Inledning: Detta är ett examensarbete på 20 poäng inom Programmet för Fysisk planering, vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet innefattar en Robusthetsanalys över Djurängen och Rinkabyholm i Kalmar kommun efter en metod framtagen av Expertgruppen för säkerhet och förvaltning, ny- och ombyggnad. Arbetet har utförts i grupp om två studenter. Analysen grundar sig på fördjupade studier inom olika ämnesområden, vilka presenteras i sårbarhetsbedömningen del 2 kapitel 3. Den individuella delen avser fördjupningarna i nämnda kapitel.

Utanförskapet makt är en undersökning av hur begreppet utanförskap används inom statens offentliga utredningar, och skrivelser från regeringen, och vilka politiska möjligheter som skapas i och med hur begreppet används. Analysen visade att begreppen utanförskap i texterna används på många, sinsemellan skiftande sätt. Begreppsanvändningen karaktäriserades ofta av en vaghet, och att svårmätbara värden som ?egenmakt?, ?initiativförmåga? och ?självständighet? användes i talet om utanförskap. En polemik mellan aktivitet och passivitet kunde identifieras i talet om utanförskap, som i sin tur kunde kopplas till vad som i uppsatsen identifierades som en offer-subjektdikotomi.

Problembeskrivning: Aktörerna inom detaljhandeln har idag problem med hög kapitalbindning och hård konkurrens. För den enskilde detaljisten kan det vara ödesdigert att göra felinköp av större varupartier, dels på grund av den finansiella risken, dels på grund av problemen med att upprätthålla förtroendet hos konsumenterna. Syfte: Syftet är att beskriva och utveckla samarbetet mellan detaljist och leverantör i varuflödets distributionskanal. Metod: Vi har utfört fem fallstudier på nationella aktörer i skobranschen, samt på en konfektionsaktör med skoförsäljning. Vår fallstudie täcker cirka 40 procent av den totalt svenska skomarknaden.

Problembeskrivning: De kvinnliga affärsresenärerna är en förhållandevis liten men växande grupp. Det är oklart om denna grupp har speciella behov under sina hotellvistelser, hur denna grupp upplever hotellmiljöer och om dessa behov kan tillfredsställas genom anpassade hotellprodukter. En annan faktor som bör undersökas är om och hur kvinnornas familjesituation har inverkan på dem under tjänsteresor och därmed även hotellvistelser. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur hotell kan tillfredsställa de kvinnliga affärsresenärers behov genom anpassade hotellprodukter och vilka faktorer som i så fall ligger bakom behovet av dessa produkter. Frågeställning: Vilka kritiska faktorer kan identifieras för kvinnliga affärsresenärers trivsel under hotellvistelser? och Finns det ett behov av att ha specialiserade produkter till kvinnliga affärsresenärer? Metodansats: Vi har valt att ha en deduktiv ansats genom att vi först har skapat analysverktyg i form av teorier kring kundtillfredsställelse och genus.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mångfald sätts inom litteraturen i motsatsförhållande till varandra där det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mångfald kännetecknar olikheter hos människor genom exempelvis kön, ålder och etnicitet. Vi ansåg det därmed vara spännande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mångfald förhåller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de även arbetar med mångfald. Därför ansåg vi skulle vara ett lämpligt företag för oss att undersöka för att besvara vår ställda problematik. Syfte: Syftet med vår undersökning är att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hämmar eller främjar mångfalden i ett företag.

Inledning: Detta är ett examensarbete på 20 poäng inom Programmet för Fysisk planering, vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet innefattar en Robusthetsanalys över Djurängen och Rinkabyholm i Kalmar kommun efter en metod framtagen av Expertgruppen för säkerhet och förvaltning, ny- och ombyggnad. Arbetet har utförts i grupp om två studenter. Analysen grundar sig på fördjupade studier inom olika ämnesområden, vilka presenteras i sårbarhetsbedömningen del 2 kapitel 3. Den individuella delen avser fördjupningarna i nämnda kapitel. Texten för varje ämnesområden är baserad på litteratur, statistik samt intervjuer med verksamheter, myndigheter och enskilda personer. Carina Håkansson har sammanställt följande texter: 3.1.4 Personskador och olycksfall, 3.1.5 Insatser för räddningstjänst vid brand och olyckor, 3.1.6 Brottslighet, 3.2.1 Dricksvatten 3.2.2 Livsmedel.

Problembeskrivning:Det inte är helt problemfritt att samarbeta ifrågasätter vi hur samarbeten ska kunna enas kring vad och hur de olika aktörerna vill att destinationens profil ska förmedlas, då aktörerna har olika utgångspunkter. Vi menar att aktörernas olika utgångspunkter kan göra det svårt att bli eniga i hur profilen ska förmedlas vilket kan bli problematiskt om arbetet med en profil ska lyckas.Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur samarbetet mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation skapar förutsättningar för att arbeta med en profil.Frågeställningar:- Hur kan ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation karaktäriseras?- Vad gynnar ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom enturistorganisation?- På vilket sätt påverkas ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation av medlemmarnas olika bakgrunder?- Vad är viktigt i arbetet med en profil?Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en induktiv ansats. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en fallstudie. Vi valde LandskronaPlus som är ettmarknadsföringsorgan som arbetar med destinationsutveckling.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mångfald sätts inom litteraturen i motsatsförhållande till varandra där det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mångfald kännetecknar olikheter hos människor genom exempelvis kön, ålder och etnicitet. Vi ansåg det därmed vara spännande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mångfald förhåller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de även arbetar med mångfald. Därför ansåg vi skulle vara ett lämpligt företag för oss att undersöka för att besvara vår ställda problematik. Syfte: Syftet med vår undersökning är att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hämmar eller främjar mångfalden i ett företag.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mångfald sätts inom litteraturen i motsatsförhållande till varandra där det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mångfald kännetecknar olikheter hos människor genom exempelvis kön, ålder och etnicitet. Vi ansåg det därmed vara spännande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mångfald förhåller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de även arbetar med mångfald. Därför ansåg vi skulle vara ett lämpligt företag för oss att undersöka för att besvara vår ställda problematik. Syfte: Syftet med vår undersökning är att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hämmar eller främjar mångfalden i ett företag.

Medius är ett IT-företag med djup kompetens inom områdena verksamhetsutveckling och processoptimering med mål att erbjuda sina kunder världens bästa affärsstöd. Sedan Medius grundades 2001 har organisationen haft en kraftigt årlig tillväxt. Ett fokus på ökad omsättning och tillväxt är något som genomsyrar hela organisationen. Tillväxten ska uppnås genom ökad direkt- och partnerförsäljning. Ett stort fokus under en längre period på att skapa nya partners har lett till att antalet är mycket högt och att det saknas någon egentlig koll på hur många de är, vilken kategori de tillhör och hur väl de presterar.Medius kraftiga och snabba expansion samt deras fokus på ytterligare tillväxt har skapat resursbrister inom organisationen vilket påverkat partnerhanteringen stort.

Bakgrund- och Problembeskrivning: Sedan introduceringen av IFRS som normgivning för svenska börsbolags koncernredovisning ska inte goodwill, den restpost som kan uppkomma vid företagsförvärv, längre skrivas av. Istället ska goodwill årligen nedskrivningsprövas, något som baseras på av bolagsledningen valda antaganden. Under finanskrisen 2008-2009 genomfördes mindre nedskrivningar än vad många förväntat sig. Möjligtvis kan dessa nedskrivningar inträffat under åren 2010-2011 som en konsekvens av de incitament som finns i och med att nedskriven goodwill aldrig får återföras.Syfte: Att studera huruvida finanskrisen 2008-2009 har fått fördröjda effekter i de svenska börsbolagens räkenskaper i form av nedskrivningar av goodwill under perioden 2010-2011.Avgränsningar: Studien avgränsas till de 141 bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm som har goodwill under år 2010 till 2011 och har kalenderår som räkenskapsår. Studien behandlar inte direkt företagsförvärv och allokering av köpeskillingar utan fokuserar på årliga nedskrivningsprövningar.Metod: Studien har genomförts genom att insamla data från bokslut och noter i årsredovisningar för år 2010 och 2011 från bolagen i urvalet.

Bakgrund och Problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Sammanfattning ProblembeskrivningBrist på marknadskunskap vid utlandsetableringar leder till att svenska företag många gånger väljer att ge i uppdrag till utländska aktörer att representera dem på främmande marknader. Uppdragsrelationer är komplexa företeelser och leder ofta till motsättningar, främst på grund av skiljda målsättningar, osäkerhet och brist på förtroende mellan de inblandade. Vilka faktorer påverkar den utländska uppdragstagaren beteendemönster och hur ska den svenska uppdragsgivaren försäkra sig om att denne agerar i företagets intresse? Syftet med uppsatsen är att ur ett agent ? principal teoretiskt perspektiv beskriva, analysera och slutligen generera ny kunskap kring uppdragsrelationer mellan svenska företag och deras samarbetspartner på utländska marknader. Frågeställningar - Hur kan uppdragsrelationen mellan fallföretaget Oscar Jacobson och deras återförsäljare på utländska marknader beskrivas ur ett agent ? principal teoretiskt perspektiv?- Vilka begränsningar kan urskiljas i relationen mellan en svensk uppdragsgivare och en utländsk samarbetspartner? - På vilket sätt kan relationsmarknadsföring tillämpas som strategiskt verktyg för att förbättra relationen mellan en svensk uppdragsgivare och en utländsk samarbetspartner? Metod Uppsatsens författare har tillämpat ett abduktivt tillvägagångssätt och har genom kvalitativa intervjuer samlat in empiriskt material genom dels en fallstudie på Oscar Jacobson och dels intervjuer med Exportrådet och Svenska Handelskammaren.

Bakgrund och Problembeskrivning: Skatteverket har ställt upp ett antal långsiktiga mål ochett av dessa är att innan år 2012 ha halverat skattefelet i Sverige. Skatteverket har i sitt arbeteolika insatser för att försöka uppnå detta mål. Dessa är kontroller, informationsinsatser,attitydpåverkan och systemåtgärder.Förutom nämnda insatser finns även en annan faktor som spelar in vad gäller inbetalandet,nämligen den så kallade preventiva effekten. Nästan 30 procent av skatteintäkterna uppstårpå grund av att skattebetalarna är medvetna om skattekontrollerna och vill undvika att bliupptäckta vid eventuellt skattefusk. Den preventiva effekten fann författarna intressant attkartlägga.

Bakgrund- och Problembeskrivning: Enligt IAS 36 skall immateriella tillgångarinklusive goodwill årligen nedskrivningsprövas för att återspegla verkligt ekonomisktvärde. Goodwillnedskrivningar har varit begränsade de senaste åren. Finanskrisenpåverkade den finansiella marknaden världen över och gjorde att världsekonominhamnade i kris. Detta borde ha lett till att en goodwillnedskrivning skulle vara aktuell.Trots lågkonjunkturen de senaste åren har det inte gjorts påtagligagoodwillnedskrivningar och man kan ställa sig frågan om företagens goodwillpostverkligen avspeglar det verkliga ekonomiska värdet?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vilken effekt lågkonjunkturen har haftpå goodwillnedskrivningar för börsnoterade företag inom industri- ochtelecombranschen på Nasdaq OMX Stockholm 30.