Bolagsstyrning handlar om hur bolag som inte leds av sina ägare ska drivas med ägarnas intresse främst. Många regelsamlingar har uppkommit under de senaste decennierna, regelsamlingar som syftar till att minska de intressekonflikter som kan uppkomma mellan företagsledare och ägare. Från och med 1 juli 2005 tillämpas Svensk kod för bolagsstyrning av aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen med ett marknadsvärde över tre miljarder kronor. De flesta bolag har varit positiva till Svensk kod för bolagsstyrning och det har därför kommit en revidering av bolagskoden, vilken kommer att tillämpas på de mindre börsnoterade bolagen från och med den 1 juli 2008. Studier har visat att bolag kommer att rådfråga sina revisorer vid implementeringen av den reviderade bolagskoden och vi har därför valt att i vår studie fånga upp revisorns syn på den reviderade bolagskoden.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Bakgrund och problem: Marknaden för fusioner & förvärv har växt rekordartat sedan 90-talet mycket på grund den ökade globaliseringen som tvingar företag att konkurrera globalt,vilket gör att bolag tvingas växa genom förvärv för att skapa hållbara konkurrensfördelar. Attgenomföra ett förvärv är en riskfylld process där en mängd omständigheter kan påverkautgången. Det finns en mängd anledningar till att ett bolag väljer att förvärva ett annat bolag,men oavsett vilket motiv ett bolag har finns det ofta en grundläggande vilja att förvärvet skaskapa synergier, d.v.s. generera värde. Ett förvärv föregås av en noggrann planering för atthitta och analysera ett lämpligt bolag, men det läggs inte lika mycket tid på att utvärderaförvärvet.Syfte: Att beskriva förvärvsprocessen utifrån teorin och undersöka om Totals samt OldMutuals förvärv var värdeskapande.Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att undersöka Total och Old Mutuals förvärv.Vidare har vi valt att endast använda oss av en värdemodell och eventuellt värdeskapandeeller förstöring kommer endast att konstateras utifrån den modellen.

Åre utsågs från Regeringen att vara en av fem destinationer som 2012 ansågs ha potential till att bli hållbara destinationer. Därför är Åre en del av uppdraget Hållbar destinationsutveckling och är därigenom en destination som ligger i framkant i hållbarhetsarbetet. Arbetet med hållbar destinationsutveckling kräver resurser inom olika avseenden, en viktig resurs är en fungerande samverkan bland aktörerna vid destinationen. Av den anledningen undersöker studien huruvida Åre som turistisk destination samverkar. Syftet med studien är att utifrån kartläggning av hållbarhetsarbetet hos aktörer vid det turistiska fältet i Åre, identifiera påverkansfaktorer i delaktigheten och destinationens samverkan.

Harmonisering av redovisningen har blivit allt viktigare då den finansiella marknaden har globaliserats. Därmed har IASBs främsta mål varit att öka jämförbarheten i den internationella redovisningen, vilket resulterade i att från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 var svenska bolag tvungna att tillämpa IFRS i sina koncernredovisningar. Syftet med införandet har varit att minska skillnader inom redovisningen mellan länder. Redovisning av den immateriella tillgången goodwill, är en del av harmoniseringsprocessen då goodwill enligt IFRS 3 från och med år 2004 inte längre skall skrivas av, utan årligen testas om det föreligger ett nedskrivningsbehov. En eventuell nedskrivning sker enligt IAS 36 om det bedömda verkliga värdet understiger det bokförda värdet.

Företagsskandaler som inträffat under de senaste decennierna har påverkat marknadens och aktieägares efterfrågan på en förbättrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket är nära relaterat bolagsstyrning. En välfungerande intern kontroll är viktig för att undvika att aktieägarnas intressen försummas och för att i allmänhetens ögon stärka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en påverkan på effektiviteten på företagets bolagsstyrning.

Att ha en fungerande kommunikation mellan kund och bolag är viktigt för att en verksamhet ska kunna fungera. Genom kommunikation byggs även lojalitet där kunderna återkommer i framtiden och blir därigenom mer lönsamma för ett bolag. De förändringar inom IT som ägt rum i samhället har förändrat den kommunikation som finns mellan kund och bolag, inte minst inom banksektorn där kunder numera kan utföra nästintill alla ärenden online. Då den personliga relationen mellan personal och kund minskar är det svårt att upprätthålla nivån av lojala kunder. De flesta större aktörer inom bank- och försäkringsbranschen har, för att skapa lojala kunder, i olika utsträckning infört så kallade helkundskoncept där målet är att få en kund att samla alla sina tjänster i samma bolag.De två övergripande frågorna som behandlas i denna uppsats är dels hur arbetet med helkundskoncept har förändrats i och med ökat IT-användande och dels om helkundskonceptet kan bidra till att öka kundernas lojalitet gentemot det undersökta bolaget och dess varumärke.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den ökade användandet av IT påverkat det valda företaget samt hur arbete med helkundskonceptet utvecklats över tid och vad det har inneburit för såväl kunder som företag.Den teoretiska bakgrunden behandlar ämnen som varumärkens funktioner, marknads- och kundkommunikation, återkoppling från kunder samt lojalitetsbegreppet.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera vad företag inom den privata sektorn har för uttalade motiv till att hållbarhetsredovisa.Metod: I denna studie har den kvalitativa forskningsmetoden tillämpats. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med olika företag verkande inom olika branscher. Intervjuerna hade alla en intervjumall som utgångspunkt vid intervjun. Empirin har kommit oss tillhanda från intervjuer med elva företag. Fem telefonintervjuer genomförda med Hemtex, KappAhl, IKEA, NilsonGroup och Fritidsresor.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

Bakgrund och problem: Majoriteten av försäljningen mellan företag, samt mellan företag och offentlig sektor sker via handelskrediter. Detta leder till att företagen ofta blir utsatta för risker i form av sena och uteblivna betalningar. I sådana situationer finns det behov av riskreduceringsmekanismer som ska reducera och minimera dessa risker. Mekanismerna för reducering av risker har vi fördelat i två kategorier, privata och offentliga. Avsikten med uppsatsen är att undersöka vilka av dessa mekanismer som har störst inverkan på beviljandet av handelskrediter.

SAMMANFATTNING Lantbruksföretag kan förekomma i olika företagsformer. Då det finns ett antal olika regler, såväl skatterättsliga som civilrättsliga som gäller för olika slags företagsformer så är det viktigt att ha rätt slags företagsform. De företagsformer som förekommer för lantbruksföretag är enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. De frågeställningar som jag har i arbetet är: Vilket är bästa företagsformen för lantbruksföretag, vilken betydelse har företagsformen vid ett generationsskifte samt vilken skatt det blir på uttaget vid olika företagsformer. Det kan konstateras att skattemässigt så har man i stor utsträckning neutralitet mellan de olika företagsformerna. Detta genom att ägare till enskilda firmor, enkla bolag, handelsbolag och kommanditbolag har möjlighet att göra räntefördelning som innebär ett slags ränta på deras egna kapital.

1997 förvärvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anställda 1998. Två år senare, år 2000, var de uppe i cirka 1200 anställda. År 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar äldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta längre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om äldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsättningarna är olika mellan tjänstemän och yrkesmän. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hälsa och kompetens. Studien visade också på olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.

Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning.