BakgrundPrevalensen av demenssjukdomar förvÀntas öka globalt. Det finns mÄnga former av demenssjukdomar men gemensamma drag Àr att hjÀrnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning Àn normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar mÄnga av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmÄgor. LÀkemedel Àr av begrÀnsad nytta och dÀrför Àr olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vÄrden av personer med demenssjukdom. Reminiscensterapi Àr en sÄdan metod som med hjÀlp av sÄ kallade minnesvÀckare framkallar tidiga minnen.

Den hÀr fallstudien behandlar rollbildning i en specifik ensemble utifrÄn givna rollfunktioner. VÄra informanter i ensemblen har utgjorts av en grupp folkhögskolestudenter. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod i form av observationer. Bearbetningen av de inspelade observationerna har skett genom en transkribering och analys av denna. De viktigaste slutsatserna i vÄrt arbete har varit att det gÄr att identifiera roller utifrÄn vÄra givna rollfunktioner och att det gÄr urskilja ett mönster i rolltagandet.

So?kmotorer och annan datorkraft fo?r att hitta information har kommit att bli en central del fo?r ma?nga ma?nniskors anva?ndande av internet. I takt med tiden blir mer och mer information tillga?nglig och i och med det sta?lls ho?gre krav pa? programvaror som hja?lper anva?ndare att hitta ra?tt.Den ha?r rapporten nystar i ett nytt sa?tt att ta fram ett underlag till anva?ndare fo?r att de ska kunna va?lja bort och fokusera pa? det mest relevanta so?kresultatet fo?rst. Underlaget presenteras fo?r anva?ndare tillsammans med so?kresultatet.

HĂ€star Ă€r flockdjur och flocken har stor betydelse för deras möjlighet att uttrycka beteenden sĂ„som att klia varandra, leka, söka föda och uppfostra unga individer. Att hĂ„lla hĂ€star i större grupper Ă€r dock lĂ„ngt ifrĂ„n sjĂ€lvklart i hĂ€stvĂ€rlden idag och hĂ€stĂ€gare ifrĂ„gasĂ€tter ibland om det gĂ„r att hĂ„lla alla typer av hĂ€star i grupp. Mitt arbete syftar till att belysa frĂ„gan om grupphĂ„llning fungerar för alla hĂ€star. Det Ă€r inte ovanligt att hĂ„lla unghĂ€star grupp men nĂ€r det Ă€r dags för inridning stallar man ofta in dem en och en för lĂ€ttare hantering och för att vĂ€nja dem vid den typen av hĂ„llning. Det har dock visats att inridning gĂ„r fortare och lĂ€ttare om man fortsĂ€tter att hĂ„lla dem i grupp och hanteringen av hĂ€starna blir trevligare pĂ„ grund av fĂ€rre antal negativa beteenden gentemot trĂ€naren. Även hos nĂ„got Ă€ldre hĂ€star i trĂ€ning ger grupphĂ„llning positiva effekter dĂ„ hĂ€starna upplevs som mer tillmötesgĂ„ende under ridning. Den aggression och skaderisk mĂ„nga hĂ€stĂ€gare Ă€r oroliga för i samband med grupphĂ„llning kan ha att göra med hur hĂ€starna hĂ„lls.

VÄr ambition Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarens val av skönlitteratur. Undersökningsmetoden vi har valt Àr kvalitativa intervjuer med lÀrare. Vi kom fram till nio faktorer som pÄverkar valet; eleven, lÀrarens elevsyn och syn pÄ skolans uppgift, lÀrarens syn pÄ litteraturlÀsning, lÀrarens syn pÄ svenskÀmnets uppgift, lÀrarens Àmneskombination, tillgÄngen till litteratur, aktuella hÀndelser och teman, elevens eget val av skönlitteratur samt andras rekommendationer. Vi drar slutsatsen att faktorerna kan delas in i tre grupper: Grupp ett, med eleven, lÀrarens Àmneskombination, tillgÄngen till litteratur och aktuella hÀndelser och teman, Àr stommen som undervisningen utgÄr ifrÄn. Grupp tvÄ, med lÀrarens elevsyn och syn pÄ skolans uppgift, lÀrarens syn pÄ litteraturlÀsning och lÀrarens syn pÄ svenskÀmnets uppgift, genomsyrar alla val lÀraren gör.

Som specialpedagog Àr det viktigt att se det goda, det friska och vad det Àr som skapar framgÄng, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete Àr att hitta framgÄngfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick pÄ ett individuellt program pÄ gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för att de skulle uppnÄ sina mÄl ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats dÄ jag har intervjuat tre elever och deras förÀldrar samt tvÄ pedagoger.

Bedömning av arbetsförmÄga vid tidiga signaler pÄ ohÀlsa respektive lÄngvarig sjukskrivning Àr en vardaglig men mÄnga gÄnger svÄr uppgift inom företagshÀlsovÄrden. ArbetsförmÄgan inverkar pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och tillfredstÀllelse med livet som i sin tur pÄverkar förmÄgan att arbeta. Projektets syfte var att kartlÀgga hÀlsoupplevelse och arbetsförmÄga, att söka samband mellan arbetsförmÄga, livstillfredsstÀllelse och vÀlbefinnande samt att analysera skillnader i arbetsförmÄgeupplevelsen mellan icke sjukskrivna, korttidssjukskrivna och lÄngtidssjukskrivna patienter. Det var Àven viktigt att förstÄ om en sÄdan kartlÀggning kan anvÀndas vid ett första lÀkarbesök och vilka för- och nackdelar som fanns.ArbetsförmÄga, livstillfredsstÀllelse och hÀlsoupplevelse hos 31 konsekutiva nybesökspatienter, de flesta icke- eller korttidssjukskrivna (grupp 1), analyserades med hjÀlp av ett testbatteri bestÄende av tre sjÀlvskattningsformulÀr Work Ability Index (WAI), WHO:s vÀlbefinnande index-5 (WHO-5) och Life satisfaction-11 (LiSat-11). Patienternas arbetsförmÄga och sjukskrivning jÀmfördes med en annan grupp bestÄende av 40 konsekutiva patienter, de flesta lÄngtidssjukskrivna (grupp 2), som var remitterade för bedömning av arbetsförmÄga.Diskrepans mellan anledning till lÀkarbesök och bakomliggande orsak konstaterades hos de flesta i grupp 1.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gÄng kunnat se en utveckling hos pedagogerna. FrÄn att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrÄn gruppen. Pedagogerna kÀnner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, frÀmst pga tidsbrist. Genom att utgÄ frÄn pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter pÄ individ, grupp och organisationsnivÄ..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka och analysera vilka specialpedagogiska insatser som Àr vanligt förekommande i ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre utifrÄn ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet delar vi upp i individ-, grupp- och organisationsnivÄ för att djupare kunna studera hur ett sÄdant synsÀtt förekommer och kan frÀmjas. Arbetet inleds med en genomgÄng av forskning inom lÀs- och skrivsvÄrigheter samt möjliga arbetssÀtt. Det tar Àven upp riktlinjer kring ÄtgÀrdsprogrammets utformning ur ett helhetsperspektiv. I resultatet stÀller vi resultatet frÄn vÄra intervjuer mot den senare tidens forskning. Vi tar reda pÄ vanligt förekommande insatser vid lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre och analyserar huruvida dessa insatser tas upp i ÄtgÀrdsprogrammet ur helhetsperspektivet individ, grupp och organisation.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka MEMS och elektretmikrofoner fo?r att finna vilken typ som la?mpar sig ba?st fo?r fo?retaget Comfort Audio AB och deras ho?rselhja?lpmedelsprodukter. Uto?ver detta underso?ktes mo?jligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hja?lp av en teknik vid namn end-fire.Resultaten har erha?llits genom att underso?ka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har ja?mfo?rts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har underso?kts genom konstruktion av en mikrofonuppsa?ttning da?r den summerade signalen underso?kts.

Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.

Syftet med denna studie var att undersöka grupp- och kommunikationsprocesser i en online community dÀr den gemensamma nÀmnaren mellan medlemmarna var intresset för spelet World of Warcraft. Undersökningen utfördes med hjÀlp av en egenkonstruerad enkÀt samt observationer vars syfte var att undersöka deltagarnas grupptillhörighet, vÀnskap, konflikthantering och kommunikation online, samt deras beteenden gentemot varandra. Syftet var Àven att undersöka om sociala anpassningsstrategier, standardroller och in-och utomgruppsfavoritism var applicerbara pÄ en virtuell grupp. Undersökningsresultaten pekar pÄ att mÄnga av de teorier gÀllande grupptillhörighet och vÀnskap Àven Àr applicerbara pÄ grupper formade online samt att kommunikationshjÀlpmedel sÄsom smileys underlÀttar konversationer i skriven form. Resultaten pekar Àven pÄ att de sociala anpassningsstrategierna och standardrollerna Àr applicerbara pÄ en virtuell grupp, dock anses urvalet för litet och observationstiden för kort för att med sÀkerhet sÀga att dessa Äterfinns.

Syftet med detta utvecklingsarbete Ă€r att se om drama kan anvĂ€ndas som verktyg i skolan för att stĂ€rka grupp och individ. Vi har tagit hjĂ€lp av en Ă„rskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar pĂ„ eleverna som individer, pĂ„ stora och smĂ„ grupper, samt pĂ„ trygghet. Vi har utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som eleverna svarat pĂ„ för att se vad de sjĂ€lva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmĂ„ga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stĂ„ i centrum Ă€ven om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

Det Àr en liten del av befolkningen som stÄr för en stor del av brottsligheten. Denna grupp kallas för ?kroniker?. De har ofta en lÄng kriminell bana bakom sig och har anammat kriminalitet som en livsstil. En stor del av polisens vardag bestÄr av hantering av denna grupp och att avbryta en sÄdan livsstil har visat sig svÄrt, trots stora insatser.