Populationerna av både vildsvin (Sus scrofa) och varg (Canis lupus) ökar i Sverige. Då deras utbredningsområden först nyligen har börjat överlappa finns i det närmaste inga data på vargars predation på vildsvin i Sverige. Då detta är av intresse för den framtida debatten kring hur populationerna bör skötas, är syftet i denna studie att undersöka vargars predation och vildsvins beteende i Europa för att kunna dra paralleller till hur de två populationerna kan tänkas komma interagera i Sverige. Att göra en studie kring ett rovdjurs val av byte är problematiskt eftersom så många variabler kan tänkas påverka, i kombination med mätmetoder som ofta inte är de mest exakta eftersom det handlar om vilda djur. I jämförelser mellan olika studier måste man dessutom väga in skillnader i val av metod och analys, så att komma med definitiva slutsatser i frågan är inte rimligt. Särskilt eftersom älg, som nuvarande är svenska vargars huvudsakliga föda, inte är så vanligt förekommande i Europa och jämförelser istället får utgå ifrån hur vildsvin föredras i förhållande till hjort. Vargars diet skiljer sig vida mellan de studier från Europa som undersökts, även mellan relativt närbelägna områden.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning främja estetiska värden i tekniska anläggningar och kan på så vis ge dessa anläggningar mervärden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanläggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan också blir attraktiv för människor att besöka genom att erbjuda estetiska värden och upplevelser. Metoden för vårt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter från Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrån Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet läste vi också Patrik Grahn för att få inblick i hans teorier kring naturens förmåga att ge rekreation.

Inledning: Svenska kommuners verksamhet betecknas som säregen. Till detta hör att kommunerna skiljer sig från den privata sektorn i avseende på målsättning och utförande. En utav de särdrag som finns inom kommunerna är deras redovisning av pensionerna som skall ske enligt blandmodellen. Ett flertal studier har lyft upp farhågor om att redovisningen enligt blandmodellen anses leda till diskretionära tolkningsutrymmen som troligtvis kommer utnyttjas av politikerna i syfte att påverka redovisningen. En del av de diskretionära åtgärder som antas vara möjliga är pensionsförvaltning av de förmånsbestämda pensionerna.Syfte: Studiens syfte är att förklara kommunernas val av förvaltning av de förmånsbestämda pensionerna.Metod: En deduktiv ansats har använts i studien för att kartlägga de olika teoretiska förhållandena mellan pensionsförvaltning och pensionsredovisning.

Sedan 2013 rullar Food Trucks i Stockholms gatumatsflora. Food Trucks är specialinredda motorfordon som används för att servera mat. En av pionjärerna bland Food Trucksen i Stockholm är El Taco Truck. El Taco Truck startades med ambitionen att servera genuin Mexikansk mat, lagad med kärlek. Den rosalackerade Food Trucken vid namn Miss Piggy var El Taco Trucks första truck och har rullat på Stockholms gator i fyra år.

Till att börja med var miljömedvetandet inte särskilt utbrett, varken i Sverige eller i andra delar av världen. Kunskapen om att människans aktiviteter kan ha en negativ påverkan på naturen och att naturen har gränser för hur mycket den tål är något som har växt fram under årens lopp. En hel del började hända på det här området inte minst under 1960- och 70-talen. I takt med att hänsynen till miljön fått en allt större roll i vårt samhälle har det gett ringar på vattnet även hos de svenska företagen och deras produktion. I den här studien studeras hur ALSTOM Power Sweden AB har utvecklats inom sex olika ämnesområden, med början kring 1950-talet.

För företag som arbetar med måttlistor och skisser och låter mönstret skapas på en fabrik kan det vara problematiskt att få plaggen att sitta som man vill. Speciellt svårt kan det vara med ärmhål, ärmkullar och halshål. Jag har arbetat med ett sådant företag för att ta fram en kappa och klänning från designskisser i sextiotalsstil med modern passform i storlekarna XS-XL. Moderniseringen innebär till exempel mer rörelsevidd, inte spetsig byst och längre ärmar. Till detta skapas plaggmåttlistor, materialspecifikationer och plaggdelsdokument för att plaggen ska vara färdigt för att produceras på fabrik.

Huvudmålet med det här arbetet var att öka utbytet av första klassens ytterbeklädnad genom att förbättra torkprocessen. Delmålen var att undersöka hur torkprocessen på AB Hilmer Andersson fungerar idag och hur den kan förbättras så att bättre torkningsresultat och utbyten kan åstadkommas. Arbetet har utförts på AB Hilmer Andersson som är ett sågverk/hyvleri beläget i västra värmland. Slutprodukten som utbytet mättes på var finsågad rektangulär granpanel 19x148 sågad ur plankor med dimensionen 63x150. Arbetet påbörjades med intervjuer för att få reda på vad som är problematiskt med torkningen samt vilka torkskador som är de vanligaste på AB Hilmer Andersson.

Problem: 1930-talets funktionalistiska stadsmönster är idag väldigt tydligt på flera platser. Denna funktionsuppdelade utopi som skulle svara till alla människors behov är idag mycket ifrågasatt. Stadsutvecklare har börjat återgå till tankarna om den traditionella stadens stadsmönster, men är idag allt för ivriga med att använda sig av begreppet stadsmässighet utan att se dess hela innebörd. Problematiken ligger i att funktionalismen efterlämnat en stor bromskloss för att bygga mer stadsmässigt. Uppsatsen avser att diskutera hur en plats kan utveckla sina existerande förutsättningar till att bli mer stadsmässiga.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lärare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet särskilt stöd. Mer specifika frågeställningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en fråga var om det var möjligt att fastställa en dominerande diskurs.En kvalitativ metod användes i studien där samtliga deltagare lämnade brevsvar som analyserades utifrån Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lärare, tre specialpedagoger samt fem rektorer.Resultatet har analyserats utifrån ett dilemmaperspektiv som innebär att snarare än att hitta lösningar som är rätt eller fel, är syftet att lyfta problematiska frågor till diskussion och undersöka hur aktörer ser på dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehållsaspekt, orsaksaspekt, känsloaspekt samt en juridisk aspekt.

Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner.

Syftet med denna studie var att undersöka om rasistiska fördomar förekommer påboenden för ensamkommande flyktingbarn, både bland personal och mellan ungdomar,samt hur boendepersonalen förhåller sig till detta. Vi frågade boendepersonalen om deupplevt situationer, både på och utanför boendet, som uttryck för rasistiska fördomaroch hur dessa i så fall har kunnat yttra sig. Vi frågade också om boendepersonalen anseratt eventuella rasistiska fördomar är något problematiskt och som påverkar dem i derasarbete. Vi ville dessutom ta reda på om och på vilket sätt boendepersonalen i sitt arbetemed ungdomarna tar hänsyn till deras kulturella bakgrund samt vilka hinder respektivemöjligheter ungdomarna möter för att bli delaktiga i det svenska samhället. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med boendepersonal som arbetar medensamkommande flyktingbarn.

Förväntningsgapet kan definieras som en skillnad mellan vad kunderna förväntar sig av revisorn och vad denne faktiskt levererar. Gapet har funnits lika länge som revisionen men har uttalat varit ett problem sedan 1970-talet. Då revisionen till viss del kan sägas vara efterfrågestyrd idag har många revisionsbyråer genomgått ett omställningsarbete som innebär att stora satsningar har gjorts på tjänsterna redovisning, skatterådgivning och affärsrådgivning. Både i stora och små företag uppstår ibland situationer där uppdragsgivaren och uppdragstagaren har olika förväntningar på tjänsterna som köps in. Detta beror många gånger på en brist i kommunikationen och när förväntningarna inte infrias och förväntningsgapet uppstår uttrycks besvikelsen vanligtvis i form av invändningar mot prissättningen.

Bakgrund: Afasi ger patienter nedsatt funktion att tala eller förstå talat eller skrivet ord. Det krävs att sjuksköterskor har färdigheter om kommunikativa interaktioner eftersom patienter med kommunikationssvårigheter är beroende av sjuksköterskors kompetens som kommunikationspartner. Sjuksköterskor upplever detta svårt och ytterligare utbildning i kommunikationssätt kan hjälpa att främja framgångsrika kommunikativa interaktioner med patienter. Joyce Travelbees omvårdnadsteori användes som referensram eftersom mellanmänskliga relationer, kommunikation och individanpassning är centrala delar i teorin.Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelse av kommunikativa interaktioner med patienter som har afasi orsakad av stroke.Metod: En empirisk studie med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer. Ett strategiskt urval av deltagare gjordes på ett sjukhus i södra Sverige.

I denna uppsats har jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökt 10 läroböcker i religionskunskap i grundskolans senare del. Mitt undersökningsområde har varit katoliker och katolicismen. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilka diskurser av katoliker och katolicismen som framträder i läroböckerna i religionskunskap för våra elever på grundskolan. För att kunna göra en sådan analys har jag använt mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och Masoud Kemalis teori om ?den andre?.Faircloughs språkliga verktyg som transitivitet och modalitet har använts för att kunna syna om det förekommer några värderingar om katoliker och katolicism.