Syftet med detta arbete Àr att studera ett undervisningssÀtt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken Àr att anvÀnda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. UndervisningssÀttet som ska studeras ska genomsyras av en strÀvan efter att eleverna ska nÄ nÀsta utvecklingszon med hjÀlp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem. UtgÄngspunkten i detta examensarbete Àr ett socialkonstuktivistiskt perspektiv dÀr det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk Àr framskrivet och ger kriterier för vad lÀrarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktÀr har för betydelse i strÀvan att nÄ en individualiserad matematikundervisning med hjÀlp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssÀttet. En grupp bestÄende av 12 stycken elever pÄ det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfÀllen.

Arbetet har gÄtt ut pÄ att ta fram en Androidapplikation vars funktion Àr att berÀkna vilka transaktioner som Àr nödvÀndiga, minimerat till antalet, för att reda ut en komplex skuldsituation inom en grupp individer. Den hÀr typen av situationer uppstÄr ofta i vardagliga sammanhang, exempelvis dÄ en grupp vÀnner lagar middag tillsammans och olika personer lÀgger ut för olika kostnader som till exempel mat och dryck. Arbetet resulterade i applikationen SplitIt, en stilren och lÀttanvÀnd applikation som uppfyller uppsatta kravspecifikationer. OsÀkerhet rÄder dock om algoritmen som rÀknar ut transaktionerna Àr optimerad i det avseendet att antalet transaktioner minimeras. En del ÄtgÀrder bör vidtas innan produkten lanseras pÄ Android Market, till exempel har framtagning av ikoner Äsidosatts med avsikten att lÀgga ned mer tid pÄ övriga delar i anvÀndargrÀnssnitt och algoritmframtagning.

Syftet med denna studie Àr att, förstÄ hur nÄgra elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsÀttning, deras vÄrdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Studien bygger pÄ totalt sex intervjuer, tvÄ med elever, tvÄ med elevernas vÄrdnadshavare och tvÄ med den pedagog som eleverna trÀffar företrÀdelsevis i undervisningssituation.Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgÄngspunkt frÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver pÄ olika sÀtt en kÀnsla av tillhörighet i sina klasser och Àr nöjda med sin skolsituation. VÄrdnadshavarnas erfarenheter Àr liknande, men de beskriver ocksÄ att barnets funktionsnedsÀttning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats pÄ olika sÀtt beroende pÄ elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur Àr begrÀnsad, vilket de sjÀlv ser som en svÄrighet. BÄda beskriver nödvÀndigheten av ett samarbete med grundsÀrskolan, specialpedagog och speciallÀrare för att kunna möta eleverna pÄ sin nivÄ och utifrÄn deras förutsÀttningar.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

VittnesmÄl anvÀnds idag som ett av de viktigaste bevisen i brottsmÄl. Samtidigt Àr felaktiga vittnesmÄl den frÀmsta orsaken till att personer blir oskyldigt dömda (Wells & Olson, 2003). Forskning visar att det Àr svÄrt att bedöma vittnens tillförlitlighet. Det Àr dock klart att de flesta förmÄgor gÄr att förbÀttra med trÀning och feedback. Syftet med studien Àr dÀrför att undersöka om direkt feedback samt information om faktorer som kÀnnetecknar korrekta vittnesutsagor har betydelse för förmÄgan att bedöma utsagors tillförlitlighet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehĂ„llsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?ÅtgĂ€rd för identifikation av klienters resurser och begrĂ€nsningar?, Kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd i grupp?, ?Att sĂ€tta mĂ„l med kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd?, ?Att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd för motivation och engagemang? som pĂ„ skilda sĂ€tt bidrar till ökad förstĂ„else om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Ben Hamida, H & Haleemi, H. FörstÀrkning av egenvÄrds förmÄga hos patienter med diabetes typ 2 avseende kost och motion. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2012.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det Àr att gÄ i en sÀrskild undervisningsgrupp. Fyra tonÄringar som samtliga har gÄtt i en sÀrskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berÀtta om sina upplevelser frÄn skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och sjÀlvbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berÀttade om bÄde positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Bakgrund:Demens Àr en av de största folksjukdomarna i Sverige och Àr en obotbar sjukdom som Àr progredierande. Agitation Àr ett vanligt problem hos personer med en demenssjukdom och medför ofta stress bÄde för den demensdrabbade, för anhöriga och vÄrdare. Farmakologiska behandlingar har en tveksam effekt och mÄnga biverkningar, vilket gör att omvÄrdnaden blir en viktig del i behandlingen.Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom.Metod:Vald metod var allmÀn litteraturstudie med beskrivande design. Elektronisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Amed. Slutligen valdes nio artiklar att ingÄ i resultatet.Resultat: Resultatet visar att flertalet av de icke- farmakologiska metoderna som ingÄr i litteraturstudien ger en minskning av agiterande beteende.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka och analysera hur kön beskrivs i SiS-rapporter om ungdomsvÄrd som finns tillgÀngliga i sin helhet pÄ deras hemsida.De frÄgestÀllningar som vi i uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr: Hur beskrivs manligt och kvinnligt i texterna? Vilka egenskaper tillskrivs pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp? Vilka problemförklaringar anvÀnds för pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp?Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr socialkonstruktionism och diskursanalys, bÄde som teori och metod. Empirin bestÄr av fyra forskningsrapporter publicerade av SiS som samlats in med hjÀlp av Internet. Vi har undersökt rapporttexterna utifrÄn ett könsperspektiv, med diskursanalys som metodologiskt verktyg. VÄr fokus var texter, meningar och ord, inte författarna eller rapporternas resultat.

SprintintervalltrÀning (SIT) och högintensiv intervalltrÀning (HIIT) Àr relativt nya trÀningsmetoder som anvÀnds av bÄde idrottsaktiva och motionÀrer för att öka bÄde prestationsförmÄga och hÀlsofrÀmjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var dÀrmed att undersöka de fysiologiska förÀndringar som uppkom efter tvÄ veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionÀrer. Försökspersonerna delades in i tvÄ homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De bÄda grupperna utförde fyra förtester för att faststÀlla kroppssammansÀttning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmÄga innan en tvÄ veckors trÀningsintervention startade. Under det första intervallpasset mÀttes de akuta effekterna av trÀningen och efter avslutad trÀningsperiod upprepades förtesterna för att pÄvisa eventuella fysiologiska förÀndringar.

Syftet var att beskriva en grupp vÀrmlÀndska ungdomars tobaks- och munhÀlsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmÄga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 Är, n=631) som genomgÄtt ett tobakspreventivt program med information och vÀrderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor Àn bland pojkar (13% resp 8%), med omvÀnt förhÄllande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gÄnger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) Àn bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lÀgre self-efficacy.