Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syftet med denna studie har varit att undersöka personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och offentlig verksamhet, utifrån ett personalperspektiv. I studien ingick sex personliga assistenter. Fyra inom två olika offentliga verksamheter och två inom privat verksamhet. Den datainsamlingsmetod som har använts är intervjuer, det empiriska materialet presenteras i studiens analysdel där empirin ställs emot teori. I empirin framkom bland annat personliga assistenters upplevelser av arbetsmiljö, anställning och om yrket.

Syftet med denna studie är att analysera och jämföra inkomst från privat pension mellan utrikes födda individer som kom till Sverige före år 1970 och inrikes födda individer. Grupperna som har observerats är utrikes födda och inrikes födda, män och kvinnor som år 2008 var i åldrarna 65-66, 70-74 samt 75 och uppåt. Syftet är att, med utgångspunkten att de utrikes födda erhåller lägre inkomstsnivåer från offentlig pension än de inrikes födda, analysera om de kompenserar med högre nivåer från privat pensionsinkomst. Studien visar på att utrikes födda i åldersgruppen 75 och uppåt erhåller något lägre inkomstnivåer från privat pension än motsvarande inrikes födda, i åldersgruppen 70-74 är skillnaden större medan utrikes födda i åldersgruppen 65 erhåller avsevärt lägre nivåer än inrikes födda. Således kompenserar inte utrikes födda en lägre offentlig pension med privat pensionssparande.

Ett hot mot informationssäkerheten i datorbaserade system kan vara att användarna har ett lågt säkerhetsmedvetande. För att kunna upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande i informationssäkerhet så krävs det kunskap. Det är viktigt att ledningen tydligt visar sin inriktning i form av en IT- säkerhetspolicy. Ledningen bör utbilda sina användare i informationssäkerhet så att de kan hantera och följa de administrativa och logiska skydd som är nödvändiga för att upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande. Vi har i denna uppsats undersökt om offentlig sektor kan nå sitt mål med den säkerhetspolicy och utbildning i informationssäkerhet som ges till de anställda.

Personalnedskärningar är ett resultat av det pågående oroliga arbetsmarknadsläget. Flera aktörer jobbar idag med servicetjänsten omställning vilket är en hjälp för arbetsgivare att hantera nedskärningar och övertalighet genom att få uppsagda medarbetare att komma vidare i ny sysselsättning. Trots en lågkonjunktur har omställningsarbetet visat på uppnådda lyckade resultat. Studien undersöker och sammanställer individers upplevelse av att genomgå ett omställningsprogram samt undersöker vilka faktorer som har betydelse för individers hantering av stressen i denna påfrestande arbetslivsrelaterad förändring. Tillämpningen av problemfokuserad coping undersöktes bland 71 deltagare som genomgått omställning i antingen kommunal eller Privat sektor. Resultatet visade att deltagarna tillämpade problemfokuserad coping i relativt lika stor utsträckning oavsett yrkessektor.

Plåtbyn är en samling konstnärsbostäder med tillhörande studio samt en utställningslokal sammanbyggda för 5 Iaspisstipendiater med eventuella familjer Som nordöst om Borgen på Ladugårdsgärdet. Beroende på vilken fas konstnärens arbete befinner sig i verkar studion som relä mellan privat och offentligt. .

Detta är en kvalitativ studie om hur Luleå kommun förhåller sig till kompetensförsörjning. Ämnet är intressant att studera då det handlar om kommunens överlevnad, mer specifikt konkurrensen om arbetskraft mellan offentlig och Privat sektor. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Luleå kommun arbetar med strategisk kompetensförsörjning samt analysera kommunens utvecklingsmöjligheter för att kunna ge förslag på förbättringar. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frågeställningar; Vilka kompetensförsörjningsstrategier använder sig Luleå kommun av? På vilket sätt förbereder kommunen sig inför sina kommande utmaningar? Vad betyder kompetensförsörjning för cheferna? Vilken resurstilldelning finns rörande kompetensförsörjning? Studiens datainsamling har främst skett genom intervjuer men har även kompletteras med dokument från kommunen.

Managementläran har en lång historia med olika idéer för hur organisationer bäst styrs. Idagens samhälle är hållbarhet en stor trend, alla aktörer måste arbeta för en hållbar utvecklingoch ett resultat av detta är intresset som uppkommit för hur företag kan använda sig avhållbarhet som managementidé. Som en del av samhället måste även landets kommuner tahänsyn till trenden och det är vanligt att offentlig sektor kopierar managementidéer frånprivata sektorn. Med hjälp av en kvalitativ studie var syftet att jämföra managementmodellenutformad av Galpin et al. med delar av Uppsala kommun för att se om modellen, utformad förPrivat sektor, har relevans för offentlig sektor.

Teknologin har gjort stora framsteg de senaste åren. I och med den fortskridande utvecklingen har det skapats nya möjligheter för utveckling, tillväxt och marknadsföring för världens företag. Internet är ett hjälpmedel, som har bidragit till att skapa dessa möjligheter. Denna förmån har även medfört att de anställda kan ägna sig åt ?osynliga? icke-arbetsrelaterade aktiviteter såsom cyberloafing (internetanvändning för privat bruk under arbetstid).

I Privat sektor utvecklas det ständigt nya ekonomistyrningsmodeller i syfte att kunna effektivisera organisationer. Vid 1990-talets ingång började dessa ekonomistyrningsmodeller även sprida sig till offentlig sektor, ett fenomen som ofta går under samlingsnamnet New Public Management. The Balanced Scorecard eller Balanserad styrning är en av de vanligaste ekonomistyrningsmodeller som offentlig sektor fångat upp. Norrbottens läns landsting är en offentlig organisation som kommer att införa Balanserad styrning, vilket kommer att påbörjas under år 2013. Syftet med denna studie är att beskriva vilka förväntningar som politiker har vid införandet av Balanserad styrning samt förklara varför politikerna har dessa förväntningar.Efter en genomgång av teorier, litteratur samt tidigare forskning inom ämnet kunde vi se att politikers förväntningar vid Balanserad styrning kan påverka införandet av styrmodellen.

Denna uppsats undersöker hur äldreomsorgens kostnader och kvalitet påverkas av andelen privatdriven offentligt finansierad äldreomsorg i svenska kommuner. Data med kvalitets- och kostnadsindikatorer samt med andelen privat drift analyseras med regressionsanalys. Resultatet indikerar ett negativt samband mellan andelen privat drift och kostnaden för äldreomsorgen. Kvalitetsmåttet delas upp i subjektivt uppfattad och objektivt mätbar kvalitet. För subjektivt upplevda kvalitetsmått visar undersökningen ett negativt samband med andelen privat drift.

Syftet var att kartlägga arbetstillfredsställelsen hos chefer i svensk äldreomsorg samt undersöka om det fanns några skillnader mellan chefer i privat och offentlig verksamhet. En rikstäckande webbenkätundersökning (N=104) genomfördes. Denna genererade både kvantitativ och kvalitativ data. Cheferna som sammantagen grupp visar på en förhållandevis hög arbetstillfredsställelse. Resultatet visade dock att det fanns signifikanta skillnader mellan privata och offentliga chefer vad gäller arbetstillfredsställelse.

Since a few years back television has been on a verge of an enormous digital change. Web-TV is now growing at an incredible rate and is said to completely change the way we consume TV. The purpose of this essay is to determine and gain an understanding of how representatives of the broadcast industry looks at the phenomenon of web-TV and especially the different kinds of online video services and how they believe this will affect the television. Methods used are qualitative interviews which we compared with previous studies on the subject and acknowledged communication theories. The respondents were people with good insight and understanding of the media and TV industry.

Idag upplever nästan av alla kvinnor och män i Sverige sitt arbete som psykiskt påfrestande enligt Arbetsmiljöverkets undersökning om den svenska arbetsmiljön, främst individer i tjänstemannasektorn. Denna kvalitativa studie avser att undersöka juristers psykosociala arbetsmiljö i relation till krav, kontroll och stöd, för att slutligen se om det finns könsskillnader i hur arbetsreateradstress upplevs och hanteras. För att nå förståelse för individens subjektiva upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö så används en fenomenologisk ansats där empirin samlades in genom teoretiskt öppna intervjuer. Informanterna bestod av åtta jurister, fyra kvinnor och fyra män, verksamma i både privat och offentlig sektor. Intervjuerna analyserades deduktivt utifrån teorin Krav-kontroll-stödmodellen och modellen coping, men även induktivt för att få en fullständig förståelse.

The Public vs. private movement has over the past decades identified numerous significant differences between public and private organizations. The observed differences covers almost every field in administrative economics ranging from organizational structure, management accounting, goal-setting and in the past few years even leadership. Strangely, in the majority of these studies little or no regards are given to organizational characteristics or fundamental differences between compared organizations and if these organizations really are comparable when studying the effect of sector.The aim of this study is to compare leadership in relatively similar organizations from both the public and private sector and so clarify if earlier identified differences in leadership styles still surface when leaders working with approximately the same thing in a similar work context are studied.A sample of 348 Swedish principals was drawn from both municipal and private elementary schools. The respondents answered a web-based survey based on the CPE-model resulting in leadership styles mapped according to three orientations: change, production and employee.