Sökresultat:
1711 Uppsatser om Privata aktieägare - Sida 32 av 115
AvdragsbegrÀnsningsreglernas utformning : En analys av tioprocentsregeln utifrÄn ett rÀttssÀkerhetsperspektiv
Personlig assistans Àr ett stÀndigt vÀxande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberÀttigad resonerar nÀr man vÀljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar pÄ denna frÄga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberÀttigade, varav tvÄ har kommunal anordnare och tvÄ har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen Àr till för personalen och att de privata anordnarna Àr till för de assistansberÀttigade.
Samverkan pÄ olycksplats
Vinstintressets effekter pÄ vÀlfÀrdstjÀnsterna Àr komplicerade att mÀta, och om det Àr positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillÄts pÄ vÀlfÀrdsmarknaden Àr svÄrt att avgöra. Uppsatsen Àr en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strÀvar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata vÀlfÀrdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering pÄ skolan. Vinstdrivande företag Àr ofta effektiva och innovativa, men det Àr svÄrt att specificera vÀlfÀrdstjÀnster i kontrakt och företagen ges incitament att sÀnka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att pÄverka vilka som konsumerar deras tjÀnst finns risk för cream-skimming och segregation..
Managerbyte? : En studie av aktieprisets reaktion nÀr fotbollsmanagern lÀmnar klubben
I februari 2006 avskedas Graham Souness frÄn Newcastle United efter en tids dÄliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppÄt, sÄledes tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vÄr problemformulering:Hur pÄverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurs nÀr managern lÀmnar klubben?Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning nÀr en fotbollsmanager lÀmnar klubben. Vi har ocksÄ gjort en jÀmförelse med hur det ser ut nÀr VD: n lÀmnar ett företag.
Mellanchefspositionen- ett organisatoriskt superlim som klarar alla pÄfrestningar?
Studiens syfte Àr att belysa mellanchefers komplexa arbetsvardag och hur detta pÄverkar deras vÀlbefinnande. Denna undersökning genomfördes inom den privata sektorn med fem mellanchefer. Underlaget för resultatet grundas pÄ delvis strukturerade intervjuer och detta resultat visar att mellancheferna i den studerade organisationen i hög grad uppvisar tillfredsstÀllelse i sin position. Undersökningen pekar pÄ att mellancheferna har de resurser som krÀvs för att de ska kunna utföra sitt arbete pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Upplevd kontroll över arbetssituationen, socialt stöd, delaktighet samt stolthet i sin yrkesroll generar ett tillstÄnd av vÀlbefinnande för mellancheferna i undersökningen.
Cyberloafing : En enkÀtstudie om internetanvÀndning för privat bruk under arbetstid
Teknologin har gjort stora framsteg de senaste Ären. I och med den fortskridande utvecklingen har det skapats nya möjligheter för utveckling, tillvÀxt och marknadsföring för vÀrldens företag. Internet Àr ett hjÀlpmedel, som har bidragit till att skapa dessa möjligheter. Denna förmÄn har Àven medfört att de anstÀllda kan Àgna sig Ät ?osynliga? icke-arbetsrelaterade aktiviteter sÄsom cyberloafing (internetanvÀndning för privat bruk under arbetstid).
Misslyckade elever eller skolans misslyckande? IM-elevers syn pÄ sin grundskoletid, sitt lÀrande och sig sjÀlva som lÀrande individer
Det övergripande syftet med denna studie Àr att beskriva och tolka hur elever pÄ ett introdukt-ionsprogram ser pÄ sitt eget lÀrande och pÄ sig sjÀlva som lÀrande individer relaterat till tidi-gare skolerfarenheter. Studien Àr kvalitativ och har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats. LivsvÀrlden Àr den vÀrld vi Àr involverade och lever i. VÄra livsvÀrldar görs synlig genom vÄra handlingar och berÀttelser. LivsvÀrlden uppstÄr i mötet med omvÀrlden och detta sker alltid i en bestÀmd kulturell och social kontext, i vilken mÀnniskan bÀr med sig sina tidigare erfarenheter, sina horisonter, vilka ger de ramar och begrÀnsningar för hur vi uppfattar och erfar nya fenomen.
HyressÀttning av samhÀllsfastigheter
Under de senaste tio Ären har ett nytt segment öppnats pÄ fastighetsmarknaden,nÀmligen marknaden för samhÀllsfastigheter. Politiska beslut frÄn tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och Àldreboenden.Reformerna har möjliggjort att Àven investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvÀrv brukar ett relativt lÄngt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försÀljningspriset. NÀr förvÀrvet Àrgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivÄ den nya hyran bör ligga pÄ.HyresgÀstens betalningsförmÄga Àr en central del i analyserna i denna uppsats.UtrÀkningen av kommunens sÄ kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartlÀggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhÄlla sig till och hurdet pÄverkar den förvÀntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi ocksÄ huruvida hyressÀttningen av samhÀllsfastigheterkan Äterkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende pÄ fastighetsÀgarens syfte med innehavet.
Regional utveckling genom entreprenöriellt samarbete : En modell för en organiserad samverkan mellan restaurangnÀring och offentlig sektor
Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.
Att bry sig om Kulturen : - om entreprenörer och konsthallar
SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som prÀglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förstÄelse för entreprenörskap inom kulturella nÀringar i allmÀnhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har anvÀnts, eftersom jag tolkat berÀttelser och skapat mening utifrÄn dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som anvÀnts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrÄn bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsÀttningarna för konstutstÀllares verksamhet pÄ marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag lÄtit bland andra Stenström (2008), Mangset och RÞyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys anvÀnts frÄn Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet pÄ individuell nivÄ.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berÀttade om uppstartsprocessen, det vill sÀga resan frÄn den första tanken pÄ en konsthall till dagslÀget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrÄn Gartner (1985) och jag ser nÀrmre pÄ individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.
Kvartalsrapportens inverkan pÄ aktiekursen
Ofta rör sig en aktie markant efter att företaget slÀppt en kvartalsrapport och ofta ser man notiser i dagspressen som denna: ?Byggbolaget Skanska rusade 7,5 procent efter en kvartalsrapport som var bÀttre Àn vÀntat? (Di.se 05-11-04) Kan det vara möjligt att i förvÀg veta tidpunkten nÀr aktiekursen kommer att röra sig mer Àn normalt? Kan det Àven finnas en indikator som visar pÄ storleken hos hoppen i aktiekursen vid denna bestÀmda tidpunkt? Tidpunkten för nÀr kvartalsrapporter slÀpps vet man i förvÀg och kunskap om sÄdana samband skulle kunna gÄ att utnyttja till ens fördel. Denna uppsats syftar till att nÀrmare försöka förstÄ vad som hÀnder med aktien nÀr kvartalsrapporter slÀpps men Àven att försöka fÄ klarhet i om det gÄr att förutspÄ denna rörelse utifrÄn hur analytikerna vÀrderat aktien innan kvartalsrapporten slÀpps. Med hjÀlp av statistisk analys studeras USAs 100 största företag för att fÄ klarhet i om ett samband föreligger mellan analytikers vÀrdering och volatilitet i aktiekursen dÄ kvartalsrapporter slÀppts. Vi sorterar Àven in de olika företagen efter bransch och ser hur de rör sig vid kvartalsrapporter samt hur svÄrvÀrderade företagen Àr i de olika branscherna.
Utmaningsbar eller bara utmanad? : En undersökning om
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.
Att coachas tillsammans : En studie om gruppcoachning som avsedd lÀroprocess
?I takt med avregleringen och privatiseringen av traditionellt statliga och kommunala verksamheter konkurrerar privata och offentliga aktörer i allt större utstrÀckning med varandra. Regeringen uppmÀrksammade detta vÀxande problem och för att rÄda bot pÄ detta infördes nya regler i konkurrenslagstiftningen som trÀdde i kraft den 1 januari 2010. Reglerna kretsar kring konfliktlösningsregeln vilken ger allmÀn domstol möjlighet att förbjuda en offentlig aktör att bedriva en viss verksamhet eller tillÀmpa ett förfarande som kan ha en konkurrenssnedvridande effekt pÄ marknaden. Verksamheter och förfaranden som Àr försvarliga utifrÄn allmÀn synpunkt eller förenliga med lag kan inte förbjudas med konfliktlösningsregeln.Författaren har utrett vilken typ av verksamheter och förfaranden som fÄngas av konfliktlösningsregeln och vilka problem som kan uppstÄ vid en tillÀmpning av konfliktlösningsregeln.Författaren har under uppsatsens gÄng kommit fram till att konfliktlösningsregeln fÄngar alla sÀljverksamheter och förfaranden som innebÀr att den offentlige aktörens sÀljverksamhet eller förfarande utgör en begrÀnsning av konkurrensen.
HyresjÀmförelse mellan privata och allmÀnnyttigt Àgda lÀgenheter i nio kommuner
Syftet med denna studie Àr för det första att kartlÀgga om lÀgenheter med samma bruksvÀrde har olika hyror beroende pÄ om de Àr privat eller allmÀnnyttigt Àgda. Studien syftar vidare till att undersöka om utfallen skiljer sig mellan kommuner dÀr allmÀnnyttans hyror Àr systematiskt satta och kommuner dÀr sÄ inte Àr fallet. Hypotesen Àr att hyresskillnaderna Àr mindre mellan bestÄnden i kommuner dÀr allmÀnnyttans hyror Àr systematiskt satta.De kommuner som ingÄr i studien Àr BorÄs, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm, SödertÀlje, UmeÄ och VÀsterÄs. Av dessa Àr Lund, SödertÀlje, UmeÄ och VÀsterÄs systematiskt hyressatta. För att undersöka huruvida det finns nÄgon generell skillnad i hyra mellan privat och allmÀnnyttigt bestÄnd görs en regression dÀr samtliga kommuner ingÄr.
Privat praktiserande sjukgymnaster : En studie om företagande, identitet och marknadsföringsstrategier
Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad vÀcktes vÄrt intresse för att studera entreprenörskap inom detta omrÄde. Genom att konkurrensutsÀtta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vÄrdmarknaden och valde att titta pÄ sjukgymnaster vilket Àr en grupp som finns som privata aktörer i olika former pÄ denna marknad.Syftet med denna rapport Àr att fÄ en förstÄelse för hur det Àr att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som Àr viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat Ätta sjukgymnaster, varav sex Àr privat praktiserande med en sÄ kallad ersÀttningsetablering. Vi har Àven intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sÀlja företaget och istÀllet arbeta kvar som verksamhetschef.NÄgra av de teorier som har anvÀnt oss av utifrÄn vÄrt resultat Àr Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om smÄ företagarens identitetsarbete. Vidare har vi anvÀnt oss av marknadsföringsteorier inom nÀtverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien Àr att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare Àn den som företagare.
Etablering pÄ den svenska spelmarknaden; Valet av en etableringsstrategi : valet av en etableringsstrategi
Uppsatsen handlar om utlÀndska, privata, spelbolag som vill etablera sig pÄ den svenska, fysiska spelmarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att genom en enkÀtundersökning analysera och utvÀrdera nyckelfaktorer hos spelbolagens potentiella kunder för att ta fram lÀmpliga etableringsstrategier för utlÀndska spelbolag pÄ den svenska marknaden.Undersökningen har visat att populationen Àr lÄginvolverad i sitt spelande. Vi rekommenderar sÄledes de utlÀndska spelbolagen att etablera sig med hjÀlp av ombud för att dÀrmed kunna erbjuda hög tillgÀnglighet och hög Äterbetalningsgrad (höga odds)..