Denna uppsats syftar till att utreda på vilket sätt införandet av ?Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever? påverkat de åtgärder som måste vidtas mot kränkningar i skolan samt vem som ansvarar för dessa. Uppsatsen syftar även till att utreda hur elevens möjlighet till skadestånd förändrats i och med införandet av den nya lagen. I uppsatsen utreds kränkningar elever emellan, som inte är brottsliga eller diskriminerande, i skolor som kommunen är huvudman för.Uppsatsen är uppdelad i tre delar. I den första delen behandlas ansvar, åtgärder och myndighetskontakter, den andra delen behandlar skadeståndsbestämmelserna och i tredje delen behandlas det rättsfall som är av relevans för uppsatsen.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio åren med stigande alkoholrelaterad ohälsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssätt kan vara ett viktigt element i folkhälsoarbetet mot denna ohälsa.Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrån befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primärvården. Frågeställningarna var om det har någon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Åtta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår i föreliggande litteraturstudie.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Självmord är ett folkhälsoproblem, årligen tar ca 1500 livet av sig i Sverige och 1/3 av dessa är under 24 år. Vad krävs egentligen för att rädda ett av dessa liv? Ambivalensen hos självmordsbenägna människor är sedan tidigare ett känt faktum, men jag frågar mig själv som blivande lärare vad skolan kan göra för att minska antalet självmord/självmordsförsök?Lärare är och förblir den minst utnyttjade tillgången, när det gäller att förhindra självmord. De är så värdefulla, därför att de tillbringar flera timmar med barnet dag in och dag ut än vad de flesta föräldrar gör. De vet också mer om elevens vardagsliv.I mitt examensarbete så har jag arbetat mig fram till relativt enkla saker som skulle kunna förhindra psykisk ohälsa både hos eleverna och hos lärare.

Denna uppsats studerar hur tre specifika förändringar har påverkat efterfrågan på vin mellan åren 1991-2001. Med dessa tre förändringar avses Sveriges medlemskap i EU, införandet av lördagsöppet på alla Systembolag i Sverige samt förändrade skattesatser på vin. Uppsatsen inleds med en övergripande beskrivning av Sveriges alkoholkonsumtion, vilken alkoholpolitik som för närvarande förs, samt en mer ingående beskrivning av de tre specifika förändringarna. Därpå utformas en loglinjär modell grundad på ekonomisk teori. Resultaten av modellen visar att vin kan klassificeras som en normal vara med hög egenpriselasticitet samt att både sprit och öl kan klassas som substitut till vin.

I Sverige dömdes 24 kvinnor för dödligt våld mot partner mellan åren 1995 och 2001. Syftet med denna studie är att få en inblick i och beskriva hur partnervåldet såg ut tiden före och under det aktuella brottet under denna period. Domarna har analyserats utifrån dokumentanalys och meningskoncentrering. Resultatet har visat att det som utmärker partnervåldet tiden före det aktuella brottet är omfattande förekomst av fysiskt våld. Även psykiskt våld förekommer fastän i mindre utsträckning.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjälp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppväxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande människor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos föräldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nätverk samt hälsa och välmående. Vilket vi sedan analyserade med hjälp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö än deras egen hemmiljö har påverkat dem positivt.

Vid uppsägning av personliga skäl finns det en tro hos arbetsgivare att det är omöjligt att säga upp en anställd. Syftet med denna uppsats var att utforska vilket ansvar arbets-givaren har gentemot en anställd som har drog- och alkohol problematik, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet, enligt Arbetsmiljölagen och Socialförsäkringsbalken. Arbetsmiljölagen är en resultatin-riktad ramlag vars syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, samt uppnå en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren.

BAKGRUND: Alkoholproblem är ett stort hälsoproblem som har påverkan på både social, psykisk och fysisk hälsa. Alkoholproblem är ett lidande problem för patienten och dennes anhöriga. Bemötandet är en viktig del i omvårdnaden och i relationer mellan sjuksköterskor och patienten, sjuksköterskor attityder lysa igenom under bemötandet, att skapa ett vårdande möte är sjuksköterskors ansvar. SYFTE: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskors attityder i bemötandet av patienter med alkoholproblem. METOD: en litteraturöversikt där tolv kvalitativa och kvantitativa vetenskaplig artiklar analyserats.

I tonåren, en tid av identitets- och autonomiutveckling, är förekomsten av problembeteenden normalt och normativt men varierar i grad. Föräldrarelationen utgör största risk- och skyddsfaktorn. Tidigare forskning har haft mindre fokus på föräldraskapets strategier ? nyare betonar behovet av inkludering av kommunikationsklimatet i relationen. Föräldraskapsmönster undersöks i relation till ungdomars problembeteenden för att synliggöra kommunikationens effekter över tid.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om deltagande föräldrars upplevelser av projektet ?Aktiv Förälder?. Studiens frågeställning var: Hur upplever deltagande föräldrar i projektet ?Aktiv Förälder? dess innehåll och mening? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där intervjuer genomfördes med fem deltagande föräldrar och projektledaren. Gemensamt för föräldrarna var upplevelsen av att nätverket kring dem hade påverkats och utökats, och att det nu utgjorde ett stort stöd för föräldrarna.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförändringar. Riskfaktorer vid hypertoni är tobak, alkohol, övervikt, brist på fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift är att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hälsosamma val. Undervisning är en planerad aktivitet med avsiktligt mål till förändring hos en individ. Sjuksköterskan ska få patienten att känna empowerment och bli följsam till behandlingen.

Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk analys av ett Hälsoprofilsbedömningsinstrument (HPB) för att i förlängningen kunna vidareutveckla instrumentet, som efter dagens förutsättningar, bättre uppmuntrar individer till ett livslångt lärande inom hälsa. HPB är en metod som mäter fysiologiska aspekter och levnadsvanor. I hälsofrämjande arbete fokuseras det på både individ och miljö. Metoden som har använts har varit en form av litteraturstudie, sökningarna av material gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av tidsskrifter och litteratur.Resultatet av studien visade på att alla variabler som HPB mäter hade mer eller mindre samband med hälsa. Det vill säga faktorerna motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och socialt stöd.