Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Den kommunala revisionen skiljer sig frÄn den privata revisionen pÄ flera sÀtt. En viktig skillnad Àr att kommunernas revisorer vÀljs pÄ politiska grunder. Till sin hjÀlp anlitar de kommunala revisorerna sakkunniga bitrÀden som Àr yrkesrevisorer. De kommer frÄn privata revisionsbyrÄer eller i vissa fall frÄn egna kommunala revisionskontor. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad som pÄverkar den kommunala revisionskostnaden i Sveriges kommuner.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur gymnasieskolors webbtexter kan förstÄs i förhÄllande till diskurs. För att undersöka detta utgÄr jag frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? tvÄ privata och tvÄ kommunala skolor.Uppsatsens ansats Àr sprÄkvetenskaplig. Stor vikt lÀggs dÀrför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

Problem/Bakgrund: Fler och fler mÀnniskor vÀljer att skriva sÄ kallade bloggar pÄ nÀtet, vilket Àr ett slags offentliga dagböcker dÀr man skriver om privata och personliga saker potentiellt tillgÀngligt för hela vÀrlden. Hur kommer det sig och vad innebÀr det för vÄra förestÀllningar om vad som Àr privat och vad som Àr offentligt?Syftet med uppsatsen Àr för det första att undersöka vad den allmÀnne bloggaren skriver om. Efter ett undersökningsschema har 150 svenska vardagslivsbloggar analyserats vad gÀller innehÄll, sprÄk, information om bloggaren, samt kommentarer och möjlig tÀnkt lÀsare. UtifrÄn begreppen privat/offentlig, social narcissism, kommunikation och andra undersökningar av bloggar har jag sedan försökt analysera varför man publicerar sina personliga tankar och vardagliga trivialiteter pÄ nÀtet.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

HÄllbarhetscertifieringssystem Àr nÄgot som kommit att anvÀndas i allt större utstrÀckning sedan införandet i Sverige under 2000-talet. Idag ökar antalet hÄllbarhetscertifieringar kraftigt för projekt i fastighetsbranschen medan anlÀggningsbranschen enbart certifierat ett fÄtal. Orsakerna till den intressanta utvecklingen har studerats genom att ta reda pÄ hur anlÀggningsbranschens bestÀllare i offentlig sektor ska kunna stÀlla krav pÄ anvÀndning av hÄllbarhetscertifieringssystem utan att strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU).Studien har bedrivits i form av litteratur- och intervjustudie. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i branschen med syfte att erhÄlla en branschenig Äsikt kring hur man bör stÀlla krav pÄ anvÀndning av hÄllbarhetscertifieringssystem i offentliga upphandlingar. Studien har Àven behandlat hur aktörerna följer upp och utvÀrderarar arbetet.

Den militÀra organisationen har sÄvÀl historiskt som i nutid haft ett beroendeförhÄllande till denkommersiella marknaden för försörjning av tjÀnster och materiel. PÄ senare Är har vi sett enpolitisk strÀvan mot ett utökat inslag av kommersiella lösningar inom den militÀra strukturen.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om en sÄdan förÀndring kan komma att pÄverkainsatsorganisationens förmÄga att leverera avsedd operativ effekt. Undersökningen tar sin ansats ipersonalens förtroende för militÀra kontra privata koncept. Med stöd i traditionell militÀrteori,systemteori och professionsteori genomförs en enkÀtundersökning i avsikt att utvÀrdera om det gÄratt finna ett samband mellan förbandets förmÄga att avge avsedd effekt och personalens förtroendeför en stödorganisation som de i en utsatt situation stÄr i beroendestÀllning till.Den övergripande slutsatsen Àr att detta samband mellan förtroende för stödorganisationen ochförbandets förmÄga kan pÄvisas. Likaledes pÄvisar undersökningen ett högre förtroende för etttraditionellt militÀrt förhÄllningssÀtt inom logistikorganisationen i samband med en militÀr insatsÀn för kommersiella lösningar.

Bakgrund: Idag behövs det fler hyresrÀtter för att möta efterfrÄgan pÄ marknaden.Bostadsbristen grundas i en för lÄg hyresrÀttsproduktion med höga kostnader och enstÀndig befolkningstillvÀxt. Bristen leder till att mÀnniskor behöver ta bÄde andra- ochtredjehandskontrakt som bidrar till en ökad svart marknad med höga hyror. MÄngamÀnniskor Àr pÄ grund av olika sociala och ekonomiska förutsÀttningar hindrade frÄn attÀga sin fastighet och alternativet Àr att bo i hyresrÀtt. 135 Svenska kommuner uppger idagatt det finns brist pÄ bostÀder i deras omrÄden och det Àr en ökning sedan 1990-talet. Detkommer att behövas 50 000 nya lÀgenheter i 16 Är framÄt för att fÄ bukt med bristen pÄbostÀder.

Syftet med studien Àr att söka förklaringar till varför svenska organisationer inte har inrÀttat heltÀckande konflikthanteringssystem och/eller uttalade strategier för konfliktförebyggande. Jag har sökt förklaringarna genom HR-chefers synsÀtt pÄ konflikter, konflikthantering och konfliktförebyggande arbete. Jag ville ocksÄ försöka finna vilka eventuella hinder som kan finnas och vilka nödvÀndiga förutsÀttningar som Àr förknippade med utvecklingen av konflikthanteringssystem. Hur resonerar HR-chefer kring frÄgan om det Àr möjligt eller önskvÀrt att ha ett konflikthanteringssystem?Jag har valt att studera synsÀtt hos HR-chefer/strateger pÄ olika typer av arbetsplatser, sÄvÀl privata som offentliga.

Krishantering har under en lÄng tid legat pÄ de offentliga aktörerna i samhÀllet. Krisberedskapens historia ligger framförallt hos de offentliga aktörernas syn pÄ krig och krigsföring. Detta kommer av att det finns likheter mellan krig och kriser, genom att mÀnniskor kan skadas av ett hot. DÀrför mÄste samhÀllet kunna organisera sig för att lösa detta. Detta har sitt ursprung frÄn andra vÀrldskriget, dÄ man organiserade civilförsvar för att möta beredskapen som fanns.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om informationsmÀngden i ?VD har ordet? kan relateras till Ärets resultat före skatt och om informationsmÀngden har förÀndrats de senaste Ären. Studien syftar ocksÄ till att öka förstÄelsen för vilka trender som idag Äterfinns i den offentliga debatten, och vad som förvÀntas presenteras i Ärsredovisningarna.Med utgÄngspunkt i den offentliga debatten om Ärsredovisningar konstrueras en kodningsmall. Mallen bestÄr av ett antal informationskriterier, för varje informationskriterium som uppfylls i ?VD har ordet? ges det undersökta företaget ett poÀng.

Skogsindustribranschen hör till föregÄngarna vad gÀller hÄllbarhetsredovisning. Detta beror bland annat pÄ branschens miljöpÄverkande karaktÀr vilket gör att allmÀnheten har ett stort intresse för företagens hÄllbarhetsarbete. Företagen anvÀnder dÀrför sin hÄllbarhetsredovisning som ett marknadsföringsverktyg, för att legitimera sin verksamhet samt för att ge omvÀrlden insyn i företagens verksamhet. VÄr undersökning Àr en fallstudie som baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en representant frÄn respektive skogsbolag. Ett statligt och fem framstÄende privata bolag ingÄr i undersökningen.

I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmÀngden allt kraftigare i smÄ orter och mÄnga Àr beroende av turism. Leksand Àr en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor stÄr tomma över vintern och pÄverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar bÄde hög- och lÄgsÀsong. Flexibel urban design innebÀr att offentliga miljöer ska vara förberedda pÄ demografiska förÀndringar och tillgodose blandade mÄlgrupper pÄ lÄng sikt, utan att en hel omgestaltning Àr nödvÀndig.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

MÀnniskans nÀra relation till trÀd genom historien har medfört att trÀd kan ha stor symbolisk betydelse och ofta tillskrivas emotionella vÀrden. Enstaka trÀd kan framkalla en kÀnsla av tillhörighet och identitet. Denna sociala aspekt pÄ trÀd Àr i ljuset av tÀtare stÀder och ökande exploatering vÀrd att ta till vara pÄ och utveckla. Ett sÀtt att göra det pÄ Àr att anvÀnda sig av ett konstnÀrligt angreppssÀtt i arbetet med trÀd och konstformen trÀdskulptering Àr ett sÄdant. Den utövas genom att stammar och grenar formas pÄ trÀd för estetiska eller praktiska syften och förenar ekologi och konst pÄ ett unikt sÀtt. SkrÀddarsydda trÀd kan tillföra offentliga miljöer estetiska och sociala kvalitéer som inte gÄr att uppnÄ pÄ annat sÀtt.