Syfte:Syftet med denna uppsats är att se hur Privata hyresrättsaktörer arbetar med strategier gentemot sina hyresgäster. MetodUnder studien har en kvalitativ metod använts där fem hyresrättsföretag har intervjuats. Dessa intervjuer ligger till grund för uppsatsens empiri. Genom att använda artiklar och litteratur inom företagsekonomi har en koppling mellan empiri och teori kunnat göras. Teori:Teorin tar upp hur hyresrättsmarknaden ser ut och går sedan in på olika företagsekonomiska strategier som kan användas inom företag. Empiri:Empirin innehåller de data som insamlades under intervjuerna av de fem Privata hyresrättsföretagen. Analys:En koppling mellan teorin och empirin har gjorts för att kunna analysera det data som samlats in. Detta för att kunna se hur de fem Privata hyresrättsföretagen förhåller sig till olika typer av företagsekonomiska strategier. Slutsats:Alla fem företagen arbetar med någon typ av strategi gentemot sina hyresgäster. De ser inte att det finns någon konkurrens i dagsläget men att de ser kundrelationer som en viktig faktor för att bygga upp företaget långsiktigt. Förslag till fortsatt forskning:Att undersöka hur Privata hyresrättsaktörer i andra kommuner arbetar med strategier gentemot sina hyresgäster för att få en bättre uppfattning om hur det ser ut i andra delar av landet..

I studien har skillnader mellan fallföretagens arbete med CSR kunnat påvisas, och där några av dessa enligt oss är direkt hänförbara till ägarstrukturen. Utifrån dessa skillnader har vi formulerat fem hypoteser Dessa hypoteser innefattar att kraven på att statliga företag ska ta ett socialt ansvar är större än för Privata och att konsekvenserna av att inte ta detta ansvar blir större för statliga företag. Vi fann även att statliga och Privata företags totala sociala ansvar inte skiljer sig åt. Däremot påvisades skillnader i företagens sätt att arbeta med CSR-frågor då statliga företags CSR-arbete främst kännetecknas av att vara förebyggande, medan Privata framförallt arbetar aktivt. Dessutom fann vi i studien att statliga företag tenderar att ha sitt CSR-arbete mer strategiskt integrerat i organisationen än Privata företag..

Turismen organiseras av offentlig sektor, Privata aktörer eller dessa två i samverkan och kan avgränsas på olika sätt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jämföra destinationer i Sverige på lokal och regional nivå för att se hur de är organiserade, med fokus på hur offentliga och Privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med Privata och offentliga aktörer på destinationerna Bohuslän och Stockholms skärgård har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att Bohuslän och Stockholms skärgård liknar varandra i hur de är organiserade på lokal och regional nivå och att det på båda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och Privata aktörer för att utveckla destinationerna..

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur budget och BSC:s roller fungerar i Privata och offentliga verksamheter och att undersöka om BSC är ett komplementärt styrverktyg till budget. Då uppsatsen syfte skulle besvaras använde gruppen sig av en kvalitativ metod. Fallstudien gjordes på företagen Alfa-Laval, Gambro och Trelleborg och kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Tierp. Gruppen har använt sig av en abduktiv ansats.Under detta arbete kom det fram olika skillnader när det gäller budgetens och BSC:s roller. Det har även framkommit differenser mellan de Privata och offentliga verksamheterna.

Kommissionen presenterade år 2008 ett förslag om en ny europeisk associationsform ett s.k. SPE-bolag (Societas Privata Europaea), ett privat europabolag särskilt anpassat för små och medelstora företag. Syftet med förordningen är bl.a. att göra det enklare och mer flexibelt för små och medelstora företag att utöva sin verksamhet och etablera sig på den inre marknaden och därav stärka deras konkurrenskraft. I takt med utvecklingen av bolagsrätten på den överstatliga nivån är bolagsrätten i Sverige också föremål för utveckling och förändring.

I dagens Sverige bedriver det offentliga mycket av sin ekonomiska verksamhet i aktiebolagsform, precis som Privata aktörer. Det hävdas ofta att offentliga bolag inte är lika effektiva som sina Privata motsvarigheter, vilket kan bero på skillnader i management. Målet för denna uppsats är därför att undersöka om det finns sådana skillnader i management, och vilka dessa i så fall är. Undersökningen är begränsad till Sverige och de större statliga och Privata aktiebolagen. Författarna har arbetat enligt den hermeneutiska vetenskapstraditionen, och har använt sig av en kvalitativ metod i form av personligt kunskapande genom samtalsintervjuer.

Hållbarhet är idag ett mycket aktuellt ämne. Det rapporteras nästan dagligen i media om företags ansvarstagande eller brist på ansvar inom hållbarhetsområdena; ekonomi, socialt och miljö. Även intressenters krav och påtryckningar från samhället på företag har ökat. Den ökande medvetenheten i samhället om hållbarhet har bidragit till att de flesta företag idag redovisar sitt arbete med hållbarhet i en hållbarhetsredovisning. Detta har bidragit till en öppenhet och tydlighet, gentemot företagens intressenter, kring företags påverkan och ansvarstagande inom hållbarhetsområdena.Idag är upprättande av hållbarhetsredovisning ett måste för statligt ägda företag, medan det för Privata företag fortsatt är en frivillig redovisningsform.

Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den Privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den Privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid.

Jämfört med andra branscher har fastighetsmarknaden låg avkastning på totala tillgångar, de utnyttjar istället en hävstångsstrategi för att skapa mer effektiv utväxling på eget kapital. Det finns många riskvariabler kopplat till fastighetsbranschen och flera sätt att differentiera sig från den osystematiska risken. De kommunala fastighetsbolagen har en finansieringskälla Kommuninvest, som enbart vänder sig till allmännyttiga bolag och inte Privata aktörer.Syftet med uppsatsen är att historiskt analysera hur risk och avkastning genererats av kommunala och Privata fastighetsbolag. Metoden är kvantitativ, kombinerat med en deduktiv metod och som har en förklarande ansats.Utifrån teori har vi formulerat tre hypoteser för att undersöka om vi kan finna indikatorer på hur kommunala och Privata fastighetsbolag skiljer sig till från varandra. För att genomföra undersökningen har uppsatsen utgått från en kvantitativ metod och statistiska test har gjorts för att kunna analysera utfallen.Resultaten indikerar på att det finns en signifikant skillnad mellan kommunala och Privata fastighetsbolag i två av hypoteserna.

ABSTRACTTitel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring.Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Carina Eriksson och Mathias BerglundHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2012Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och får konkurrera med Privata utförare när det gäller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda på om kommunal verksamhet och Privata aktörer konkurrerar på lika villkor.Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gå vidare med att framställa relevanta intervjufrågor som vi tänker ställa till respondenterna. Utöver primärdata som använts består sekundärdata av bland annat väsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till något konkret svar om kommunen och Privata aktörer får konkurrera på samma villkor när det gäller att marknadsföra sig. Utifrån det material vi tagit del av kan ett konstaterande ändå göras att de Privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, än vad kommunen har.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att ta reda på hur Privata kostrådgivare upplevde sin roll i arbetet med att förändra kostvanor hos klienter med typ-2 diabetes. Vidare syftade studien till att ta reda på hur Privata kostrådgivare motiverade dessa klienter till beteendeförändringar.- Hur uppfattar Privata kostrådgivare sin betydelse i arbetet med beteendeförändringar hos klienter med typ-2 diabetes? - Hur motiverar Privata kostrådgivare sina klienter med typ-2 diabetes till beteendeförändringar? MetodKvalitativ forskning samt semistrukturerade intervjuer valdes för den här studien. Informanterna var fyra kostrådgivare som arbetade inom Privata sektorn i Stockholm. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades både deduktivt och induktivt genom kvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet visade att kostrådgivarna uppfattade sig som mycket betydelsefulla för sina klienters livsstilsförändring.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad arbetsgivarna anser är betydelsefullt hos de arbetssökande vid rekrytering av personal. Fokus ligger på den arbetssökandes sociala och formella kompetens och på det personliga intryck den arbetssökande ger. Vilken betydelse har det personliga intryck som arbetsgivaren får av den arbetssökande? Vilken form av kompetens är enligt arbetsgivarna viktigast vid urvalet av arbetssökande? Är formell kompetens underordnat den arbetssökandes personliga egenskaper? Vilka arbetssökande prioriteras när de har likvärdiga formella meriter? Vilken funktion har tester? Intervjuer har gjorts med fyra personer på en socialförvaltning och fyra på ett privat företag i stålbranschen. Det mest betydelsefulla på socialförvaltningen är social kompetens och personliga egenskaper.

Inga mellanmänskliga möten är fria från makt, så ej heller bland barn. Leksaker är en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig Privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara påverkat av de medietexter de ständigt möter. Därför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en väv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring Privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn på mediernas eventuella påverkan på lek och leksaksval.

Den ökade privatiseringen i samhället har lett till en lagförändring inom primärvården. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vårdgivare på primärvårdsmarknaden. Den här fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsättningar landstingsdrivna och Privata vårdgivare har och hur det påverkar dem i utformningen av deras affärsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vårdgivarna lägger fokus på i och med dessa olika förutsättningar. Empirin har primärt samlats in genom intervjuer med utvalda vårdgivare på både den landstingsdrivna och Privata sidan i primärvården i Norrbotten.

Säsongsvariationer är ett förekommande fenomen på platser runt om i världen och drabbar aktörer, besökare och invånare på en destination. Intresset för detta fenomen uppstod under en tidigare kurs vid Service Managementprogrammet då vi kom i kontakt med säsongsvariationer i Lund. Under sommaren uppfattas staden som folktom, medan den under resterande del av året uppfattas som livfull. Detta gör att hanteringen av säsongvariationer blir ett aktuellt ämne att studera.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika tvärvetenskapliga strategier kan kombineras och användas för att utveckla en destination. Den övergripande frågeställningen är; Vilka strategier kan Privata och offentliga aktörer i en stad använda för att hantera säsongsvariationer? Metoden bygger på kvalitativa intervjuer där vi genomfört 6 intervjuer med offentliga och Privata aktörer.