A trend in modern landscape architecture is to design pedestrian streets so that vehicles and people move in the same area. By doing this, traffic tends to slow down. On the market though, there is a lack of furniture that corresponds to the requirements of these kinds of public places. Therefore, I have designed this furniture, called VOX, which is planned to be used on streets, schoolyards and squares. One objective has been to promote the product to the industry.To achieve this, I have been in contact with people from different professions, which have all influenced my designprocess.

Offentliga sektorn i Sverige skulle, enligt en rapport frÄn Europeiska centralbankssystemet (ECBS) 2003, kunna hÄlla samma kvalitet med bara hÀlften av resurserna. Det behövs dÀrför nya sÀtt som kan öka vÀrdet och minska kostnaderna i offentliga verksamheter i Sverige. Innovativa processerföreslÄs vara en möjlighet till att hitta nya arbetssÀtt för en effektivare offentlig sektor. I studien undersöks innovationsprocessen i ett offentligt bolag i syfte att ge förslag pÄ arbetssÀtt som kan effektivisera bolagets innovationsprocesser. Följande frÄgestÀllningar vÀgledde studien: Vad kÀnnetecknar effektiva innovationsprocesser? Hur kan effektiva innovationsprocesser tillföra vÀrde för ett offentligt bolag? Hur kan Bolaget AB arbeta för effektivare innovationsprocesser i sin verksamhet?Syftet med studien Àr att ta fram förslag pÄ arbetssÀtt för effektivare innovationsprocesser i Bolaget AB: s verksamhet.I studien anvÀnds en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med totalt fyra personer.

Flyktingar som söker uppehÄllstillstÄnd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsÀttas för en ingripande tvÄngsÄtgÀrd i form av utvisning. PÄ grund av detta har asylsökande en lÄngtgÄende rÀtt till rÀttsligt bistÄnd i form av ett offentligt bitrÀde som ska tillvarata den asylsökandes intressen i asylprocessen.Det Àr Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och Àr dÀrför ocksÄ den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga bitrÀden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, dÀr Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har dÀrför Migrationsverket dubbla roller; bÄde som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga bitrÀde.

Titel: Ledarskap med ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt inom offentlig kontra privat sektorFörfattare: Charlotta Nilsson och Lena JadekrantzHandledare: Feresteh AhmadiExaminator: Peter ÖbergTyp av arbete: Kvalitativ C-uppsats i SociologiPeriod: VT 2008Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studiens syfte Ă€r att se om ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt kan pĂ„verka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Utöver detta syftar studien till att studera om ledaren Ă€r medveten om hur dennes val av beteende kan pĂ„verka nivĂ„n pĂ„ medarbetares motivation, effektivitet och produktivitet samt om det finns skillnader och likheter mellan offentlig och privat sektor.Metod och material: En kvalitativ studie med deduktiv ansats dĂ€r empirin framtagits via semistrukturerade intervjuer.Huvudresultat: Ledarna i studien ser att frihet under ansvar genom ett coachande ledarskap pĂ„verkar motivation, effektivitet samt produktivitet gynnsamt och resulterar i friskare och mer motiverade medarbetare.Ledarna Ă€r delvis medvetna om att val av beteende pĂ„verkar medarbetarnas motivation, effektivitet och produktivitet och detta vĂ€ljer ledarna att ta tillvara genom att lĂ„ta medarbetarna vara delaktiga i sin arbetsmiljö ibland annat samverkansprojekt.Det finns skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gĂ€ller ledarskapssyn och mĂ€nniskosyn samt hur man vĂ€ljer att ta tillvara pĂ„ dem mĂ€nskliga resurserna. Det coachande förhĂ„llningssĂ€ttet som ledarskapsmetod Ă€r mer integrerat i det privata nĂ€ringslivet jĂ€mfört med den offentliga sektorn..

Hur förenar man pÄ bÀsta sÀtt tvÄ skilda funktionsprogram, privata och allmÀnna intressen pÄ en central plats i Stockholms citykÀrna?.

Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera olika representationer av familj och slÀktskap i historielÀroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieÀmnet i skolan. De teoretiska ramarna Àr feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte Àr att synliggöra och problematisera sociala kategorier sÄsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden Àr kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken lÀroböcker i historia för grundskolans senare Är. Undersökningen visar att familj och slÀktskap förekommer i frÀmst tvÄ olika sammanhang i lÀroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfÀren i anslutning till vardagsliv, hem och hushÄll, dels i den offentliga sfÀren i anslutning till den politiska makteliten.

Sammanfattning För att förhĂ„lla sig till en modern och förĂ€nderlig omgivning genomgĂ„r idag mĂ„nga offentliga verksamheter stora förĂ€ndringar i sina sĂ€tt att styra organisationen. En av de största förĂ€ndringar som skett Ă€r möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, nĂ„got som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen Ă€r en av de sektorer som idag stĂ„r inför stora organisatoriska utmaningar dĂ€r omsorg ska kombineras med strategier som tidigare frĂ€mst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts pĂ„ omrĂ„det Ă€r tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vĂ„rdtagare. Vi ville dĂ€rför undersöka ett privatiserat Àldreboende för att studera vilka marknadsmĂ€ssiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att Ă€ldreboendet har flera marknadsmĂ€ssiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgĂ„r de fördelar en privatisering kan innebĂ€ra för bĂ„de anstĂ€llda och vĂ„rdtagare betrĂ€ffande kvalitet och utbud, men Ă€ven de svĂ„righeter som uppstĂ„r i omsorgsarbetet dĂ„ omsorg som en relativt oförutsĂ€gbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmĂ€ssiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Effektivare offentliga upphandlingar kan enligt tidigare forskning innebÀra stora möjligheter till besparingar för det svenska samhÀllet. Upphandling av lÀkemedel till slutenvÄrden Àr ett omrÄde som mÄnga aktörer identifierat som problematiskt. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera problem och potentiella lösningar med upphandling av lÀkemedel. TillvÀgagÄngssÀttet var att analysera allmÀnt pÄtalade problem och lösningar med upphandling samt empiriska resultat frÄn intervjuer och en enkÀt utifrÄn problem finding and problem solving metoden. De empiriska resultaten var fyra huvudsakliga problem: (1) olikformighet i kravspecifikationer, (2) bristande dialog mellan aktörer, (3) för kort tid mellan tilldelningsbeslut och avtalsstart samt (4) omfattande dokumenthantering.

Dödsfall, arbetsplatsolyckor, hot och vÄld. Alla Àr de exempel pÄ kriser som intrÀffar pÄ svenska företag varje Är. Dessa hÀndelser stÀller krav pÄ att företagen har en organisation och struktur för att klara av att hantera kriserna och för att minska verkningarna av dem. Krishantering Àr ett samlingsbegrepp för hur man systematiskt arbetar för att minska krisens omfattning, bÄde före, under och efter att den har intrÀffat. Syftet med att anvÀnda krishantering Àr att företagen skall kunna förebygga att allvarliga hÀndelser intrÀffar och att hantera dem pÄ ett effektivt sÀtt.  UngefÀr sju av tio svenska företag har idag etablerad krisberedskap som gör att de klarar av att hantera kriser och olyckor, men lagstiftningen stÀller krav att alla företag skall planera och organisera krisstöd och krishantering oavsett verksamhetsomrÄde och bransch.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur chefer i privata företag beskriver krishantering inom sina verksamheter och hur man ser pÄ prioritering av krishanteringen.

FrÄn att det tidigare varit enbast mycket offentliga personer med allmÀnintresse som omskrevs vid sjÀlvmord, sÄ har grÀnserna flyttats successivt sÄ att det i kvÀllspressen, Aftonbladet och Expressen, skrivs Àven om idrottare och artister, Àven sÄdana personer som inte rÀknas till mycket offentliga. Pressen namnpublicerar och sjÀlvmorden beskrivs detaljerat pÄ ett ingÄende sÀtt, dÀr mycket av den dödes privatliv öppnas upp. I samband med en sÄdan rapportering exponeras anhöriga i text och bild. Ibland Àr det en anhörig som öppnar upp sitt privatliv med den döde, och blir den som beskriver problematiken. Detta faktum tillsammans med att den döde var av stort allmÀnintresse motiverar att den döde och de anhöriga exponeras.

Allt fler mÀnniskor vÄrdas och dör i sina hem, vilket gör hemmet angelÀget som forskningsobjekt. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilken eller vilka idémÀngd(er) relaterad(e) till begreppet hem som förmedlas i forskning om palliativ vÄrd, samt att analysera resultatet utifrÄn kulturgeografiskt centrala rumsliga begrepp och perspektiv. AnvÀnd metod Àr RodgersŽevolutionary concept analysis, och materialet som analyserats 15 vetenskapliga artiklar inom palliativ vÄrd publicerade 2009-2014. Resultatet av studien redovisas i fem attribut relaterade till begreppet hem; hem som aktör, hem som kÀnsla, hem som plats, hem som rum och hem som bakgrund. Hem som aktör karaktÀriseras av att det privata hemmets förmÄga att agera sÄ att det pÄverkar patient, nÀrstÄende eller vÄrdpersonal.

Jag har studerat en liten torgbildning pĂ„ Hisingen, Göteborg, i omrĂ„det JĂ€ttesten. Platsen Ă€r intressant dĂ„ den har mĂ„nga besökare trots att den ligger vid sidan av de större strĂ„ken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivĂ„skillnader, som gör den svĂ„r och otillgĂ€nglig. Intresset för torg och offentliga rum Ă€r större Ă€n nĂ„gonsin och vĂ€lgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsomrĂ„den sĂ„som Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och VĂ€stra hamnen i Malmö. Men vad hĂ€nder med förortstorgen frĂ„n efterkrigstiden? Hur anvĂ€nds 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag ocksĂ„ studerat olika torgstrukturer frĂ„n olika epoker under 1900-talet dĂ„ byggnadsidealen skilt sig Ă„t.

Syftet med studien var att behandla utvÀrderingsfasen inom offentliga upphandlingar och mer specifikt frÄn ett leverantörsperspektiv. Offentliga upphandlingar utförs för att fÄ bra kvalitet till ett lÄgt pris. De kan utföras genom lÀgsta pris eller ekonomiskt mest fördelaktiga anbud. Genom begÀrda avslutade upphandlingar kunde modeller som anvÀnts identifieras Ànda ner till dess korresponderande matematiska modell. PoÀngvÀgningsmodeller anses inte konsistenta pÄ grund av att de pÄverkas av irrelevanta variabler likasÄ den relativa kvalitetsvÀrderingsmodellen i teorin.

Lagen om offentlig upphandling har under de senaste tio Ären reglerat upphandlingsförfaranden i Sverige. Lagen Àr ett resultat av en rad olika EG- direktiv som implementerats i den svenska lagstiftningen. PÄ grund av att LOU ursprungligen kommer frÄn EG-direktiv styrs en hel del av upphandlingsreglerna av allmÀnna europarÀttsliga principer. Lagens grundtanke Àr att all upphandling skall genomföras pÄ ett affÀrsmÀssigt sÀtt samt i konkurrens. Lagstiftningen har, dels pÄ grund av EG-direktiven och dels pÄ det komplicerade ÀmnesomrÄdet, blivit vÀldigt omfattande och komplicerad.

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vÄrd och utbildning har stÄtt i fokus för diskussion och debatt. Anledningen Àr delade Äsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristÄende gymnasieskolor har under de senaste Ären ökat drastiskt, och trenden ser ut att hÄlla i sig.