Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts vÀldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hÀlso- och sjukvÄrden hade försÀmrats. PÄ grund av denna upp ? och nedgÄng har olika metoder tagits fram i syfte att förbÀttra effektiviteten. I vÄr undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som Àr en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som Àr skrÀddarsydd för privata företag och har dÀrför varit svÄr att tillÀmpa pÄ offentliga företag, sÄsom hÀlso- och sjukvÄrden.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hÀlso- och sjukvÄrden.

MÀnniskor fÄr möjlighet att ses och mötas i stadens offentliga rum. För att försÀkra att staden pÄ ett hÄllbart sÀtt planeras för dess invÄnare, behövs kunskap kring hur det sociala livet i offentliga rum fungerar och Àven hur vi kan bibehÄlla och utveckla dess funktion som mötes-, aktivitets- och uppehÄllsplats. De offentliga rummen i en stad Àr till för stadens alla invÄnare oavsett kön, etnicitet, Älder, ekonomi osv. Dess anvÀndning skiljer sig genom tiderna och domineras idag frÀmst av frivilliga aktiviteter dit bland annat sociala aktiviteter rÀknas. Det finns varierande sÀtt att ta det offentliga rummet i ansprÄk. Konflikten mellan föreskrivna och unika anvÀndningar genererar en social friktion som frÀmjar mer öppna och tillgÀngliga offentliga rum för fler grupper. Genom litteraturstudier med utgÄngspunkt i det offentliga rummet studeras det sociala livet och dess förutsÀttningar.

Denna uppsats behandlar hur stÀder styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta fÄr för stadens invÄnare. Ambitionen Àr att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förstÄelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan sÄledes sÀgas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedÄtgÄende trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förÀndringar i vÀstvÀrlden skett.

ForskningsfrÄgor: Vilka olika investeringsalternativ finns för privatpersoner attinvestera i Cleantech och kan dessa alternativ utvecklas gynnsamtför sÄvÀl privata investerare som Cleantechmarknaden?Vilken instÀllning har marknadsaktörer till att arbeta för en sÄdanutveckling?Metod: Studien Àr av kvalitativ natur och baseras frÀmst pÄ primÀrdatafrÄn de intervjuer som genomförts med elva olika marknadsaktöreroch intressenter, vilka presenteras i arbetet. Studien utgÄr frÄn denvetenskapliga metoden fronesis som föresprÄkar etik och praxisvilket medför ett stÀndigt utbyte mellan det generella och det merkonkreta. Fronesis gÄr ut pÄ att skapa sig en förmÄga att reflekteraöver hur vi kan Àndra pÄ företeelser som förbÀttrar vÄrlevnadsstandard.Teoretiska begrepp: För att besvara forskningsfrÄgorna och följa studiens utvaldavetenskapliga metoder, krÀvs ett antal teoretiska begrepp. Studienhar tvÄ huvudsakliga parter i Ätanke - Cleantechmarknaden Ä enasidan samt privata investerare Ä andra sidan.

Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Varför bloggare bloggar samt förhÄllandet till privat och offentligt pÄ bloggen. Intervju med fyra bloggare i Sverige, en kvalitativ undersökning. Studiens syfte Àr att undersöka varför individer bloggar och hur de förhÄller sig till privat respektive offentligt. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt metoden kvalitativ undersökning. Detta gjordes genom att intervjua fyra olika bloggare med olika Äldrar och intressen. De intervjuade har ingen anknytning till varandra. Arbetet har jÀmförts med en tidigare undersökning utfört av Nardi et Al (2004) i USA.

VÀrlden stÄr inför ett klimat i förÀndring. Redan idag mÀrker vi av dessa förÀndringar och dÄ frÀmst i form av temperatur- och nederbördsförÀndringar. Den nederbörd som faller över en, av mÀnniskan, bebyggd miljö osynliggörs snabbt och leds effektivt bort i underjordiga ledningar för att slutligen hamna i vÄra sjöar och vattendrag eller i ett reningsverk. Förutom att dessa traditionella kommunala ledningssystem inte Àr ekologiskt hÄllbara sÄ Àr de dessutom underdimensionerade och uttjÀnta och klarar inte av de flödesvariationer som uppstÄr vid extrema skyfall, vilket resulterar i översvÀmningar och brÀddning av avloppsvatten i sjöar och vattendrag. Det har byggts och byggs fortfarande ett samhÀlle som Àr ytterst vÀderberoende och sÄrbart.

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstÀmmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jÀmförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation Àr ett otydligt och mÄngfacetterat begrepp som kan pÄverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. DÀrmed Àr det en utmaning för ledare att hÄlla sina medarbetare motiverade. Studien baserades pÄ sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkÀt till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig Ät mellan sektorerna.

Syftet med denna uppsats har varit att se över konsekvenserna av det nya förslaget som lagts fram gÀllande en sÀnkning av minimikapitalet. Kravet pÄ minimikapital gÀller för Sveriges mest förekommande associationsform, nÀmligen aktiebolag. KÀnnetecknet för den hÀr associationsformen Àr dels att aktieÀgarna Àr fri frÄn personligt betalningsansvar och dels att det finns ett krav pÄ ett lÀgsta startkapital, för privata aktiebolag ligger det för nÀrvarande pÄ 100 000 kr. Regeringen har nu kommit med ett förslag pÄ att minska aktiekapitalet i privata aktiebolag i syfte att underlÀtta för nybildandet av smÄföretagandet. DÀrför har uppsatsens vikt legat pÄ privata aktiebolag.

Uppsatsen syftade till att undersöka den lokala mediebevakningen i och av Stockholm. Fri och sjÀlvstÀndig journalistik sÀgs vara absolut nödvÀndig för en fungerande demokrati. I uppsatsen undersöks hur den lokala journalistiken sÄg ut under nÄgra vÄrdagar 2011. Studien var en hypotesprövning av Noam Chomskys propagandamodell. Chomsky menar att fria medier i den liberala demokratin tenderar att fungera som propagandamaskiner för samhÀllseliten.

För att ett företag ska överleva pÄ marknaden samt kunna nÄ framgÄng krÀvs ett effektivt ledarskap. Trots det faktum att kvinnor har varit aktiva i yrkeslivet i mÄnga Är Àr de fortfarande underrepresenterade pÄ positioner med makt och ansvar. Syftet med denna undersökning var att undersöka chefers uppfattning om bra chefsegenskaper, skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer samt varför kvinnor Àr sÄ underrepresenterade pÄ chefspositioner inom den privata sektorn. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem kvinnor och sex mÀn som samtliga besitter en hög chefsposition inom den privata sektorn. Analysmetoden var kvalitativ och en deduktiv tematisk analys genomfördes.

Bakgrund:Senaste tiden har konkurrensen hÄrdnat för att locka invÄnare, företag och investerare till stÀderna. Detta har gjort det allt viktigare att utmÀrka sig som en attraktiv plats att bo pÄ och leva i. StÀder profilerar sig alltmer genom platsmarknadsföring. DÀremot skiljer sig tillvÀgagÄngssÀttet och samarbetet inom planeringsgrupperna av det strategiska marknadsföringsarbetet.Syfte:Med studien vill författarna studera FMJ:s samarbete mellan privat och offentlig sektor samt om de enskilda intressenternas verksamhet pÄverkar det gemensamma arbetet inom FMJ. Författarna kommer samtidigt att undersöka om intressenterna anser att FMJ har uppnÄtt de riktlinjer och mÄl som har tagits fram.Metod:Författarna har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie i form av samtalsintervjuer.

Det finns mÄnga anledningar till varför bolag avyttras, oavsett anledningen stÀlls man inför frÄgan: pÄ vilket sÀtt skall bolaget avyttras för att fÄ sÄ bra betalt som möjligt? I praktiken finns det förenklat tvÄ olika huvudalternativalternativ, antingen sÀljer man till en privat aktör eller till allmÀnheten via en börsintroduktion. Varje Är sker det i genomsnitt ett tiotal nyintroduktioner pÄ Stockholmsbörsen och utöver dessa noteras kontinuerligt mindre bolag vid andra börser som exempelvis aktietorget. NÀr det gÀller privata bolagsförsÀljningar sÄ rör det sig om hundratals uppköp varje Är. Genom en studie av, huvudsakligen, historiska P/E-tal söker vi svar pÄ problemformuleringen: Finns det nÄgot sÀtt för sÀljaren att se om han fÄr högst köpeskilling vid en börsintroduktion kontra en privat bolagsförsÀljning? Syftet Àr att resultaten av vÄr undersökning skall kunna anvÀndas vid beslutsfattande inför avyttring av ett bolag.

I diskussionen om framtidens hÄllbara stÀder Àr ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktÀriseras av en funktionsblandning, dÀr en nÀrhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser Àr bÀrande. HÀr kan mÀnniskor inte bara arbeta eller bo, utan Àven uppleva ett rörligt folkliv och hÀndelser i stadsrummet. I blandstaden efterstrÀvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mÄngfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte rÀcker med en blandning av funktioner, utan Àven en blandning av olika typer av mÀnniskor. I denna uppsats har jag fokuserat pÄ de delar av den blandade staden som pÄverkar den sociala mÄngfalden, med utgÄngspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser pÄverkar landskapsarkitekten hur mÀnniskor anvÀnder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske ocksÄ pÄverkar vilka som kommer att anvÀnda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mÄngfald som Àr en del av den blandade staden. Det blandade boendet kan rÀknas som en del av den blandade staden.