Sök:

Sökresultat:

1686 Uppsatser om Privata skogsägare - Sida 34 av 113

Dansk flexicurity i svensk rÀttslig belysning

I Danmark finns i princip inget anstÀllningsskydd reglerat i lag och den lagstiftning som existerar ger arbetstagarna ett minimalt skydd mot uppsÀgningar. Samtidigt kÀnner sig danskarna tryggare pÄ arbetsmarknaden Àn vad svenskarna gör. Denna uppsats utreder hur det danska anstÀllningsskyddet ser ut i jÀmförelse med det svenska anstÀllningsskyddet. En viss jÀmförelseav andra variabler pÄ arbetsmarknaden har ocksÄ skett. Utredningen utger sig inte för att ge en heltÀckande bild av den danska lagstiftningen, snarare en introduktion och grov jÀmförelse mellan den danska arbetsmarknaden och den svenska arbetsmarknaden med fokus pÄ anstÀllningsskyddet.

Är strukturerade produkter rĂ€ttvist prissatta? : en granskning av den svenska marknaden för aktieindexobligationer

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer pÄ den svenska marknaden under 2011 pÄ strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt tvÄ specifika hÀndelser lÄg bakom tillkomsten av strukturerade produkter pÄ den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande frÄn det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist & Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begrÀnsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med pÄ en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fÄtt utstÄ kritik för deras avgifter och kostnader som Àr svÄra för investerare att förstÄ (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.).Syfte: Syftet med denna studie Àr att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissÀttning vid emissionstillfÀllet genom att jÀmföra produkternas emissionspriser med det teoretiska vÀrdet vi rÀknar fram för respektive produkt.Genomförande: PÄ grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgrÀnsar vi oss till endast aktieindexobligationerna pÄ den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi berÀkna respektive produkts teoretiska vÀrde som sedan kan jÀmfö-ras med produktens emissionspris för att pÄ sÄ sÀtt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hÀnföras till produkternas arrangörsarvoden.Slutsats: VÄr undersökning visar pÄ att det existerar stora skillnader vid emissionstillfÀllet mel-lan det teoretiska vÀrdet som vi har berÀknat och de priser som produkterna har emitteras till.

Varför innehas fastigheter bildade för bostadsÀndamÄl utan att bebyggas? : en undersökning i Uppsala kommun

BakgrundI Sverige har kommunerna ansvar för att alla invÄnare har tillgÄng till bra bostÀder. För att kunna erbjuda bra bostadsalternativ som gör att fler vill bosÀtta sig i kommunen krÀvs att det finns mark för bostÀder. Idag finns fastigheter bildade för bostadsÀndamÄl som inte har blivit bebyggda. I kommuner dÀr det rÄder bostadsbrist och det finns en tydlig efterfrÄgan pÄ mark för bostadsÀndamÄl Àr det viktigt att ta reda pÄ varför fastigheterna inte blir bebyggda. Tidigare studier har utförts som i stort behandlar faktorer som kan förhindra bostadsbyggandet men privata fastighetsÀgares motiv till att inte bebygga sina fastigheter Àr ett outrett omrÄde.

Chefers arbetstillfredsstÀllelse i Àldreomsorgen

Syftet var att kartlÀgga arbetstillfredsstÀllelsen hos chefer i svensk Àldreomsorg samt undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan chefer i privat och offentlig verksamhet. En rikstÀckande webbenkÀtundersökning (N=104) genomfördes. Denna genererade bÄde kvantitativ och kvalitativ data. Cheferna som sammantagen grupp visar pÄ en förhÄllandevis hög arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet visade dock att det fanns signifikanta skillnader mellan privata och offentliga chefer vad gÀller arbetstillfredsstÀllelse. En högre grad av arbetstillfredsstÀllelse kunde utlÀsas bland cheferna inom den privata sektorn.

Kommunikatören inte bara ?nice to have? utan ?need to have? : En jÀmförande studie av kommunikatörens upplevda yrkesstatus i privat respektive offentlig sektor

VÄrt samhÀlle idag prÀglas av ett ökat flöde av varor, tjÀnster och information och avstÄndet till vÀrlden runt omkring oss krymper. För organisationer innebÀr detta att kravet pÄ effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgÄng. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta pÄ vilka krav och förvÀntningar kommande arbetsgivare har pÄ oss kommunikatörer som snart ska ut pÄ arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ funderat pÄ vilka arbetsgivare som bÀst kommer att kunna möta vÄr strÀvan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pÄgÄr har vi uppmÀrksammat att mÄnga ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva Àn organisationer inom den offentliga.

Privatisering ? men till vilket pris? ? : En uppsats om vÀrdering och prissÀttning av offentliga verksamheter inför privatisering ?

Under de senaste Ären har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ?avknoppning? av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ?Avknoppning? Àr en privatiseringsform dÀr ansvariga och anstÀllda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privatrÀttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. FrÄn politiskt hÄll och via dagstidningar samt annan media har uppmÀrksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gÀllande vÀrderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsÀljning eller ren bortskÀnkning av offentliga tillgÄngar har föranlett att vissa avknoppningar Àven lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlÀgger de rÀttsliga förutsÀttningarna och begrÀnsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett vÀrderingsperspektiv för att vidare jÀmföra detta med en vÀrdering av en privatrÀttslig verksamhet inför en överlÄtelse.

Betydelsen av reflektion i flexibla arbeten

Syftet med den föreliggande studien har varit att undersöka hur utrymmet för och betydelsen av reflektion ser ut för individer med flexibelt arbete. En kvalitativ studieansats valdes och informationsmaterialet samlades in med semi-strukturerade intervjuer dÀr de intervjuade deltagarna bestod av sex chefer inom den privata servicebranschen. Informationsmaterialet bearbetades och analyserades pÄ kvalitativ vÀg och den övergripande slutsatsen som kunde dras utifrÄn studiens resultat var att arbetets innehÄll och villkor till stor del pÄverkar bÄde utrymmet för och betydelsen av reflektion dÀr det för denna studies respondenter företrÀdesvis innebar en ökad förekomst och betydelse av reflektion pÄ social och informell nivÄ..

Ridinstruktörers syn pÄ den sociala relationen mellan dem och deras elever

REFERATSyftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ den bÀsta balansen i kontakten mellan ridlÀrare och ridelev, för att rideleven skall lÀra sig optimalt och att ridlÀraren samtidigt ska mÄ bra i sin yrkesroll. Som en fortsÀttning pÄ liten studie gjord av oss, Jacqueline Alex och Anja Forsberg under vÄrt första utbildningsÄr 2008 (Bilaga 2), med titeln ?Att lÀra ut? ville vi fördjupa oss i frÄgestÀllning enligt följande:Behöver ridlÀraren ha en privat relation med sina ridelever, för att fÄ en bra effekt i sin ridundervisning? Vilka komplikationer uppstÄr nÀr ridlÀraren blir för privat? Hur hittar man balansen mellan att ha en god kommunikation med sina ridelever utan att bli för privat??Det som till exempel kan hÀnda Àr att rideleven berÀttar om privata problem som inte ridlÀraren har utbildning i att hantera eller att eleven kan tappa respekten för lÀraren om den blir för mycket kompis med sina elever.Huvudsakligen har djupintervjuer gjorts som en kvalitativ studie, för att fÄ veta mer förutsÀttningslöst hur ridlÀrarna resonerar kring dessa frÄgestÀllningar. RidlÀrare med olika erfarenhet intervjuades för att fÄ spridning pÄ materialet. En Mp3-spelare anvÀndes för att spela in under intervjuerna, samtidigt som svaren skrevs ner, Àven följdfrÄgor skrevs ner.

Edsbyns kyrkliga liv i slutet av 1900-talet : en beskrivning av det religiösa intresset i en traditionell vÀckelsebygd, med en jÀmförelse över svenskarnas religiösa intresse

Den tid vi lever i ger oss stÀndigt ny information och kunskap om den förÀndring samhÀllet genomgÄr. VÄra privata vÀrderingar och vÄr livsstil förÀndras i takt med att samhÀllet Àndras. Förut var det kyrkan som pÄverkade mÀnniskans tro och livsstil, men genom sekulariseringen Àndrades tankesÀttet. VÀckelserörelsernas uppkomst och utveckling hör ihop med de samhÀllsförÀndringar som Àgde rum i mitten av 1800-talet. I mÄnga församlingar lÀggs tyngdpunkten vid individens personliga omvÀndelse ? en ?pÄnyttfödelse? som skall pÄverka hela vardagen.

Vilosten

Saftfabriken var i behov av en ny hemsida med nya funktioner och ny frÀsch design. BestÀllaren ville ha en vÀlkomstsida dÀr grundlÀggande information kan hittas för kunden. Saftfabrikens kunder lÀmnar in Àpplen som görs till must som de kan köpa. Företags och privata kunder kan Àven köpa ostlöpe, för denna tjÀnst ville bestÀllaren ha formulÀr som skall skicka ett automatiskt mejl med uppgifter om mÀngd och kunduppgifter. Företagskunder skall kunna logga in och registrera sig som ny kund.VÄr bestÀllare önskade Àven en administratörspanel dÀr han kan gÄ in och Àndra texter pÄ hemsidan.

Landskapsarkitektur och gÄrdskultur : prioriteringar vid ombyggnation av gÄrdar till flerbostadshus

Det hÀr examensarbetet behandlar gÄrdsmiljöer till flerbostadshus. FrÀmst undersöks vilka faktorer i gÄrdens utformning och skötsel som har störst betydelse för de boendes trivsel. Arbetet bestÄr av en kartlÀggning av hur gÄrdarna anvÀnds och vÀrderas av de boende och bostadsföretagen, samt en analys av de olika faktorernas samband och relativa betydelser. Inledningsvis presenteras en metasyntes av tidigare svensk forskning inom omrÄdet, strukturerad efter olika kategorier av boende och gÄrdens funktioner. DÀrpÄ följer en fallstudie av tre gÄrdar i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

Energianalys av fastighet BrynÀs 12:1 : EnergikartlÀggning med effektiviseringsÄtgÀrder inriktning mot ventilation

Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.

Pedagogiska kartlÀggningar i förskolan.

Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsÀttningar Àr en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn pÄ barn Àr betydelsefull för dokumentationernas innehÄll och sÄledes Àven för de pedagogiska kartlÀggningarna. Genom att undersöka hur förskollÀrare talar om pedagogiska kartlÀggningar Àr det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollÀrarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.Mot bakgrund av detta Àr studiens syfte att undersöka hur förskollÀrare talar om peda-gogiska kartlÀggningar och arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.FrÄgestÀllningar:? Hur talar förskollÀrarna om pedagogiska kartlÀggningar?? Hur talar förskollÀrarna om barns behov av sÀrskilt stöd?? Hur talar förskollÀrarna om arbetet med förskolans sÀrskilda stöd?? Hur talar förskollÀrarna om metoder för det sÀrskilda stödet?? Hur talar förskollÀrarna om kompetens? Teori: Studien utgÄr frÄn en postmodern kunskapssyn vilket innebÀr att vÀrlden inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och kÀnner Àr beroende av vÄrt menings-skapande och av den kultur vi lever i.

MÄl och motivation : Fallstudier inom detaljhandeln

Syftet i denna uppsats Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar eller kommer att pÄverka diffusionen av Bolagsverkets e-tjÀnst för elektroniska Ärsredovisningar i XBRL- format. Det uppnÄs genom att undersöka varför vissa privata aktiebolag vÀljer att anvÀnda Bolagsverkets e-tjÀnst för elektroniska Ärsredovisningar medan vissa andra Àn sÄ lÀnge valt att avstÄ. Genom att undersöka vilka konkreta för- och nackdelar som aktiebolag kan erhÄlla, genom att till Bolagsverket skicka in elektroniska Ärsredovisningar i XBRL- format, kan en mer djupgÄende bild av denna innovations nuvarande och framtida spridning presenteras.  .

Vinstintressets betydelse för patientnyttan inom akutsjukvÄrden : En jÀmförande studie av kvalitetsarbetet pÄ Capio S:t Görans sjukhus och Landstingets avdelning BestÀllare VÄrd

Under en lÀngre tid har en allmÀn debatt förts om hur den svenska sjukvÄrden ska vara utformad för att kunna bibehÄlla en hög kvalitet samtidigt som det rÄder brist pÄ resurser. Utveckling har i Sverige gÄtt mot en ökad konkurrensutsÀttning av sjukvÄrden. Men i och med de privata vÄrdgivarnas entré har Àven ett vinstintresse förts in i den offentligt finansierade sjukvÄrden. Vad denna uppsats avsett att utreda Àr huruvida det finns en motsÀttning mellan det privata vÄrdföretagets vinstintresse och en fortsatt prioritering av patientnyttan inom sjukvÄrden. Undersökningen Àr uppbyggd som en kvalitativ av Capio S:t Görans sjukhus AB.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->