Sök:

Sökresultat:

1060 Uppsatser om Privat sfär - Sida 60 av 71

Biosolar Roofs ? gröna tak version 2.0 : en plats för biologisk mÄngfald, solpaneler och pollinatörer

Urbanisering och förtÀtning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svÄrt att vÀrna om den biologiska mÄngfalden. Ett exempel pÄ grön infrastruktur Àr gröna tak som blir ett sjÀlvklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhÀllsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mÄngfalden. Vegeterade tak bestÄr vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som frÀmst bestÄr av Sedum album och mossa. För den biologiska mÄngfalden har dessa mattor ett lÄgt vÀrde till skillnad frÄn biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.

?Har man en dÄlig dag fÄr man ÀndÄ försöka ?gaska upp sig?? : KÀnsloarbete och kön inom bibliotekariens yrkesroll

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka om bibliotekarien upplever kÀnsloregler i sin yrkesroll, vilket kÀnsloarbete som i sÄ fall utförs, hur det pÄverkar jaget, samt om yrkesrollen krÀver nÄgot iscensÀttande av kön och hur det i sÄ fall pÄverkar eventuellt kÀnsloarbete i mötet med lÄntagare. Hochschilds teori om kÀnsloarbete anvÀnds tillsammans med teorier om performance-diskurser och olika modeller för biblioteksarbete. Materialet bestod av fyra kvalitativa intervjuer med bibliotekarier, baserade pÄ dagböcker skrivna av tre av dem.Min studie visar att kÀnsloarbete ingÄr i bibliotekarierollen. Att vara social och trevlig upplevs av mina informanter som de frÀmsta kÀnsloreglerna i yrkesrollen. Jag ser tre performancediskurser samexistera: yrket som en roll, yrkesrollen som uttryck för nÄgot inre och att man blir det man gör.

Ledarskap i krissituationer. Att vara chef inom den privata Àldreomsorgen 2011-2013.

Titel:Ledarskap i krissituationer ? att vara chef inom den privata Ă€ldreomsorgen 2011-2013.Huvudsyfte:Syftet med studien Ă€r att undersöka hur chefer inom den privata Ă€ldreomsorgen ser pĂ„ sitt ledarskap i krissituationer. HuvudfrĂ„gan för undersökningen har varit: förĂ€ndrar chefer i den privata Ă€ldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i sĂ„ fall hur?Huvudsaklig metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer frĂ„n tre olika organisationer inom den privata Ă€ldreomsorgen.Huvudsakliga resultat:Det rĂ„der delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förĂ€ndringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka pĂ„ faktorer i sitt ledarskap som förĂ€ndrats i krissituationer.

"Det Àr lite ge och ta" : En kvalitativ studie om Work-Life Balance och utförandet av privata angelÀgenheter pÄ arbetstid

Syftet med denna undersökning Àr att öka förstÄelsen för hur anstÀllda balanserar arbete och övrigt liv med fokus pÄ de privata angelÀgenheter som görs pÄ arbetstid. Jag vill ta reda pÄ hur de anstÀllda rÀttfÀrdigar dessa handlingar och Àven undersöka om det finns skillnader mellan mÀn och kvinnor nÀr det gÀller vad man gör av privat karaktÀr pÄ arbetstid och uppfattningen kring det. Teoriavsnittet utgörs av i huvudsak tvÄ teman. Det ena temat Àr Work-Life Balance och tar upp bakgrund till fenomenet, konflikter mellan livets sfÀrer, de alltmer oklara grÀnserna mellan arbete och övrigt liv samt ett avsnitt om uppdelningen av hushÄllssysslor i ett förhÄllande. Det andra temat berör utförandet av privata angelÀgenheter pÄ arbetstid och behandlar forskning kring detta Àmne samt teoretiska förklaringar kring detta beteende.

Sorgens regioner : Minneswebbplatser för avlidna pÄ Internet

Min avsikt med denna uppsats var att söka en djupare förstÄelse av fenomenet minneswebbplatser för avlidna personer pÄ Internet. Som ett tidigare helt outforskat fenomen som dessa minneswebbplatser Àr, sÄ har jag haft förmÄnen att fÄ vÀlja helt fritt vad jag ska titta nÀrmare pÄ, och hur detta ska genomföras. Detta resulterade i att jag valde att ta reda pÄ hur dessa sorgens regioner tar sig uttryck pÄ minneswebbplatserna. Sorgens regioner som man kan tÀnka sig Àr bÄde sociala och spatiala pÄ dessa webbplatser.Jag har beskrivit en rad teoretiska begrepp i metodavsnittet som har kommit att fungera som en ram för analysen av minneswebbplatserna: (sjÀlv)representation, aktörer, intimitet, autenticitet, stil och personliga uttryck Àr dimensioner inom de sociala regionerna, och indexsidan, gemensamma utrymmen, privata utrymmen och lÀnkar till omvÀrlden Àr dimensioner inom de spatiala regionerna. Dessa teoretiska begrepp har i analysen pÄ ett systematiskt sÀtt analyserats och satts i relation till de teoretiska perspektiven för uppsatsen.Uppsatsens teorianknytning Àr Erving Goffmans resonemang kring frÀmre och bakre regioner, samt regionbeteenden.

Kvinnlig vrede, moderns roll och negativa mönster : Analys av karaktÀrerna Ida och Anna-Karin i ungdomsböckerna Cirkeln och Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsÀmnet pÄ gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna Àr. Det Àr relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsÀmnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt lÄga betyg i religionskunskapsÀmnet. Skolinspektionens granskning visar Àven pÄ brister i hur Àmnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att Àmnet inte Àr anpassat för dem och att det pÄminner om den religionskunskap de lÀste pÄ högstadiet.

Hur arbetar man med elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan?

SyfteSyftet med arbetet Àr att göra en jÀmförande studie mellan vad de spanska styrdokumenten förordar och hur den faktiska verkligheten ser ut nÀr det gÀller arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan.MetodJag har gjort en kvalitativ studie genom enkÀter och intervjuer, för att ta reda pÄ hur de spans-ka pedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd. DÄ detta Àr en kvalitativ under-sökning har enkÀterna endast anvÀnts som introduktion inför intervjuerna.Metoden i undersökningen har dels varit att lÀmna ut en enkÀt till sju pedagoger och tre för-Àldrar, dels att göra djupintervjuer. Totalt har pedagoger frÄn sex skolor i MadridomrÄdet del-tagit, dÀr tre av skolorna Àr privatskolor och de övriga tre kommunala. EnkÀterna har föregÄtt intervjuerna, dÀr förtydliganden och fördjupning av enkÀtsvaren kunnat göras.ResultatUndersökningen har tydligt visat att det finns en rad specialpedagogiska insatser för elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan. Det mesta handlar dock om att ÄtgÀrderna riktas mot eleven.NÄgon direkt handledning av pedagogerna förekommer inte, mer Àn att de specialteam som finns i alla kommuner och som Àr behjÀlpliga med att göra modifieringar av kursplanerna för de elever som inte uppnÄr mÄlen.

Betydelsen av debriefing för vÄrdpersonal efter en traumatisk hÀndelse.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefÀr 2800 kvinnor i Sverige varje Är och Àr dÀrmed bland kvinnor den nÀst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat omrÄde vilket innebÀr att den ofta omges av starka kÀnslor och upplevs som svÄr att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrÄn granskning av Ätta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehÄllsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förÀndrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstÄende kroppsliga förÀndringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om sÄvÀl konkreta fysiska symtom, men Àven om hur de hÀr förÀndringarna pÄverkar kvinnorna, kÀnslomÀssigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig sjÀlv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd frÄn nÀrstÄende och sjukvÄrd.

Östersjörederiernas marknadsföringsstrategier : en studie om Tallink Silja AB, Viking Line AB och Birka Cruises AB

Turismaktiviteter till havs har kommit att fÄ ett ökat intresse de senaste Ären, dÀr mÀnniskor har upptÀckt fördelen med kryssningsfÀrjor som transportmedel. De erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter och upplevelser ombord, som bÄde privat- och affÀrsresenÀrer kan ta del av. Detta omfattar flera kundgrupper med olika behov, vilket innebÀr att rederierna mÄste uppfylla kundernas förvÀntningar och vad de efterfrÄgar. I nulÀget finns det en bred konkurrens pÄ marknaden, dÀr de olika aktörerna försöker skapa en egen nisch genom olika marknadsföringsstrategier i syfte att skapa lÄngsiktiga relationer.Syftet med vÄr studie Àr att utreda hur Stockholms tre största rederier, Tallink Silja AB, Viking Line AB och Birka Cruises AB, arbetar för att behÄlla och vÄrda sina befintliga resenÀrer, samt vilka strategier som anvÀnds för att nÄ nya kundsegment. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn kundens perspektiv för att undersöka hur de förhÄller sig till företagens produkter och tjÀnster.

Äldreboendens utemiljö : en utvĂ€rdering av utomhusmiljön kring tvĂ„ renoverade Ă€ldreboenden i Stockholm

Alla mÀnniskor behöver tillgÄng till kvalitativ utomhusmiljö i nÀrheten av sina hem. Forskning och studier pÄvisar sambandet mellan utevistelse och bÀttrehÀlsa, naturen har stor pÄverkan pÄ mÀnniskor bÄde psykiskt och fysiskt.DÀrför mÄste gestaltningen av vÄra nÀrmiljöer ge utrymme för kvalitativa naturnÀra utevistelser, speciellt pÄ Àldreboenden. Som gammal har man svÄrt att röra sig ute i naturen som man gjorde tidigare, men behovet av detkvarstÄr. Sveriges befolkning blir Àldre och Àldreboenden blir fÀrre. PÄ Àldreboenden samlas mÀnniskor som har svÄrt att klara av sin vardag sjÀlva.

MervÀrde eller misstro? : En studie av förutsÀttningarna för framtagning av webbaserade ridsportspecifika tjÀnster

År 2013 Ă€r ridsporten Sveriges nĂ€st största ungdomsidrott med cirka 500 000 utövare. Ridsport kan utövas pĂ„ en mĂ€ngd sĂ€tt: enskilt eller i grupp, privat eller pĂ„ ridskola samt inom en mĂ€ngd olika discipliner sĂ„som dressyr, hoppning, fĂ€lttĂ€vlan och körning. Trots att ridsporten har sĂ„ mĂ„nga aktiva utövare finns det i dagslĂ€get inget företag som erbjuder ridsportinriktade hemsidestjĂ€nster; hemsidesföretagens fokus ligger i stĂ€llet pĂ„ lagsporter som fotboll och ishockey dĂ€r utövandealternativen Ă€r starkt begrĂ€nsade och likriktade till skillnad frĂ„n ridsportens rika flora av möjligheter. Syftet med studien Ă€r att undersöka förutsĂ€ttningarna för att skapa ridsportspecifika hemsidestjĂ€nster för den svenska marknaden.En fallstudie av hemsidesföretaget Svenskalag.se utfördes för att fĂ„ kunskap om vad utvecklande företag strĂ€var efter och finner viktigt ur affĂ€rssynpunkt samt för att fĂ„ insikt i vilka tjĂ€nster det erbjuder i dagslĂ€get. Tre stycken ridsportverksamheter med olika inriktning undersöktes genom intervjuer med flertalet verksamhetsansvariga för att söka identifiera vilka problemomrĂ„den som skulle avhjĂ€lpas med riktade hemsidestjĂ€nster.Slutligen utfördes kortintervjuer med flertalet verksamhetskunder för att fĂ„ en uppfattning om hur de upplevde verksamheternas nuvarande hemsidor och vad de ansĂ„g saknades pĂ„ dessa.

Trygghet och sÀkerhet i 60-talets bostadsomrÄden. Exemplet Dalbo i VÀxjö.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts. Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes. Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.

VÀgval Marstrands gÀsthamn -En studie av driftsformer

Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gÀsthamnsverksamheten pÄ Marstrand som KungÀlvs kommun idag stÄr inför. Problemet delas dÀrefter upp i sina separata bestÄndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt bÄtturismen och dess utveckling ges lÀsare.I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka KungÀlvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gÀsthamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gÀsthamnar i Skandinavien. Urvalet av gÀsthamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnÄ god validitet och reliabilitet pÄ uppsatsen.Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i AktieÀgarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats.Empirin presenterar resultatet frÄn den kartlÀggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ÀgarförhÄllanden, syftet med gÀsthamnsverksamheten, differentiering samt olika sÀrdrag ges.I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.

Vilka faktorer pÄverkar bostadsrÀttsmedlemmars resonemang kring en omstrukturering av lÄn i privatbostadsföretag?

En förÀndring i skattelagstiftningen Är 2007 medförde att den tidigare avdragsrÀtten för rÀntekostnader pÄ lÄn som bostadsrÀttsföreningar hade togs bort. Den slopade avdragsrÀtten medförde sÄledes en högre rÀntekostnad vilken belastade bostadsrÀttsmedlemmarna med en högre boendekostnad. Genom en omstrukturering av lÄnet frÄn föreningen till medlemmarna privat, kallat kapitaltillskott, ÄterfÄs avdragsrÀtten för rÀntekostnader vilket resulterar i en lÀgre boendekostnad. Genom tvÄ pilotintervjuer med branschverksamma frÄn en bank och en mÀklarbyrÄ som hölls i ett tidigt skede av uppsatsarbetet framkom att kapitaltillskott sÀllan genomfördes. FrÄn pilotintervjuerna framkom Àven tÀnkbara faktorer som kunde pÄverka beslut i frÄgan.

SkönsÄng eller skivstÄng : en studie av musikstudenters upplevda hÀlsa och fysiska aktivitetsvanor, samt en jÀmförelse med idrottsstudenter

Syfte och frÄgestÀllningar:Studiens övergripande syfte var att undersöka hÀlsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jÀmföra musik- med idrottsstuderandes hÀlsa. Fokus var att undersöka och jÀmföra hÀlsan med avseende pÄ upplevd hÀlsa och fysiska aktivitetsvanor.För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hÀlsa stÀlldes följande frÄgestÀllningar:? Hur ser musikstudenternas upplevda hÀlsa ut?? Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?För att uppnÄ studiens jÀmförande syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar:? Föreligger det nÄgon eller nÄgra skillnader mellan grupperna gÀllande upplevd hÀlsa?? Föreligger det nÄgon eller nÄgra skillnader mellan grupperna gÀllande fysiska aktivitetsvanor?Metod:För att uppnÄ syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgrÀnsad till att innefatta studenter frÄn Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->