Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå hur en eventuell förändring av identitet/självuppfattning hos personer med hörselskada, som har haft det talade språket som förstaspråk men i vuxen ålder kommer i kontakt med teckenspråket och interagerar med dövkulturen. De karaktäristiska kategorierna som används för att skapa en spridning i närmandet av en beskrivning och förståelse kring mötet med dövkulturen är, kön, ålder och cochlea implantat. Detta för att motsvara den spridning som råder inom den heterogena gruppen hörselskadade. Frågeställningarna som används är: Har kön, ålder och cochlea implantat betydelse för en eventuell förändring kring hur personer med hörselskada samspelar före, under och efter mötet med dövkulturen? och Hur har dessa eventuella förändringar påverkat individens sätt att betrakta sig själv?Resultatet visar att informanterna beskriver hur deras identitet och självuppfattning har förändrats i en positiv riktning under och efter mötet med dövkulturen. Innan mötet med dövkulturen har informanterna betraktat sig som hörande och mötet med dövkulturen har medfört en insikt av hörselskadans konsekvenser.

This study concerns digital stories told by five young Romani students and one teacher from Roma Culture Class in Stockholm, Sweden. The theoretical framework draws from theories concerning identity, culture,Romanipe, the Romani value system and social semiotics. The material for the study is the digital stories that were analyzed qualitatively. The results show that the young Roma in the study demonstrate pride in their Romani background and culture, but also signs of changes and development in their culture. Some of the participants do not show external signs of Romani traditions, for example in the ways of dressing.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur man som äldre invandrare ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till äldre kurdisktalande invandrare med iransk bakgrund, som invandrat till Sverige sent i livet. Utifrån deras perspektiv vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället och vilken betydelse språket har i delaktighetsprocessen. Vidare är uppsatsen ett försök att skildra hur de upplever att deras identitet påverkas av deras etniska/sociala position och vilken roll könstillhörighet kan spela i dessa sammanhang.Den teoretiska ramen i undersökningen är den symboliska interaktionismen och utifrån denna teori identifieras begreppen delaktighet, identitet, ?äldre invandrare? och genus i uppsatsen.

En ruptur av främre korsbandet leder till instabilitet samt funktionsnedsättning i knäet. Det råder i dagsläget delade meningar om behandlingsmetoderna vid denna skada. Oavsett om skadan behandlas operativt eller konservativt så har sjukgymnasten en viktig roll i rehabiliteringen. Patienter kan själva välja var de vill få sin vård, vilket kan leda till att erfarenheten av skadan ser olika ut mellan sjukgymnaster. Detta kan resultera i att synen på operativ kontra konservativ behandling ser olika ut.

SammanfattningVia Internet kan vem som helst idag komma i kontakt med i princip vilket lands kultur somhelst. Många är de människor som har intresserat sig, och fastnat, för sydkoreanska artister ochidoler. Ett av många fan-forum online dedikerade till den sydkoreanska tjejgruppen So NyuhShi Dae är Soshified.com. Genom att sammanställa och analysera svaren från en enkät, samtstudera befintliga diskussionstrådar på forumet tar jag reda på hur fansen förhåller sig till sigsjälva, sin omgivning, andra fans, idolgruppen och Sydkorea.Resultatet blir en salig blandning av identitetsskapande processer, massmediepåverkan,självbild, sexualitetsbestämmande konsumtion, musikens roll i människors liv och, sist menabsolut inte minst, fanskap. Genom sitt fanskap har idolgruppens fans möjlighet att skapa sigden identitet och vardag de önskar.

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt.

Syftet med vår forskning är att öka förståelsen för hur individer uppfattar och tolkar en logotyp och hur detta överensstämmer med företagets strategi för deras visuella identitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med ett induktivt angreppssätt. Vår empiri har samlats in genom intervjuer som sedan legat till grund för det fortsatta arbetet. Vår empiri utgörs av intervjuer med tre stycken art directors, en copywriter och en projektledare från tre stycken olika reklambyråer. Dessutom har vi intervjuat 15 stycken respondenter.

Syftet med uppsatsen är att mer än ett decennium efter Berlinmurens fall jämföra om och hur den nationella identitetskänslan i ett enat Tyskland rotat sig hos sex före detta västberlinare från tre generationer från arbetarfamiljer. Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Intervjuerna och uppsatsen i övrigt har präglats av Joakim Ekmans teori, vilken utgår från att historia, territorium, gemensam kultur och delade politiska värderingar krävs för en nationell identitetskänsla. Gemensamt för samtliga sex intervjuade är att de idag känner sig mer som tyskar än före detta västtyskar. Deras kunskap och intresse i den gemensamma historien skiljer sig stort såväl inom som mellan generationerna.

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.

Titel: ?Instagram, vår scen för framträdande?. En kvalitativ studie i ungdomars inställning och användande av fotoapplikationen InstagramNivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Hannah OlssonHandledare: Anna EdinDatum: Juni 2014Seminarium: 5/6 2014Syfte: Syftet med denna studie är att få ökad förståelse och insikt i ungdomars användande av fotoapplikationen Instagram. För att få svar på mina frågor använder jag mig av några huvudfrågor vilka är:Vad finns det fo?r skillnader och likheter mellan tjejer och killars sa?tt att se pa? sin egen anva?ndning av Instagram?Vilka bakomliggande intentioner finns na?r anva?ndarna laddar upp en bild?Vilka bilder och texter är okej att publicera och vilka är inte det? Varför är det så?Vilken roll har Instagrams tva? kontotyper fo?r vad dessa ungdomar va?ljer att publicera?Metod: Kvalitativa intervjuer.

Denna studie fokuserar på relationen mellan migration, identitet och skrivande i en svensk-turkisk migrationskontext. Abdullah Yücel var en av de första som emigrerade till Sverige 1965 från Kulu i Turkiet och blev en nyckelperson bland kuluturkarna i Sverige, bland annat genom sina dikter. Genom en diskursanalys av Yücels poesi är studiens syfte att diskursivt analysera migrationens konsekvenser för identitetsskapandet i den svensk-turkiska migrationskontexten. Teoretisk utgångspunkt är framför allt Parks begrepp ?the marginal man?.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur individer som inte är födda i Sverige, upplever att det är att leva i landet samt hur identiteten påverkats av flytten till det nya landet. Tidigare forskning visar på att trots att vi haft en flyktinginvandring i 40 års tid så har integrationen inte fungerat fullt så bra som den borde, vilket var en bidragande faktor till vårt intresse kring ämnet.Vi har intervjuat tolv personer som vi ansett vara ?lämpliga? informanter då dessa behärskat det svenska språket samt haft ett annat ursprung än svenskt. De frågeställningar som har använts är: - Hur upplever de invandrare vi intervjuat att det är att leva i Sverige? Positivt eller negativt? ? Hur ser en invandrare i Sverige på sin egen identitet? - Förändras upplevelsen av en persons identitet vid en flytt till ett annat land? - Vilka processer uppstår för en individ vid en invandring till ett nytt land? För vår datainsamling har vi använt oss utav den kvalitativa forskningsintervjun som syftar till att förstå den intervjuades upplevelse av fenomenet.

Detta projekt handlar om hur man kan änvända Louddens cirkulära strukturer och inkorporera dem i en modern stadsdel för att ge kvallitéer och identitet åt denna. För att ha någon utgånspunkt och för att begränsa min uppgift något har jag valt att utgå från stadens skiss för detta område. Fokus har legat på hur denna stadsplan möter cisternerna och berget de står på samt hur denna ?cisternstad? kopplar an till vattnet. Projektet kan därför delas upp i tre delar: stadens plan; cisternerna och fronten mot vattnet, där mitt fokus har legat på två av dessa: cisternerna och havsfronten.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och drabbar i genomsnitt 8000 personer per år. För de drabbade männen kan vardagslivet förändras, både på grund av cancersjukdomen och av behandlingen. Behandlingen kan leda till komplikationer som inkontinens och impotens vilket kan påverka mannens fysiska existens, sociala identitet och trygghet. Studiens teoretiska referensram utgår från Cullbergs kris- och utvecklingsteori. Studiens syfte var att belysa hur man upplever livet efter diagnosen prostatacancer.

Uppsatsen ?Mönster i elevernas skolvardag? behandlar hur elever på ett gymnasium använder skolans platser under rasterna, med fokus på fyra centrala begrepp: plats, roll, identitet och tidsgeografi. Utgångspunkten för uppsatsen är läroplanen för gymnasieskolan 2011 samt kursplanen för samhällskunskap 1b, vilket återknyts i det didaktiska undervisningsmaterialet. Vår uppsats är relevant, den ger kunskap kring hur eleverna uppfattar och använder skolans platser under rasterna. Informationen är betydelsefull dels för eleverna men även för lärarna eftersom den främjar gemenskap och motverkar utanförskap.