Syfte:Att öka förståelsen för sambandet mellan de motiv som en kommun har för att äga ett aktiebolag och utformningen av den styrning som ägaren utför. Metod:Utgångspunkten för uppsatsen är deduktiv. Utifrån befintlig teori och existerande modeller skapas en referensram. Denna används sedan för att med kvalitativ metod undersöka det valda fallföretaget genom intervjuer och dokumentstudier. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bygger på principal- agentmodellen och normativa föreskrifter från Kommunförbundet och Finansdepartementet.

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen.

Med tanke på den senare tidens debatt om klimathot och finanskris kan vi idag se en allt större efterfrågan av hållbar utveckling och etiskt försvarbara investeringar, tillsammans med ett ökat tryck på företagsledningar och styrelser för ett ansvarsfullt företagande. Faktum kvarstår dock att ekonomisk tillväxt måste främjas. Detta kan inte, varken i dagsläget eller i framtiden, stå som två separata utmaningar utan måste integreras i varandra. Riskkapital är en viktig faktor för ekonomisk tillväxt och därför vilar ett tungt ansvar på riskkapitalinvesterares axlar att anta denna utmaning.Denna uppsats utreder i vilken utsträckning svenska riskkapitalbolag implementerar frågor om hållbar utveckling och etiska investeringar i sin verksamhet, så kallade ESG- frågor. Genom att utföra en innehållsanalys av alla registrerade medlemmar på Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, som vid den tidpunkten var 125 st., har vi poängsatt och jämfört olika typer av riskkapitalbolag för att se i vilken utsträckning de faktiskt arbetar med den här typen av frågor.

Svensk redovisningslagstiftning bygger på grundtanken att alla bolag skall kunna använda samma principer. Eftersom olika bolagsformer inte använder den finansiella informationen på likartat sätt, måste reglerna anpassas för att möta de olika behoven. Redovisningen i större bolag är oftast mer komplex än i mindre bolag, där informationen oftast används för interna beslut. Bokföringsnämnden och Skatteverket har tillsammans med andra organisationer fått i uppdrag att utforma förslag till förenklade regler i mindre aktiebolag. Med utgångspunkt från förslaget har Bokföringsnämnden utarbetat ett utkast till allmänna råd avseende mindre aktiebolag.

MiFID (Markets in Financial Instrument Directive) är ett EU-direktiv som trädde i kraft den 1 november 2007, vilket har för avsikt att avreglera och harmonisera finans¬marknaderna i Europa samt ge investerare ett ökat skydd. MiFID har inneburit förändringar för värdepappershanterande företag som exempelvis de svenska bankerna som handlar med värdepapper och ger råd till kunder i samband med dessa affärer. Utredningens syfte är att undersöka hur Länsförsäkringar och SEB har tolkat MiFID med avseende på skyddet för privata investerare. För att uppfylla syftet har författarna gjort två intervjuer på respektive bank. Den teoretiska referensram som används är Regeringens proposition 2006/07:115 vilken ligger till grund för MiFID:s implementering i svensk lag.

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina väggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets gränser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa väggar i ett försök att få en inblick i organisationskulturens prägel. Det var detta intresse som väckte idén till denna jämförande studie vars syfte är: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de två studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats är ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn.Studiens konkreta frågeställning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den offentliga sektorn?Den valda metoden är en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkätundersökning där full anonymitet erbjudits de båda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren på det viset ska vara sanningsenliga och öppna.Studiens slutsats är att det finns både kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de två undersökta organisationerna.

Från och med 1 januari, 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det innebar att dessa bolag måste kostnadsföra utgivna optionsprogram till sina anställda.Före införandet av IFRS 2 fanns ingen standard för svenska företag som beskrev hur dessa optionsprogram skulle redovisas. Diskussionerna kring införandet var omfattande då man menade att standarden skulle få konsekvenser i form av en betydande nedgång av resultatet hos berörda företag då en extra kostnadspost skulle redovisas.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad införandet av IFRS 2 haft för effekt och på vilket sätt kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat resultatet hos börsnoterade företag. Detta kommer att visas genom att studera de berörda företagens årsredovisningar.Vi har undersökt vilken procentuell skillnad resultatet fått genom att redovisas enligt den nya standarden. Kostnaden för aktierelaterade ersättningar har även ställts i relation till årets resultat och omsättning för att visa hur stor andel av dessa som utgörs av denna kostnad.

Bakgrund: Sverige befann sig i en rådande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, växande sysselsättning och ett blomstrande näringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergå till en oviss lågkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (Bäckström & Forsell, 2008). En finansiellkris påverkar många företag väldigt kraftigt, speciellt med avseende på deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift är att granska och kvalitetssäkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters räkning, varuppsatsens utgångspunkt att finanskrisen också borde påverka revisionen.Problemfrågeställning: Hur påverkades revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förändrades i så fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisionen påverkades i noterade bolag av denglobala finanskrisen.

Det balanserade styrkortet är en styrmodell vilken kommer från den privata sektorn, men den kan tillämpas såväl i den privata som i den offentliga sektorn. Det har visat sig vara problematiskt att styra organisationer inom den offentliga sektorn på grund av dess storlek, komplexitet samt de starka professionerna som finns bland yrkesgrupperna. Ett universitet är ett exempel på en organisation i den offentliga sektorn som ständigt möter den här typen av problematik, eftersom det är en komplex verksamhet där resultaten är svåra att mäta. Utifrån dessa förutsättningar är det av intresse att studera hur det balanserade styrkortet fungerar inom ett universitet.Syftet med denna studie är genom att beskriva strategiprocessen, öka förståelsen för effekterna av det balanserade styrkortet. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie utförts med två datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och enkäter.

De rubriker som funnits i media den senaste tiden om korruption gav mig idén till att skriva detta arbete. Jag sökte teori och upptäckte snart att det saknades arbeten som behandlade korruption inom den privata sektorn och fann därför det området intressant att koncentrera sig till. Mitt syfte formades efter de frågor jag ställde mig genom att granska dels teori och artiklar i media. Det jag ville ha svar på med undersökningen var om företagen använder sig av gåvor samt deras motiv bakom och att klargöra deras uppfattningar om lagstiftningen när en gåva blir en otillbörlig förmån. Jag ville även skapa mig en uppfattning om företagen arbetar för att minimera risken för korruption inom den egna organisationen.För att uppnå mitt syfte genomförde jag sex stycken intervjuer med arbetstagare inom den privata sektorn i Sverige.

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i.

Kvalitetsrörelsen avspeglar sig i managementteknologier såsom TQM och NPM som implementerats inom den privata- och offentliga sektorn. Inom NPM används MBO som dess främsta verktyg. MBO kan vid en jämförelse ses som en motsats till det TQM sägs stå för. Beställar-utförarmodellen som brukas inom NPM har privata sektorn som utförare. Det huvudsakliga syftet för denna studie är att undersöka om två organisationer tillämpar TQM eller MBO eller dessa i kombination.

På senare år har bolagsstyrningen fått en allt större uppmärksamhet. Orsaken är främst de företagsskandaler som har inträffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, där företagsledningar har agerat på ett sätt som ej stämmer överens med aktieägarnas intresse, är dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen.Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning är ett hjälpmedel för att stärka detta ytterligare.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.?3.7.3., har förändrat svenska bolags sätt att arbeta med den interna kontrollen.Författarna använder sig av en kvalitativ metod där respondenter från tre företag intervjuades.Koden har ökat uppmärksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förändrat själva arbetsprocesserna.

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering.

BakgrundI Sverige finns 9850 mil väg som är statligt ägd och 4160 mil kommunalt ägd väg. Av dessa består 80 % av asfalterat underlag. Det innebär att den offentliga verksamheten i Sverige omsätter stora mängder asfalt, både i form av nyanläggning av vägar samt underhåll av gamla vägar. Det finns också en stor privat asfaltmarknad, främst bestående av industrier, som har asfalterade ytor. Dessa privata verksamheter är en stor men ännu outforskad del av marknaden.SyfteUndersökningen hade till syfte att undersöka och jämföra hur privata och offentliga verksamheter prioriterar val vid upphandling av asfalt.