Fenomenet matsvinn är ett ämne som alltmer har uppmärksammats de senaste åren.Syftet med den här uppsatsen är att genom en strukturerad enkät med både öppna och slutna frågor undersöka vilka tankar som gymnasieelever har om att slänga mat? Ett annat syfte med studien är att belysa ämnet matsvinn ur ett ekologiskt hållbart utvecklingsperspektiv.Uppsatsens studie visar att gymnasieelever slänger livsmedel i varierande mängd. Anledningar de anger till att de gör det är problem med att portionera till sig själv eller att maten inte är god. Eleverna har tankar om att det påverkar miljön och ekonomin men flertalet verkar inte kunna koppla samman det med ekologisk hållbar utveckling. Skolan och samhället i övrigt bör arbeta aktivt med att uppmärksamma eleverna på den hållbara utvecklingen ur alla vinklar.När det gäller att definiera matsvinn så visar uppsatsens belysning av ämnet att det inte finns någon gemensam definition vilket anses problematiskt i arbetet med att minska livsmedelsslöseriet.Nyckelord: Matsvinn, ekologisk hållbar utveckling.

Socialt ansvar är en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel är ett företag som måste ta ett stort socialt ansvar, dels på grund av sina produkter och dels sin ägarstruktur. Deras produkter lockar med spännig och möjligheter till rikedom men produkterna har också en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende där individen själv och andra människor i dess närhet påverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgänglighet över Internet har kraven på spelbolagens sociala ansvar stärkts.

I kursen Y0001B verksamhetsförlagd utbildning, VFU, skall vi skriva en rapport som beskriver och ger ett förslag till lösning på ett problem hos bolaget Svevia, vår arbetsgivare under praktiken. Ämnet vi valt att jobba med är Svevias slutdokumentation som skall lämnas in till Vägverket region före slutbesiktning av ett utfört jobb. Ämnet valdes bl.a. för att vi upplevde att dokumentationsproblem fanns efter de jobb som vi var med om att utföra under vår praktik, men avgörande var att även rutinerad personal ansåg att detta med dokumentation efter ett vägjobb var problematiskt och kunde underlättas. Så för att underlätta och spara tid på denna dokumentation skapade vi ett färdigt underlag i form av 3 stycken Excel filer som beskriver och sammanfattar vad vägverket kräver i dokumentation efter ett vägjobb.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten är att skapa en förståelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lärare och elever. Ansatsen som används för att undersöka syftet är kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. Två klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lärare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet är studiens viktigaste teoretiska utgångspunkter (Asplund 1987, Säljö 2000, 2005).

I denna uppsats har kränkningsbegreppet inom skadeståndsrätt blivit utrett avseende dess innebörd, funktion och oklarheter. Syftet har varit att sammanställa en klar bild av kränkningsbegreppet i förhållande till skadeståndslagen samt att utreda de svårigheter av att ersätta något som är oersättligt, lagens krav på orsakssamband samt huruvida syftet för kränkningsersättning stämmer överens med det övergripande syftet för skadestånd. Arbetet är av deskriptiv art med vissa kritiska och jämförande inslag. Domstolspraxis har fortlöpande behandlats i syfte att göra exemplen levande och lättförståeliga. Uppsatsens syfte och dess frågeställningar har blivit uppfyllda med hjälp av lagtextstudier, propositioner, praxis samt relevant doktrin.

Den verbala och icke verbala kommunikationen är viktiga delar i allt vårdande och sjuksköterskan har ett ansvar för att en god relation skall etableras och upprätthållas.I dagens hälso- och sjukvård är det en strävan att allt ska vara effektivt och det kan medföra att vårdtiden blir kort och att det kan vara svårt att etablera en god vårdrelation.I mötet med svårt sjuka patienter i livets slutskede har sjuksköterskan ett ansvar att kommunikationen ska fungera, men ibland kan detta vara problematiskt. Syftet med denna uppsats är att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede.Uppsatsen är en litteraturstudie, där kvalitativa studier har analyserats enligt Evans och i resultatet framkommer tre teman, det första är personlig påverkan och det andra är samarbete och det tredje temat är resurs. Diskussionen förs om sjuksköterskans viktiga roll att kommunicera och förmedla budskap, och vilka problem som kan uppstå i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede. Praktiska implikationer presenteras..

Socialt ansvar är en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel är ett företag som måste ta ett stort socialt ansvar, dels på grund av sina produkter och dels sin ägarstruktur. Deras produkter lockar med spännig och möjligheter till rikedom men produkterna har också en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende där individen själv och andra människor i dess närhet påverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgänglighet över Internet har kraven på spelbolagens sociala ansvar stärkts.

De tolkningsramar som individen utgår ifrån i mötet med omvärlden kan ofta tydliggöras och observeras genom vardagliga rutiner. I de spelvillkor som datorspelaren anpassar sig till genom sin sysselsättning, bemöts flera sociala och intellektuella behov hos den datorspelande tonåringen. I detta examensarbetet har jag samlat information rörande ungas datorspelsanvändning genom semistrukturerade intervjuer, och ett kompletterande enkätsunderlag. Med hjälp av samtida sociala teorier rörande senmodernitetens livsvillkor utforskas komplexiteten som ryms inom spelupplevelsen. Tonåringarna i undersökningen uttrycker att de föredrar spel med tydliga samband till deras övriga intressen, och smarta spel som kräver strategiska förhållningssätt.

Vårt syfte med uppsatsen är att få insikt i hur revisorerna själva ser på sitt eget oberoende gentemot sina klienter. Vi vill ta del av deras erfarenheter av hot mot oberoendet. Dessutom vill vi få en uppfattning om vad som föranleder en revisor att uppleva en situation som problematisk ur oberoendesynpunkt. Vidare vill vi veta hur revisorerna hanterat dessa oberoendeproblem i form av motåtgärder och uppdragsfrånträden. Till vår hjälp har vi använt teorier om hot mot oberoendet för att forma vårt frågeunderlag.

Trots att datorspel vuxit i popularitet och fått en större utbredning först under de senaste 10 åren så har många forskare hunnit studera fenomenet. Vissa frågor har studerats utförligt som datorspelsvåldets påverkan på barnen medan andra inte fått lika stor uppmärksamhet. Vi upptäckte att man trots att FPS spelen är den största changern inom datorspel inte visste mycket om varför just de var så populära. Många forskare har utvecklat diverse teorier och försökt besvara frågan om varför datorspel i allmänhet var intressanta. Vi ville därför använda oss av dessa teorier för att försöka förstå varför tonårskillar spelade FPS spel, en fråga som vi fann hade flera svar.

Uppsatsen har som syfte att undersöka vilka åsikter föräldrar och ungdomar har om datorspelande. Studien har tagit reda på om det skiljer sig mellan ungdomar och föräldrars åsikter. Avgränsingen till studien blev att bara en klass i Stockholms förort fick svara på enkätundersökningen, detta för att se vad barnen och deras föräldrar hade för åsikter, att blanda ihop andra klasser skulle inte ge uppsatsens syfte. Tidigare forskning har visat att datoranvändning har blivit allt vanligare för det svenska folket samt att befolkningen har tillgång till datorer eller andra hårdvaror i hemmet. Den allmänna uppfattningen om datorspelande är att föräldrar och barnen har olika åsikter då barnen anser att det inte är något att överdriva om datorspelandet medan föräldrar anser att man ska ha regler i familjen angående datoranvändningen.

Syftet är att undersöka hur genus skildras i två kapitel från två läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet. Dessa läroböcker är skrivna med cirka tjugo års mellanrum av samma författare men utifrån två olika läroplaner. Studien undersöker vilken förändring, ur ett genusperspektiv, som har skett under denna tid och om dessa förändringar stämmer överens med läroplanernas utveckling. En kvalitativ textanalys användes för att undersöka de två kapitlen. I resultatredovisningen framkommer det att utvecklingen i läroböckerna visar en positiv trend över tid mot ett mer jämställt språk och perspektiv.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur pedagoger och elever uppleverelevinflytande i matematiken. Vi ville även undersöka om pedagogernas syn påelevinflytande stämde med det som står i styrdokumenten. En kvalitativundersökning med intervjuer av två pedagoger och fyra elever samt observationer ipedagogernas klassrum genomfördes. Vårt resultat visade att elevinflytandet inte ärstort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta.Resultatet visade även att eleverna främst har inflytande över praktiska saker somexempelvis vilket material de använder. Gällande planeringen avmatematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade något inflytande idetta.

Uppsatsens syfte är att diskutera vad lärare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien är baserad på åtta stycken lärarintervjuer. Undersökningen visar att lärarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse när det gäller att motverka mobbning. Likaså framhålls vikten av att upprätta gemensamma regler och att vara tydlig som lärare genom att sätta gränser och markera när ett beteende inte accepteras.

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning.