Sökresultat:
1161 Uppsatser om Privat ägda apotek - Sida 46 av 78
Lokal konstruktion av motivation
Det övergripande syftet med vÄrt arbete Àr att belysa den lokala konstruktionen av motivation. Vi vill mer specifikt belysa skillnader mellan hur motivation kommer till uttryck i olika omgivningar. UtifrÄn detta har vi skapat en modell som bygger pÄ tvÄ parametrar kunskapskrav och karriÀrmöjligheter. Vi har sedan utgÄtt frÄn dessa nÀr vi strukturerat vÄrt empiriska urval. PrimÀrdatan Àr ett urval av 12 respondenter frÄn bÄde privat och offentlig sektor.
Utomhuspedagogikens fördelar och nackdelar
Sammanfattning
VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ för- och nackdelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt utifrÄn yrkeserfarna pedagogers uppfattningar. FrÄgestÀllningarna vi har utgÄtt frÄn Àr:
Vilka olika aspekter anser pedagogerna pÄverkar utomhuspedagogik? Hur kan olika gruppkonstellationer enligt pedagogerna pÄverkas vid utomhuspedagogisk verksamhet? Vad blir utomhuspedagogikens roll i vÀxelverkan mellan teori och praktik?
VÄr utgÄngspunkt Àr tvÄ skolor, en kommunal och en privat skola. Insamlandet av empiri gjordes med hjÀlp av kvalitativa enkÀter och intervjuer. I vÄr studie har vi bland annat tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Lars Owe Dahlgrens teorier om utomhuspedagogik dÀr de till exempel tar upp vikten av sinnesstimulans i undervisningen och hur utemiljön kan bidra till detta.
Resultatet av vÄr studie visar att rÀtt utrustning sÄ som klÀder Àr en viktig faktor för att kunna bedriva utomhuspedagogik pÄ ett fullgott sÀtt.
Planarkitekters arbete för jÀmstÀlldhet : "vad Àr det egentligen vi ska göra?"
JÀmstÀlldhet lÄter bra ? men vad Àr det egentligen vi planarkitekter ska göra? Det finns idag stor kunskap om jÀmstÀlldhetsarbete och riktlinjer för hur detta arbete bör bedrivas. Samtidigt har inte implementeringen inom planeringsprofessionen utvecklats i nÄgon större omfattning. FrÄgan Àr varför det inte har skett, samt hur planarkitekter kan integrera jÀmstÀlldhetsaspekter i sitt arbete. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka rekommendationer frÄn experter och deras möjliga tillÀmpning.
"Man fÄr det att funka" : Ansvarsfördelning av barn vid en separation
Studiens syfte Ă€r att finna en förstĂ„else kring vilka sociala faktorer som producerar ett normativt beteende gĂ€llande ansvarsfördelningen runt barnen efter en separation. Undersökningen grundar sig dĂ€rför i följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser normen kring ansvarsfördelningen av ett barn ut efter en separation och hur upplevs denna ansvarsfördelning.Studien bygger pĂ„ en kvalitativ metod som i sin utformning skall generera en större förstĂ„else för vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar. Vi har gjort fyra enskilda interjuver med tvĂ„ separerade par som har delad vĂ„rdnad över sina barn. VĂ„r teoretiska utgĂ„ngspunkt utgĂ„r ifrĂ„n socialkonstruktivismen.Den behandlar och beskriver hur kvinnliga och manliga beteende mönstren reproducerasvid interaktion individer emellan. Ăven teorin som förklara mĂ€nnens dominans i dagens samhĂ€lle (patriarkatet)samt den könade arbetsfördelningen inom den privata och offentliga sfĂ€ren (liberala feministiska perspektiv) finns att ta del av.Vi har funnitett dialektisktförhĂ„llande mellan traditionella könsmönster, reproducering utav dessa, den könade arbetsfördelningen samt relationen mellan barn och deras förĂ€ldrar innan separationĂ€r faktorer som pĂ„verkar normen kring hur ansvarsfördelningen av ett barn efter en separation ser ut och upplevs. .
Hur personer med Ängest upplever taktil massage som behandlingsmetod
Bakgrund:Beröring Àr en viktig del i omvÄrdnaden som sjuksköterskan tillÀmpar naturligt. Beröring har en lugnande funktion och taktil massage som metod kan dÀrmed tillÀmpas i syfte att lugna patienter med Ängestproblematik. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med Ängest upplever taktil massage som behandlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades. Studien baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar.
Upphandling av park- och grönyteskötsel : skillnader och likheter mellan privat och offentlig upphandling
Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), en lag vars primÀra syfte Àr att skapa lika spelregler för alla entreprenörer inom den europeiska unionen (EU) genom att bland annat förhindra diskriminering, korruption och s.k. svÄgerpolitik bland EU:s statliga och kommunala organisationer. Lagen har sedan den infördes 1994,( Persson (1996)), givit upphov till mÄnga tankar, funderingar och framförallt Äsikter. Tanken med studien Àr att identifiera olika arbetssÀtt hos bÄde offentliga och privata bestÀllare med inriktning pÄ förvaltning samt park- och grönyteskötsel. Varför jobbar man pÄ ett visst sÀtt? Finns det nÄgon djupare bakomliggande tanke eller Àr det för smidighetens skull de jobbar pÄ ett specifikt sÀtt? Syns det i slutresultatet huruvida entreprenaden upphandlats bra eller dÄligt?
Syftet med rapporten Àr sÄledes att studera upphandlingsförfaranden pÄ privat och offentlig marknad.
UpphovsrÀttens balans: en idéanalys av bibliotekssfÀrens remissvar pÄ Ds 2003:35.
The aim of the study is to examine ideas surrounding copyright law and related rights appearing in the referral statements that the participants of the library sphere gave to the department writ Ds 2003:35. These ideas reflect the positions the library sphere take regarding issues surrounding the copyright law and related rights. The department writ was preceded by a directive from the European Union; Directive 2001/29/EC of the European parliament and of the council of 22 may 2001 on the harmonization of certain aspects of copyright and related rights in the information society. The writ Ds 2003:35 was later followed by a proposition from the government which was co-herent with the preceding writ. The empirical material has been analyzed with a starting point in the polarizations, artist/audience, private/public and original/copy, presented in PhD Martin Fredriksson?s book Skapandets rÀtt.
Stress och ledarskap i en komplex miljö
Kumulativ stress kan pÄverka soldater vid en utlandsmission. Denna stress orsakas av smÄ vardagliga hÀndelser och tjÀnstgöringsrelaterade hÀndelser under en mission. Syftet med denna uppsats Àr att fÄen fördjupad förstÄelse av hur en stressad gruppchef pÄverkar sin grupp i en komplex miljö som i den typ av missioner som för nÀrvarande genomförs i Afghanistan. Uppsatsen undersöker hur kumulativ stress har pÄverkat gruppchefer och deras förmÄga att leda gruppen samt hur stressen som gruppchefen utsatts för har pÄverkat gruppen. Undersökningen baseras pÄ intervjuer av informanter som varit pÄ utlandsmission i Afghanistan och de beskriver sin gruppchef och hÀndelser som skedde under deras tid pÄ mission.
Patienternas rÀtt till information, delaktighet ochrespekt för den egna integriteten under gÄrond, ursjuksköterskors perspektiv.
Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gĂ„ronden med fokus pĂ„information, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Ă
tta omvÄrdnadsansvariga sjuksköterskor pÄtvÄ kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Information var en stor del av gÄronden och kunde bÄde lyfta och sÀnka gÄronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan bÄde bevaras och krÀnkas under gÄroden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gÄronden. Att bevara patienternas integritet under gÄronden ansÄgs varavÄrdpersonalens uppgift och i mÄnga fall enbart sjuksköterskornas.
Jag Àr beroende, jag Àr spelberoende för resten av mitt liv : En kvalitativ studie av vÀgen in och ut ur spelberoende
SammanfattningSpelberoende Àr ett ökande samhÀllsproblem som börjat uppmÀrksammas allt mer i takt med att spelindustrin expanderar. Allt fler blir spelberoende och drabbas hÄrt bÄde privat och ekonomiskt. Vi har i den hÀr uppsatsen undersökt hur individens vÀg in i spelberoendet ser ut samt vilka hÀndelser som lett fram till individens beslut att lÀmna spelandet bakom sig. Den teoretiska utgÄngspunkten koncentrerar sig till Custer & Milts tre faser om vÀgen in i spelberoende och Dolans tre faser om vÀgen ut samt en litteraturgenomgÄng. Undersökningen Àr kvalitativ och baserar sig pÄ intervjuer med fyra spelberoende mÀn som idag Àr spelfria och Àr eller har varit aktiva i en spelförening i Göteborg.
Integritet pÄ Spotify : En studie i hur musikflödet i musiktjÀnsten Spotify pÄverkar anvÀndarnas aktivitet
Musik har en stor social betydelse i de flestas liv. Att lyssna, köpa och interagera kring musikutgör en del av vÄr kultur (O?Hara, Brown 2006). MÀnniskor identifierar sig med olika sortersmusik och en gemensam musiksmak med andra Àr ett sÀtt att kÀnna social samhörighet. Densvenska musiktjÀnsten Spotify Àr en av de största musiktjÀnsterna idag med 60 miljoneranvÀndare1.
"NÄgot naturligt som kÀnns sÄ onaturligt att prata om" : - Ungdomars syn pÄ sex och sexualitet
VÄr studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. DÄ sex och sexualitet i mÄnga fall anses kÀnsligt att prata om sÄ Àr detta nÄgot intressant att studera. Studien syftar till att fÄ en förstÄelse för vad/vem som pÄverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gÀller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt Àmnet finns att hÀmta. Metoden vi valde att anvÀnda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan Äldrarna 18-20Är. Resultaten visar att synen pÄ sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.
FörhÄllandevis professionellt? - Behandlares tankar om professionalitet och förhÄllningssÀtt pÄ institution
Denna studie handlar om behandlingsassistenter inom institutionsvÄrden och deras tankar kring professionalitet och förhÄllningssÀtt. Behandlingskollektivet pÄ en institution undersöks ocksÄ med fokus pÄ faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och mÄlsÀttning med arbetet. Institutionen som undersöks i den hÀr studien riktar in sig pÄ vÄrd och behandling av unga pojkar. Studien bygger pÄ metodtriangulering genom bÄde en kvantitativ del och en kvalitativ del, samt teorier hÀmtade frÄn flera olika hÄll. Ansatsen Àr abduktiv i och med att vi utgÄr frÄn empiriska data men samtidigt lÄter oss vÀgledas av teoretiskt grundade antaganden.
Att sprÄka om sprÄket : En analys av sex elevers gruppsamtal om sprÄkfrÄgor
Detta arbete bygger pÄ videoinspelningar av samtal, dÀr tvÄ elevgrupper löste vardera tvÄ uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet Àr att undersöka hur gruppsamtal kring sprÄkliga frÄgor fungerar och hur eleverna anvÀnder i sprÄksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs sprÄksyn och begreppet nÀrmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om sprÄket som medierande verktyg för att uttrycka vÄr bild av omvÀrlden. GrundlÀggande Àr att individens sprÄkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att anvÀnda stringenta uttryck i form av facksprÄk.Analysen visar att eleverna, Àven dÄ de Àr orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet dÄ de inte anvÀnder ett gemensamt fungerande facksprÄk. I frÄga om en av de tvÄ uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhÄllande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslÄr framtida forskning om elevers sprÄkliga diskurs..
Arbetstagarens lojalitetsplikt kontra yttrandefrihet
ArbetsrÀtten omfattar bland annat de lagar och regler som gÀller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anstÀllningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anstÀllningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) framgÄr det att arbetsgivaren ska uppge skÀl vid en uppsÀgning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att besvara frÄgan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.