Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur nya enhetschefer formar sitt chefskap i en offentlig organisation. Genom chefernas berättelser vill vi utveckla vår förståelse för hur chefskap formas och visa på vilka aspeketer som upplevs som betydelsefulla för stödjandet av chefernas identitetsarbete. Teori: För att beskriva formandet av chefskapet har vi valt identitet som teoretiskt analysverktyg. Vi har främst valt att använda forskningsinriktningen kring identitetsarbete som berör formandet, underhållandet, förstärkandet och reviderandet i det pågående konstruerandet av svaren på bland annat "Vem är jag?", "Vad gör jag?" och "Vad står jag för?".

Under de senaste decennierna har managamentidéerna som sammanfattas i New Public Management, fått ett allt starkare fäste inom den offentliga sektorn. Detta har möjliggjort skapandet av hybridorganisationer. Hybridorgansationer är, i denna uppsats, definierat som organisationer som befinner sig i spektret mellan offentlig och privat sektor. Detta spektrum är  i  denna  uppsats  benämnt  som  offentlighetsgraden.  Organisationer  med  en  högre offentlighetsgrad  kännetecknas  av  egenskaper  som  oftast  associeras  till  den  offentliga sektorn  medan  organisationer  med  en  lägre  offentlighetsgrad  främst  kännetecknas  av egenskaper  från  den  privata  sektorn.  Utifrån  teorin  har  interna  och  externa  faktorer identifierats och använts för att klassificera en hybridorganisations offentlighetsgrad. New Public Management tillät organisationer inom den offentliga sektorn att decentralisera de byråkratiska    och    hierarkiska    strukturerna,    vilket    möjliggjorde    utvecklandet    av entreprenörskap inom denna sektor.Uppsatsens syfte är att förklara hur hybridorganisationens offentlighetsgrad påverkar dess entreprenörskap.

Att ledarskapet är viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa är det många studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemästra de krav som denna position innebär, krävs goda förutsättningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förändringar de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie är att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsättningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förändrat styrning och organisering. Studien har sin utgångspunkt i klassisk organisationsteori som pekar på att organisationer upprätthålls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förändrats.

This study is based on interviews with four managers in public elderly care and four managers in private elderly care. The aim of this paper is to examine how these managers are experiencing their leadership in relation to conflict management, and if the managers leadership differs depending on private or public elderly care. Leadership and conflict management are theories that have been used in order to analyze the empirical findings. Previous research that has been used in the study concerns ?leadership/leadership styles?, ?conflict management?, ?to be active in the private/public elderly care?.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera budgetprocessen i en kommun indelad i stadsdelsnämnder och speciellt diskutera budgetprocessen internt inom en stadsdelsnämnd. Metod: Vår studie av budgetprocessen i Stadsdel Centrum är att karaktärisera som en fallstudie. Teoretiska perspektiv: Litteraturen behandlar budgetprocessens olika delar. I huvudsak används litteratur inriktad på offentlig verksamhet. Även allmän företagsekonomisk litteratur används dock för att visa på skillnader mellan offentlig och privat verksamhet.

När patienter kommer till sjukhus är det mycket som kan kännas främmande och annorlunda. De vårdas i salar med okända människor och deras personliga saker tas ifrån dem. Människan exponeras både kroppsligt och själsligt och möjligheterna att få vara privat kan vara få. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser och behov av att få vara privat i samband med vård på sjukhus. Fjorton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Detta arbete handlar om hur teorier om offentlig gestaltning av bostadsgårdar, miljöpsykologi och corporate garden kan hjälpa till med verktyg för gestaltningen av en trädgård med flera funktioner; näringsverksamhet i form av Hotell- och Restaurangrörelse samt privat boende.Litteraturstudier genomfördes i ovan nämnda områden och ägarnas önskemål samlades in via enkät, mail korrespondens och samtal vid besök på platsen. Då noterades även platsens förutsättningar och de delar av tomten som skulle gestaltas mättes upp.Den samlade informationen har sedan resulterat i ett designförslag som omfattar fem platser i trädgården. Dessa platser representerar områden som betecknas som privata, halvprivata, halvoffentliga samt en del som representerar en corporate garden..

Syftet med denna B-uppsats i informatik är att få en bild av samt få bättre förståelse för vilka faktorer det är som kan påverka vilka kvinnor i åldern 18-25 som offentliggör privat information på sociala medier.  Dock har inte djupintervjuer tillämpats utan enkäter, vilket annars är normalt för ett kvantitativt tillvägagångssätt. Enkäter valdes för att respondenterna skulle kunna svara anonymt eftersom syftet är att undersöka samt analysera vilka kvinnor i ålder 18-25 offentliggör privat information på sociala medier.   Utifrån en enkätundersökning som skickades ut elektroniskt till 25 kvinnor i åldern 18-25 har jag kunnat identifiera olika faktorer som bidrar till varför vissa kvinnor delar med sig av mer privat information på sociala medier. Några av de slutsatser som dragits utifrån denna studie är att kvinnor som befinner sig i ett offentligt förhållande oftare delar med sig av information på sociala medier samt att de som studerar är mer aktiva på sociala medier. .

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Problem/Bakgrund: Fler och fler människor väljer att skriva så kallade bloggar på nätet, vilket är ett slags offentliga dagböcker där man skriver om privata och personliga saker potentiellt tillgängligt för hela världen. Hur kommer det sig och vad innebär det för våra föreställningar om vad som är privat och vad som är offentligt?Syftet med uppsatsen är för det första att undersöka vad den allmänne bloggaren skriver om. Efter ett undersökningsschema har 150 svenska vardagslivsbloggar analyserats vad gäller innehåll, språk, information om bloggaren, samt kommentarer och möjlig tänkt läsare. Utifrån begreppen privat/offentlig, social narcissism, kommunikation och andra undersökningar av bloggar har jag sedan försökt analysera varför man publicerar sina personliga tankar och vardagliga trivialiteter på nätet.

Studiens syfte a?r att belysa pa? vilket sa?tt innebo?rden av begreppen privat och offentligt behandlas i kva?llstidningars nyhetsbera?ttande vid rapportering av ha?ndelser som bero?r uppsa?gning av arbetstagare efter deras fo?rehavanden pa? Facebook. Den a?mnar a?ven bidra till o?kad insikt om de faktorer som ligger till grund fo?r hur nyhetsbera?ttelsen framsta?lls.Slutsatser: Kva?llstidningarnas framsta?llning av privat respektive offentligt a?r en, av tidningarna sja?lva, framlagd syn av begreppens innebo?rd. Vidare pra?glas textinneha?llet i tidningarnas nyhetsbera?ttande genomga?ende av sensations- journalistik och fokus pa? den enskilde individen.

?I denna studie studeras en organisation som förmedlar sina värderingar explicit.Många organisationer inom såväl privat som offentlig sektor väljer offentliggöra vilka värderingar som präglar organisationens arbete. Vad som sällan framgår är vad dessa värderingar innebär för den anställde. Det är mot denna bakgrund som studiens syfte arbetats fram. Studiens syfte är att undersöka vilken funktion organisationens explicita värderingar fyller i det vardagliga arbetet.I studien har sex intervjuer genomförts med anställda inom en organisation som gjort sina värderingar publika.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.