Offentliga verksamheter genomgÄr stÀndigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning prÀglats av omvÀxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av offentliga verksamheter. Förvaltningen Àr av en sÀrskild karaktÀr och skall ta hÀnsyn till bÄde demokrati- och ekonomivÀrden. Uppsatsen belyser de vÀrden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.UtifrÄn teorier om organisationsförÀndringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsÀttningar har vi gjort en argumentationsanalys dÀr vi utgÄtt frÄn budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet Àr ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. HÀr bor flera mÀnniskor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trÀ. Huset som vilar pÄ Stadshagens tunnelbaneuppgÄng har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrÀdgÄrd. I vÄningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta Àr ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmÀnheten, nÄgonting som skiljer sig frÄn de traditionella, privata kollektivhusen.

Den hÀr rapporten presenterar processen och resultatet av mitt examesarbete i Industridesign pÄ bachelor-nivÄ vid UmeÄ Institute of Design. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för att ladda mobiltelefoner i offentliga miljöer som flygplatser och tÄgstationer. TÀnk dig in i scenariot att du Àr pÄ flygplatsen, ditt flyg Àr försenat, du har slut pÄ batteri i mobiltelefonen, du har glömt laddaren till telefonen hemma och du Àr dÄlig pÄ att komma ihÄg telefonnummer. Du ska trÀffa den du Àlskar nÀr flyget landar, hur ska du lyckas med detta?Genom att anvÀnda mig av en kreativ designprocess har jag lyckats lösa problemet för framtida anvÀndare samt tillmötesgÄtt önskemÄl frÄn min samarbetspartner. Projektet genomfördes under vÄrterminen 2013 och resulterade i en fullskalemodell, muntlig presentation, diskussion, argumentation och den hÀr rapporten..

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.

Bakgrund: För att hjÀlpa psykiskt funktionshindrade att leva ett sjÀlvstÀndigt liv i samhÀllet trÀdde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbÀttras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhÀllet öka. En strategi för att förbÀttra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle fÄ stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebÀr att företrÀda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer dÀrav att pÄverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistÄ med stödinsatser. En följd av detta arbete Àr att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte fÄr sina behov tillgodosedda utan ?faller mellan stolarna.?.

3Det hĂ€r examensarbetet syftar till att undersöka ett fenomen som uppstĂ„r nĂ€r offentliga ytor Ă€r i privat Ă€go och dĂ€r intentionen med platsen Ă€r att stĂ€rka ett varumĂ€rke. Ämnet, som Ă€r mycket sparsamt beskrivet i samband med landskapsarkitektur, undersöks genom ett antal platser som har en privat Ă€gare eller donator och som Ă€r tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten likt en offentlig yta. Exemplen hĂ€mtas frĂ„n artiklar och böcker och kompletteras med ett par platsbesök. Uppsatsen syftar Ă€ven till raffinera nomenklaturen kring Ă€mnet och i och med detta lĂ€ggs grunden för definitionen av ett brandspace. UtifrĂ„n de presenterade exemplen problematiseras och diskuteras konsekvenserna av brandspaces och privatĂ€gda offentliga ytor utifrĂ„n ett designer-, planerar- och brukarperspektiv..

Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden, nÀrmare bestÀmt av vÄrdcentraler med olika huvudmannaskap. Det Àr viktigt att undersöka hur styrningen och organisering Àr uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgÀngliga bör anvÀndas pÄ bÀsta sÀtt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vÄrd för alla patienter. Detta dÄ kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krÀvs.FrÄgestÀllning: 1. Hur anvÀnds finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat Àgda vÄrdcentraler i Landsting Kronoberg?2.

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat. Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i en sÀrstÀllning.

 Under vÄren 2007 var jag pÄ ett föredrag som hölls av Björn Persson, VD i företaget Vilax AB. Föredraget handlade om mÄttbestÀllda handsnörda spiralkÀrnor som företaget anvÀnder vid produktion av sÀngar och möbler till bÄde offentliga och privata kunder. Mitt intresse fÄngades och jag började fundera pÄ hur tapetserare kan dra nytta av denna teknik. Detta resulterade i att jag praktiserade tvÄ veckor hos Vilax AB under hösten 2008.Idag anvÀnder man denna typ av spiralkÀrnor tillsammans med moderna material som exempelvis skum, men nog skulle man vÀl kunna anvÀnda dem tillsammans med traditionella material. Detta skulle kunna underlÀtta resÄrarbete i en möbel och samtidigt effektivisera tapetserarens arbete.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur reklamens utbredning i staden ser ut och koppla det till det offentliga rummet och invĂ„narnas rĂ€tt till att komma till tals. Genom att studera hur reklam och skyltning förekommer i Göteborg samt hur man frĂ„n stadens sida ser och reglerar frĂ„gan vill jag konkretisera Ă€mnet. Genom att studera litteratur som behandlar utomhusreklam, det offentliga rummet och demokratiaspekter i detsamma försöker jag sĂ€tta in mina frĂ„gestĂ€llningar i en relevant kontext. För at kunna svara mer specifikt pĂ„ mina frĂ„gestĂ€llningar har jag studerat policydokumentet, hemsidor och avtal frĂ„n de olika aktörerna. Det visade sig att Göteborg stad hade slutit ett avtal med en stor aktör som specialiserat sig pĂ„ att förse stĂ€der med olika typer av nyttigheter (gatumöbler i form av offentliga toaletter, vĂ€derskydd till busshĂ„llplatser mm). Dessa har jag genom kontakt med trafikkontorets markupplĂ„telse avdelning fĂ„tt ta del av sĂ„ att jag i nĂ€rmare detalj kunnat studera inneborden i samarbetet mellan reklambolag och kommun. Mina frĂ„gestĂ€llningar har varit; hur reklambolagen och stadens strategier för annonsplatser i det offentliga rummet ser ut, vem som ger tillstĂ„nd, vad som Ă€r tillĂ„tet, demokratisk hĂ€nsynstaganden och vad som kan regleras frĂ„n stadens sida. Jag har kommit fram till att reklambolagen försöker nĂ„ en sĂ€rstĂ€llning dĂ€r de genom att sluta avtal med staden kan förhandla sig till bĂ€ttre och större exklusivitet kring sina annonsplatser. Ämnet Ă€r ocksĂ„ beaktat frĂ„n stadens sida och dĂ„ framför allt utifrĂ„n ett arkitektoniskt kulturmiljöhĂ€nseende och att det skall vara ett trivsamt gaturum som allmĂ€nheten kĂ€nner sig vĂ€lkomnad och trygg i. I frĂ„ga om demokratiska yttringar sĂ„ har det i stadens regi placerats ut anslagstavlor för att tillgodose mindre köpstarka aktörer pĂ„ en icke kommersiell marknad.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Bakgrund: Sedan introduktionen i början av 1990-talet har utvecklingen av volymen nyemitterade aktieindexobligationerna totalt sett varit positiv vilket tyder pÄ att produkten blivit en populÀr sparform hos svenskar. Detta tillsammans med det faktum att det finns fÄ studier gjorda kring aktieindexobligationer som sparform dÀr ett större perspektiv tas i beaktande gör Àmnet intressant att studera.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och analysera för vilka privata investerare aktieindexobligationer passar som sparform ur ett livscykelperspektiv med utgÄngspunkt i (i) bransch- och rÄdgivningspraxis, (ii) finansiell riskhanteringsteori med fokus pÄ portföljvalsteori och (iii) historisk data avseende risk och avkastning.Genomförande: Studien har genomförts med hjÀlp av att intervjua privatrÄdgivare, kapitalrÄdgivare och personer som arbetar med strukturerade produkter pÄ storbanker och hos mindre finansiella aktörer. Fem stereotyper har anvÀnts som diskussionsunderlag vid intervjuerna. För att kunna föra en djupare analys kring produkten som sparform för privata investerare har en portföljoptimering genomförts för att ta historisk data gÀllande risk och avkastning i beaktande.Slutsats: Studien faststÀller att produkten passar privata investerare som befinner sig i den senare delen av konsolideringsfasen och inte Àr de mest riskbenÀgna. Studien visar att det frÀmst Àr kredit- och marknadsrisken som Àr kopplade till aktieindexobligationer samtidigt som risken i produkten bedöms som lÄg.

De offentliga rummen Àr de platser i staden som Àr tillgÀngliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med Ären. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck frÄn stat och kyrka men ocksÄ platser dÀr folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet dÄ stÀderna vÀxte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste Ärtiondena har vÄra offentliga miljöer mÄnga gÄnger fÄtt komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har lÀnge legat pÄ objekten och inte pÄ vad som finns emellan dem. I Karlskrona har lÀnge stora delar av staden varit stÀngda för allmÀnheten pÄ grund av militÀren och det Àr ocksÄ det militÀra som till stor del styrt stadsbyggandet.

Vi utgick frÄn att stÀlla oss frÄgan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmÀrksammat att gallerian i vÄr studiestad inte lÀmnade ett minnesvÀrt intryck och ville dÀrför gÄ pÄ djupet i detta Àmne. Vi har i vÄr uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgÄngsreceptet för att en centralt belÀgen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belÀgen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, nÀr det gÀller de offentliga ytorna.