här arbetade vi med historisk skönlitteratur i den svenska historien under 1700- talet. Till grund för arbetet ligger LPO 94, kursplaner samt tidigare forskning. I läsprojektet ingick läsning av historisk skönlitteratur, skrivande av berättelse, bokomslag samt recensionsskrivande. Undersökningen genomfördes i en årskurs 5-6 i en skola i Luleå Kommun omfattande 23 elever.

Denna uppsats undersöker hur den skriftliga språkkänslan manifesterar sig hos en grupp språkbrukare. Syftet är att studera om den använda metoden i studien är gångbar för att kunna ge en inblick i begreppet språkkänsla. Som utgångspunkt för begreppet står Margareta Westmans uppdelning av språkkänslan i tre nivåer, vilket bildar det tredelade normbegreppet, som innefattar hur man anser att man borde skriva, hur man uppfattar att man skriver och hur man faktiskt skriver. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är: Vad kan studien säga om språkkänslan hos informanterna? Uppsatsen omfattar två delstudier som utgår från kvalitativ respektive kvantitativ metodik.

Den här uppsatsen undersöker bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar under två perioder, 2000 respektive 2010, med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer med en person från respektive tidning. Nya Wermlands-Tidning, Gotlands Tidningar och Sydsvenskan är de tidningar som är med i undersökningen.Undersökningen visar att bilderna blir fler till antalet och större till ytan i relation till sidornas hela satsyta i den andra undersökningsperioden. Största förändringen gäller små bilder, ofta porträtt, som ökat mycket på alla tre tidningarna.Ett annat intressant resultat gäller de tre tidningarnas attityder till multijournalistik. Sydsvenskan försöker skicka fotografer till så mycket som möjligt medan Nya Wermlands-Tidningen går åt andra hållet och satsar stort på att utbilda personalen i både skrivande och fotograferande. Gotlands Tidningar är positiva men har inte satsat så mycket på multijournalistik än. .