Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms län, RUFS 2010. Planens mål är att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgångspunkter både för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sätt att förankra regionplaneringens innehåll även i kommunernas egna strategiska planering.I den här studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar på frågor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tillträde till arenorna där beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara på mina frågeställningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, där jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur textilläraren kan arbeta tematiskt tillsammans med andra lärare på sin skola. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden och genomfört intervjuer. Sex lärare har intervjuats på kommunala såsom privata grundskolor. Underökningen omfattar elever i åk 5-6. Mitt resultat visar sex olika exempel på hur ett ämnesintegrerat temaarbete kan utföras.

I dagens samhälle pratas det alltmer om förtätning av städer. Tätare städer ger allt mindre mellanrum mellan bebyggelsestruktur och infrastruktur. Grönstrukturen är ett begrepp som får allt mer utrymme i planeringen och ett mål är att grönstrukturplanering ska få samma självklara plats som till exempel planering av infrastruktur. Denna kandidatuppsats behandlar grönstrukturplanering på regional och kommunal nivå med Landskrona kommun som exempel. I arbetet undersöks begreppet grönstruktur och planeringen av grönstruktur.

Eftersom frågan om trygghet är en mycket viktig fråga som kopplas till demokrati och jämställdhet ? om allas rätt att få använda staden så som de önskar, utan att stanna inomhus på grund av rädsla ? så har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie består av ett stråk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats på fallstudie-stråket för att visa hur känslan av trygghet skulle kunna höjas där. Efter detta arbetes genomförande har det kunnat konstateras att den fysiska miljön har ett påverkan på den upplevda tryggheten, samt att fysisk planering erbjuder ett antal verktyg för att öka trygghetsupplevelsen. Dock ligger en stor del av den upplevda tryggheten hos den enskilda individen och dess personliga bakgrund och erfarenheter..

Syftet med denna studien är att undersöka hur lärare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svårt att få in i skolans praxis och att mycket beror på lärarens förhållningssätt, samt vilka metoder och arbetsformer som används för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lärare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande är den pedagogiska planeringen. Det är ett redskap som tydliggör målen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlärning..

Inom barnmorskans arbetsområden vårdas gravida och barnafödande kvinnor med utvecklingsstörning. Syfte: att undersöka svenska barnmorskors uppfattningar om vården under graviditet och förlossning för kvinnor med utvecklingsstörning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys av svar från öppna frågor. Frågeenkäten sändes till 600 slumpmässigt utvalda barnmorskor inom mödravården (n=300) och förlossningsvården (n=300). Total svarsfrekvens var 62,5 %.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rättvist utfall. Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas. Där på följer arbetets undersökning som består av en fallstudie där platsens kontext analyseras och en innehållsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förståelse för platsen och dess förutsättningar.

Syftet med denna studie var att utvärdera hur effektiviteten och kvaliteten i planeringsarbetet har påverkats av de GIS-stöd som har införts på SCA Skog. De GIS-stöd som omfattas är till viss del det tidigare traktplaneringsverktyget TP, men framförallt har studien fokuserats på det nya och mer omfattande systemet SkogsGIS. Utvärderingen baseras till stor del på en enkätundersökning som visar hur användarna av programvaran anser att deras egen effektivitet och kvalitet har påverkats efter införande av ett allt större GIS-stöd. Utvecklingsmöjligheter och förslag till förbättringar har studerats. En omvärldsanalys har också gjorts för att kunna jämföra SkogsGIS med GIS-system som används på andra skogsföretag.

Ted Bernhardtz at work (T.B) är ett litet och innovativt företag med stora kunder. T.B harvuxit utanför gränserna av vad som kan beskrivas som en enkel och överskådligföretagsstruktur. Ett företag som är i förändrings- och utvecklingsfas kan ha svårt att hanteraarbetet i ett ostrukturerat kvalitetsledningssystem och tillförlitligheten i företaget kan kommaatt svikta om strategier är otillräckliga.Examensarbetets syfte är att kartlägga företagsorganisationens nuvarande struktur ochidentifiera brister gentemot kvalitetsstandarderna ISO 9000:2005 och ISO 9001:2008.Därefter skall en företagsanpassad grund byggas upp som förbättrar företagets effektivitet ochförmåga att öka kundtillfredsställelsen. En involvering av medarbetare skall införlivas så attledningssystemets tillförlitlighet behålls.Genom teoristudier, intervjuer och företagsanalysering har en kartläggning av företagetsfrämsta brister och behov genomförts. Den visade att det fanns flertalet rutiner ocharbetsmoment som var mer än tillräckliga för att tåla en tredjepartsrevision.

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat område. Kristianstad Vattenrike är ett av Sveriges fem biosfärområden och sträcker sig nästan över hela Kristianstad kommun med en mångfald av olika naturtyper. Som utnämnt biosfärområde ska man bidra till hållbar utveckling och utveckla området utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera området i kärnområden, buffertzoner och utvecklingsområden.För att uppnå studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk växelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism så har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga källor om Kristianstad Vattenrike.I studiens resultat och analys analyseras tre frågeställningar för syftet: 1) Vilka förutsättningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering användas som medel för att planera hållbara destinationer för friluftsliv och ekoturism?Här beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrågan på området, men också med produktutveckling.

Vi har tillsammans formgivit ett mönster till barn i åldrarna sju till tio år, med textilier som slutprodukt. För att uppnå ett gott resultat krävs det noggrann planering av de olika arbetsprocesserna. Vi har använt oss av totalt sju processer, planering, avsmalning, färger, typsnitt, skisser, mönster och rapportering samt trycktekniker. I formgivningen har vi arbetat med temat svenska skogsdjur och växter, med inriktning mot de norrländska arterna. Färgerna vi har arbetat med har vi valt ur PANTONE solid uncoated, totalt har vi arbetat med tretton färger.

A current issue today is to try to implement creative design as a way to solve wicked problems in scientific contexts such as HCI. Since the problems are wicked, they have no given solution which makes the traditional methods inadequate. In these cases, creative design can be an alternative. Creative design is not used in scientific contexts because it is viewed as something unaccountable.In this essay we argue that creative design not necessarily have to be unaccounted. We discuss various views of creative design and translate theory to a practical context.