Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker frÄn normen pÄverkar socionomers sÀtt att förhÄlla sig till det som avviker frÄn normen. Vi vill tydliggöra hur man anvÀnder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att anvÀnda perspektiv frÄn sociologi och kulturteori vill vi Àven placera den professionella rollen i ett större sammanhang. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhÄller sig till vad som Àr normalt? Hur har förhÄllningssÀttet förÀndrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se nÄgon skillnad i förhÄllningssÀtt och i hur det utvecklats beroende pÄ vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sÄdan eventuell skillnad förstÄs? För att förstÄ socionomers förhÄllningssÀtt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer pÄ en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

Syftet med denna studie Àr att bidra till skolutveckling genom att prova, beskriva och diskutera hur man med hjÀlp av lÀrstilsmetodik kan undervisa vuxna andrasprÄksinlÀrare i svenska som andrasprÄk. Resultatet stÀmmer överens med tidigare forskning, lÀrstilsmetodiken bidrar till mÄluppfyllelse i denna grupp med vuxna andrasprÄksinlÀrare. Jag hoppas att studien utgör ett bidrag till andrasprÄksundervisningen och ökar lÀsarens kunskap om inlÀrningsstilar..

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

I den hÀr uppsatsen testas huruvida Stockholmsbörsen Àr predicerbar, i motsats till den icke-predicerbara teorin ? Random Walk theory. Till skillnad frÄn majoriteten av tidigare studier, undersöker jag predicerbarhet för enskilda aktier, och inte bara som ett aggregerat fenomen i form av ett index. Resultatet av studien visar att Stochholmsbörsen som en homogen grupp inte gÄ att predicera. DÀremot, dÄ varje aktie undersökts i isolerad form, uppvisar majoriteten av aktierna ett predicerbarat beteende ? i form av Mean Reversion, alternativt Mean Aversion..

Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien Àr initierad av Socialstyrelsen och innehÄller förutom bidrag till projekten Àven delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvÀrdering av projekten.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur det Àr att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka Àr projektledarna?- Hur Àr deras arbetsklimat?- Vilka Àr deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgÄngsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervÀrden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende pÄ deras storlek, förankring i samhÀllet, ideologi och historia. Detta Àr faktorer som i hög grad pÄverkar hur projekten drivs och dÀrför ocksÄ villkoren för projektledarna.Projektledarna i den hÀr satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de stÀndigt mÄste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anstÀllningsform dÀrför ofta Àr tÀmligen osÀker.

Det hÀr Àr min examensarbetes-rapport. Jag arbetade med en liten grupp andra pÄ en teaser och en trailer för ett spel som North Kingdom utvecklade Ät Disney. I mitt examensarbete fick jag erfarenhet i att jobba pÄ ett stort projekt för en stor klient under kort tid. I denna rapport kan du lÀsa om mina med- och motgÄngar och vad jag/vi gjorde för att lösa problem som uppstod pÄ vÀgen. Rapporten tar upp mÄlen och frÄgestÀllningarna med mitt arbete, hur vi gick till vÀga, resultatet och diskussioner om vad som bland annat kunde ha gjorts annorlunda..

Vidskepelse Àr idag vanligt förekommande i vÄrt samhÀlle trots en allt högre grad av utbildning hos befolkningen. Hur kan det komma sig, frÄgar sig författaren till denna studie. I teoridelen utreds hur man kan definiera vidskepelse, hur vanligt förekommande det Àr idag, vilka olika uttryck vidskepelse kan ta sig och vilka teorier som kan förklara varför mÀnniskor Àr vidskepliga.I studien har man sedan med hjÀlp av en enkÀtundersökning av 77 elever tagit reda pÄ hur vanliga vissa former av vidskepelse Àr bland barn i Äldrarna 10-12 Är och vilka uttryck dessa tar sig bland barnen. Med hjÀlp av intervjuer har man sedan försökt ta reda pÄ hur eleverna uppfattar att de vidskepliga vanorna har uppstÄtt hos dem och hur de ser pÄ kausaliteten mellan de vidskepliga handlingarna och de förvÀntade resultaten. Det former av vidskepelse som undersökts Àr de som i studien benÀmns personlig vidskepelse och socialt delad vidskepelse (som inte Àr del av en kosmologi eller sammanhÀngande vÀrldsbild).Skolans uppdrag innefattar att eleverna skall trÀnas i att reflektera över sina förestÀllningar och att de skall kunna iaktta ett kritiskt och konstruktivt förhÄllnigssÀtt till olika företeelser som möter dem.

ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift nÀr en arbetsgrupp Àr homogen dÀr divergent tÀnkande saknas. DÄ veckomöten Àr identiska och innehÄller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder Àr nödvÀndiga för att nya idéer ska trÀda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förÀndring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken Àr att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan anvÀnda sig av nÀr gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet Àr en systematisk observation, det vill sÀga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka hÀndelser som observeras. Instruktionen i detta arbete Àr studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering.

Genom ett omhÀndertagande enligt lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga blir ungdomar placerade pÄ sÀrskilda ungdomshem. VÄrden utgÄr frÄn ett miljöterapeutiskt arbetssÀtt dÀr behandlingen sker i grupp Àven om vÄrden bygger pÄ individuella behandlingsplaner. Ungdomarna ska genom vÄrden tillförsÀkras en gynnsam miljö och komma bort frÄn destruktiva levnadsförhÄllanden. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur gruppens förutsÀttningar pÄverkar individernas villkor att skapa en identitet och hur gruppen pÄverkar socialisationsprocessen genom att fÄ kunskap om hur roller och positioner antas i gruppen och studera gruppens samspel. För att besvara syftet utgÄr frÄgestÀllningen frÄn:? Hur ser roller och positioner i gruppen ut?? Hur ser samspelet ut i gruppen och vilka förutsÀttningar ger de för identiteten och socialisationsprocessen?Studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr data insamlats genom direkta observationer i en klass med fem pojkar under 8 dagar.Resultatet visar att kontakten eleverna emellan sker pÄ ett flyktigt sÀtt dÄ de sker genom utfall av olika slag vilket inte föranleder en kontakt av varaktigt slag.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen ? Emotionell trÀning i praktiken ? Elevers tankar och upplevelser av emotionell trÀning. (EQ as phenomenon ? Emotional intelligence in practice ? Student?s thoughts and experiences of emotional training).

Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra vÀgledare i Malmö ser pÄ gruppvÀgledning, gÀllande lÀmpliga deltagare och gruppvÀgledningens syfte, vidare Àr syftet att jÀmföra gruppsamtalet med det individuella samtalet genom de intervjuades ögon. Problemformuleringarna som anvÀnds till arbetet Àr följande: ? Hur uppfattar vÀgledarna gruppvÀgledning med eleverna i niondeklass inför gymnasievalet? ? Vilka faktorer uppger vÀgledarna som viktiga i gruppsamtalet gÀllande dess syfte? ? Hur uppfattar vÀgledarna det enskilda samtalet i förhÄllande till gruppsamtalet? Huvudteorin som anvÀnds Àr Baumans teori om den individualiserade mÀnniskan, teorin valdes pÄ grund av att efter att allt material insamlats gjordes bedömningen att det var den teorin som passade bÀst. Enligt Baumans teori blir mÀnniskan mer och mer individualiserad och detta inverkar pÄ personens förmÄga att kunna samverka med andra individer. FrÄn början var arbetet tÀnkt att vara en kvantitativ enkÀtundersökning, dÄ svarsfrekvensen för enkÀten var för lÄg för att basera ett arbete pÄ, sÄ bestÀmde jag istÀllet mig för att göra en kvalitativ studie dÀr fyra vÀgledare pÄ olika grundskolor i Malmö intervjuas gÀllande sina erfarenheter av gruppvÀgledning.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.