Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde.I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna Problematik.För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn..

Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken omfattning som revisorn anser att han eller hon kan utföra rådgivning utan att den oberoende ställningen påverkas av ett självgranskningshot. Vi tillämpar mestadels ett induktivt och kvalitativt tillvägagångssätt under datainsamling och intervjuer för att uppfylla vårt explorativa syfte. Vi har använt oss av revisionsteori. Vi har lagt stor vikt vid beskrivning av teorier kring oberoende och olika lösningsmodeller för att komma förbi agentProblematiken vid revision. Det verkar som att oberoendebegreppet är väl förankrat hos revisorerna.

Den här fallstudien behandlar olika individers föreställningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingår både förskolepedagoger och föräldrar. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien är uppdelad i två delstudier; delstudie I består av intervjuer som analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien består av två delstudier beror på att jag därmed kan belysa Problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhållningsätt vad gäller genusarbete i förskolan. Studien påvisar att begreppet genus uppfattas som något svårdefinierbart och informanternas svar tyder på en osäkerhet kring just detta begrepp.

I detta examensarbete har en tillförlitlighetsmetod tagits fram som väger samman kostnadspåverkande faktorer för investeringar och underhåll i eldistributionssystem med kostnader förknippade med avbrott. Syftet med metoden är att möjliggöra för nätplanerare och projektörer att jämföra olika investeringsalternativ för att kunna kostnadseffektivisera investeringarna i eldistributionssystem. Med tillförlitlighetsanalys kan den förväntade avbrottstiden i systemets uttagspunkter beräknas. Kopplas en kostnad till den förväntade avbrottstiden i uttagspunkterna kan den förväntade avbrottskostnaden för distributionssystemet beräknas. Syftet med simuleringarna har varit att undersöka om det går att minimera den totala kostnaden, investeringskostnader samt förväntade avbrottskostnad, genom slumpvisa investeringar i systemets ledningssektioner. Simuleringarna har genomförts på ett fiktivt mindre system.

Jonas Karlssons novell Fakturan (2011) har visat sig ha flera beröringspunkter med Franz Kafkas Processen (1924). Uppsatsen visar hur dessa verk behandlar individens skuld i det moderna samhället. Karlssons novell som är skriven ca hundra år efter det att Kafka skrev Processen skildrar likväl en Problematik som kanske varit gällande ända sedan marknadsekonomin först började att breda ut sig. Uppsatsen analyserar Kafkas och Karlssons verk ur ett sociologiskt perspektiv, där jag använt mig av Marx och Nietzsche som teoretiker. Bermans Allt som är fast förflyktigas har utgjort stommen ur vilken jag lutat mina påståenden om modernitetens inverkan på människan genom tiderna.

Idag har de flesta organisationer informationssystem som stöd för sin verksamhet. Utvecklingen att allt fler delar av organisationerna använder sig av system har lett till ett behov att systemen ska samverka med varandra och utbyta data. Det har i sin tur lett till att organisationer måste ha någon form av struktur på informationssystemen för att hantera detta. Om arbetet med att utforma informationssystemsarkitekturen (IS-arkitekturen) utförs på ett godtyckligt sätt riskerar organisationen problem såsom dålig informationskvalitet och otillgänglig information. Detta kan alltså leda till en dålig samstämmighet mellan verksamhet och IS-arkitektur.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde.I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna Problematik.För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn..

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute.Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer.Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling.Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket Problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik..

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlärningskapacitet, skall ges likvärdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lärandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en Problematik i enskilda lärares förmåga till att förse samtliga elever med kunskapsmässiga utmaningar. En förbigången elevgrupp utgjordes här av klassens snabba inlärare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lärarperspektiv, söka reda på fungerande arbetsmetoder för att nå och tillgodose samtliga elevers kunskapsmässiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lärares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen.

Syftet med denna studie är att utifrån ett antal specialpedagogers erfarenheter, undersöka om det finns några gemensamma anledningar till varför förskolor kontaktar dem. Studien syftar även till att undersöka vilket fokus specialpedagogerna intar, när de konsulterar eller handleder. Den empiriska metoden som används är kvalitativ samtalsintervju. Intervjuerna utgår från specialpedagogernas erfarenheter vilket gör att författarna har gjort en respondentundersökning och specialpedagogerna benämns som respondenter. Det insamlade materialet har sedan koncentrerats utifrån syfte och forskningsfrågor, för att skapa ett resultat.

Arbetet handlar om eleveras utanförskap och vilka konsekvenser det kan få för elevens lärande och fortsatta utveckling. Arbetet bygger till största del på pedagogers uppfattning om begreppet utanförskap och dess konsekvenser för lärande. Fyra pedagoger har deltagit i studien, de arbetar samtliga i grundskolans tidigare år. Informationsinhämtande metoder har bestått av kvalitativ intervju och fokusgruppintervju. Bakgrunden inleds med att ge en historisk tillbakablick samt en närmare beskrivning av begreppet utanförskap.