Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att fÄ allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt omrÄde Àn tidigare. En konsekvens av detta Àr att konkurrensen blivit allt hÄrdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hÄrda konkurrensen pÄ upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lÀmnar anbud med onormalt lÄga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt lÄga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser sÄsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta pÄverkar bÄde den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lÄgt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna.

Vilka roller mÀn och kvinnor spelar i samhÀllet har bland annat genom Ären uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfÀren har prÀglats av den manliga nÀrvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfÀren, det vill sÀga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom Ären inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av mÄnga inte förknippats med kvinnlighet.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn pÄ det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrÄn teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus.De resultat som framkommit visar pÄ att den omgivning cheferna upplever inte Àr sÀrskilt förÀndringsvÀnlig och delvis pÄverkad av manlighetsideal.

Uppsatsen behandlar minoritetens villkor vid tvÄngsinlösen av aktier. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om, och i sÄ fall i vilken omfattning de i Balken-mÄlet fastslagna vÀrderingsprinciperna vid tvÄngsinlösen givit upphov till lÀgre lösenbelopp. Ytterligare ett syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall i vilken omfattning de urssprungliga offentliga buden som en följd av de i Balken-mÄlet fastslagna vÀrderingsprinciperna satts lÀgre. I uppsatsen undersöks 118 skiljedomar avkunnade under perioden 1993-2005 samt intervjuas fem skiljemÀn. Slutsatsen dras att de i Balken-domen fastslagna vÀrderingsprinciperna givit upphov till lÀgre lösenbelopp.

Syftet med föreliggande studie var att med utgĂ„ngspunkt frĂ„n psykologiska processer undersöka offentliga upphandlares subjektiva bild av vad som ligger bakom korruption. Åtta upphandlare inom samma organisation i offentlig sektor intervjuades. Fokus lĂ„g pĂ„ upphandlarnas individuella och subjektiva bild av uppdiktade karaktĂ€rers oetiska beslut inom grĂ„zoner i arbetslivet. Data analyserades med hjĂ€lp av tematisk analys. Studien resulterade i fem temaomrĂ„den; Förminskning av egen skuld, BeroendestĂ€llning, Intressekonflikt, Vad Ă€r korruption, Kan alla bli korrupta och Risker i verkligheten.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förĂ€ndrats i takt med samhĂ€llets utveckling och det Ă€r först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrĂ„n JĂŒrgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. UtifrĂ„n detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som stĂ„r inför en omvandling Ă€r Stortorget i Karlskrona. Genom tillĂ€mpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala lĂ€ge i staden, kan omgestaltas.

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn kunskaper om det offentliga rummet och mÀnniskors anvÀndning av det, ge idéförslag till utformning av en busshÄllplats vid Stadshuset i centrala Uppsala. Meningen Àr att designen ska stimulera till fler upplevelser i mÀnniskors vardag. Med upplevelser menar vi bland annat möten mellan mÀnniskor samt sinnesstimulans som bidrar till ÄterhÀmtning och aktivering. Eftersom mÀnniskor naturligt mÄste uppehÄlla sig hÀr, ser vi en stor potential i att busshÄllplatser genom attraktiv design kan erbjuda mer Àn att vara en vÀntplats mellan tvÄ destinationer. För att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskans upplevelse av omgivningen gjordes en litteraturstudie. Vi anvÀnde oss av boken Svensk Miljöpsykologi samt Jan Gehls och Jane Jacobs teorier om hur mÀnniskor anvÀnder det offentliga rummet. För att förankra denna kunskap till vÄr busshÄllplats valde vi att observera mÀnniskors beteenden pÄ platsen.

Under början av 1990-talet skedde ett skifte mellan brist pÄ arbete och brist pÄ arbetskraft dÀr arbetslösheten blev ett samhÀlligt bekymmer som kom att pÄverka privata bekymmer. Undersökningen studerade om privata bekymmer bland arbetslösa inrymmer ett samband mellan ekonomiska pÄfrestningar och skamgörande erfarenheter. Samt av vem, vilka och vad arbetslösa upplever skamkÀnslorna ifrÄn. Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ekonmi-skam-modellen som delar in arbetslösa i fyra kategorier efter graden av ekonomisk pÄfrestning och skamgörande erfarenheter. Materialet har samlats in genom kvalitativ metod med fem intervjupersoner som har varit arbetslösa lÀngre Àn en mÄnad och var mellan 19 till 25 Är.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet pÄverkar dess anvÀndning. De förÀndringar som mÄnga svenska stÀder genomgÄtt sedan 1970- talet Äterspeglas idag pÄ olika sÀtt i stadsmiljön. Göteborg Àr en av de stÀder dÀr förÀndringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra Àlvstranden och satsningar pÄ EvenemangsstrÄket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vÀgar mot tillvÀxt för en stad som tidigare levt mycket pÄ industrinÀringen. Den globaliserade vÀrld som vi idag Àr en del av stÀller nya krav pÄ stÀder och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna pÄ undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det ocksÄ finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att fÄr en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invÄnare, turism och företagsetableringar.

Antalet aktiva investerare har under senare tid ökat pÄ de finansiella marknaderna. I takt med detta har ett vÀxande intresse för börsen gett rum för nya informationskanaler. Den kostnadsfria information och de rekommendationer som en investerare har möjlighet att ta del av har kritiserats. Kvaliteten och objektiviteten har betvivlats som ett resultat av ett vÀxande antal rekommendationer i media och uppmÀrksamhet bland investerare.MÄnga som investerar har nÄgon gÄng oroat sig över att investera rÀtt. DÀrför kan man frÄga sig sjÀlv om de rekommendationer som vi intar frÄn affÀrstidningar och Internet har nÄgot vÀrde för investerare.

Andelen Àldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av vÀl fungerande Àldreomsorg. Kommunerna har ansvar för Àldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trÀdde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att vÀlja hemtjÀnstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjÀnsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare Àr den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att pÄverka kvaliteten i verksamheterna.

I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Aim With this study we want to highlight and analyze the media spin of the PR campaign Miss Skinny by clarifying; a diffusion pattern which covers posts published by bloggers and journalists; a framing pattern from the first audited post to the last; how journalists are influenced by user generated content, and what consequences this may have for the news coverage.Method We have conducted a studied of news posts and blog posts about the Swedish PR campaign Miss Skinny through content analysis, diffusion analysis and mapped direct links between blog posts and news posts.Main result We found that a surprisingly large amount of news postings contained direct links to previous blog posts and that the former media serial no longer can be applied on today's modern media where journalists and other players come together on the converged media arena. .

Arbetet belyser problemet med stereotypa uppfattningar, bÄde inom och utom polisvÀsendet. Vi har tittat nÀrmare pÄ vad som definierar en stereotyp och beskriver tvÄ av de vanligaste stereotyperna; könsstereotyper och etnostereotyper. Könsstereotyper ligger till grund för diskriminering i bÄde privata och offentliga sektorn. En diskussion som i allra högsta grad Àr aktuell i media och samhÀllsdebatten. Detta framgÄr bland annat i tidningen Svensk Polis om det i Stockholm tidigare anvÀnda vitsordssystemet.

E-handelsföretagen försöker stÀndigt strÀva efter expansion. Samtidigt sÄ vill de ha en IT-lösning som Àr sÄ kostnadseffektiv som möjligt. SÀkerhet Àr ocksÄ nÄgonting som företagen vÀrderar vÀldigt högt. Cloud services Àr nÄgot som kan anvÀndas för detta. Men e-handelsföretagen mÄste först och frÀmst kÀnna att de har nÄgonting att utvinna av dessa.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska ocksÄ undersökas om det gÄr att förbÀttra kvalitetsprocesser genom att titta pÄ kvalitetssÀkringen hos tvÄ verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lÀra sig av varandra. .