Efter 30 år av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens råd, också kallad ministerrådet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig då harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krävdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stället lämnades kompletterande bestämmelser åt medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolagSamtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades så gjorde också bestämmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gällande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.Utvecklingen har idag kommit så långt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU.

Bakgrund: Den negativa bild som media målat upp av den privata äldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering på kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs på operationell nivå inom en privat vårdorganisation. Avsikten är även att ge förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras. Avgränsningar: Vår studie omfattar förbättringsarbete avseende tjänstekvalitetsutveckling i ett privat vårdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen är skriven från ett ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete på operativ nivå.

Inledning De senaste årens företagsskandaler utmynnade i Svensk kod för bolagsstyrning,vilken är formulerad enligt den självreglerande principen om attfölja eller förklara. Bolagskoden kom att år 2005 omfatta alla större noteradebolag. Utöver dessa bolag finns emellertid en rad andra bolag som påfrivillig basis valt att tillämpa bolagskoden.Kommande fas vad gäller implementeringen av bolagskoden handlar omatt den ska omfatta alla noterade bolag. En nyligen genomförd undersökningvisar att det råder stor osäkerhet bland mindre noterade bolag angåendetillämpningen av bolagskoden. Närmare hälften av bolagen befaradeatt anpassningen till bolagskoden kommer att bli kostsam.

I EU råder det idag en tänkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. På grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom åren har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhålla den bästa lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa förespråkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försämra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv då medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som är förmånliga för bolagen men med ett sämre skydd för arbetstagare, ett såkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvärt om stärker den inre europeiska marknaden då medlemsstaterna aktivt strävar efter att utforma de bästa lagarna ur allas perspektiv och att en sådan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén på medlemsstaternas bolagsregler, ett såkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gälla inom hela EU och där bolagsreglerna är desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tänkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försämrat arbetstagarskydd som följd) men kan även medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.

Inledning: Bolagsskandaler runt om i världen har bidragit till ett strängare sätt att reglera hur bolagen styrs. Enron och WorldCom är två nordamerikanska bolag som varit bidragande orsak till den amerikanska lagstiftningen Sarbanes Oxley Act, SOX, vilken reglerar bolagsstyrningen i USA. Efter detta har den moderna världen valt attinföra någon sorts normbildning kring ämnet bolagsstyrning. Sverige har följt utvecklingen genom att under 2005 införa Svensk kod för bolagsstyrning på börsbolag med ett börsvärde över 3 miljarder kronor. Under andra halvåret 2008 kommer Koden att utvidgas för att omfatta ett större antal börsnoterade bolag i Sverige med börsvärden under 3 miljarder kronor.Syfte: Syftet är att undersöka vad representanter för de bolag som ej ännu omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning samt vad revisorer anser om planerna på att införa Koden för börsnoterade bolag med ett börsvärde under tre miljarder svenska kronor.

Immateriella tillgångar har traditionellt värderats till anskaffningsvärde i de nordiska länderna. Genom implementeringen av IFRS är det nu möjligt att värdera de immateriella tillgångarna enligt omvärderingsmetoden. Trots möjligheten är det få bolag som har omvärderat sina immateriella tillgångar, något som eventuellt skulle kunna förklaras av försiktighetsprincipen.Problemformuleringen lyder:?Skiljer sig attityden till omvärderingsmetoden mellan stora traditionella bolag noterade på Large Cap och små tillväxt bolag noterade på First North samt kan det hänföras till bolagens redovisningsprincip?? För att besvara problemformuleringen har stora traditionella bolag noterade på Large Cap jämförts med små tillväxtbolag som är noterade på First North. Den ekonomiskt ansvarige på respektive bolag har kontaktats via E-mail för att svara på om de har värderat de immateriella tillgångarna till anskaffningvärde och varför.

Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som privata aktörer i olika former på denna marknad.Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat åtta sjukgymnaster, varav sex är privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef.Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare än den som företagare.

En stor del av genomförandet vid ett förvärv handlar om tillvägagångssättet för att få igenom processen. Vi har i denna undersökning framför allt tittat på skillnader och likheter mellan förvärvsprocessen då det läggs ett offentligt bud och förvärvsprocessen för ett icke-publikt förvärv. Syftet med denna uppsats är således att konkretisera dessa skillnader och likheter med en analys utifrån teorin och anknyta den till empirin som vi har hämtat från marknaden. Detta i syfte att undersöka hur olika förvärvsprocesser kan se ut beroende på om ett bolag är noterat på Stockholmsbörsen eller inte. Vidare framställs de olika problem som kan uppkomma då den information som ges ut måste vara offentlig och de lagar, regler och rekommendationer som reglerar detta.

   .

Syftet med uppsatsen är att undersöka om onormal avkastning genereras vid offentliggörandet av bud angående företagsförvärv för det förvärvande företagets aktieägare. Vidare jämför vi om avkastningen blir annorlunda beroende på företagens storlek, vilken bransch de tillhör samt vilken typ av företag som förvärvas.Studien utförs genom ett kvantitativt angreppssätt med hjälp av en eventstudie. Data består av aktiekurser från 34 bolag som jämförs med index. Eventfönstret som studeras är tio dagar, fyra dagar innan budet offentliggörs, buddagen samt fem dagar efter buddatumet. Studien baseras på bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ta reda på vad gällande rätt är beträffande privatpersoners rätt att framställa exemplar av verk för privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rättigheter till sitt verk har inte alltid varit självklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. Allmänheten har länge haft rätt att göra kopior av verk för sitt privata bruk då sådan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rätt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lätta sätt för allmänheten att kopiera verk i den privata sfären. För att skydda upphovsmannens rättigheter och möjligheter att få ersättning för sina verk har upphovsmannen fått allt fler rättigheter.

Problemformulering: Utifrån en fundamental analys värderas bolag och dess aktier med hjälp av olika traditionella värderingsmetoder som finns. Tillämpning av dessa metoder varierar från bolag till bolag och från värderare  till värderare. Vissa metoder anses traditionellt vara mer trovärdigare än andra men leder till olika resultat i praktiken och det finns modeller som endast byggs på framtida antaganden men ändå är mest förekommande  och används av analytiker och bland olika bolag. Med tanke på dessa resonemang är det intresseväckande att lyfta fram de värderingsmodeller som ger en rättvisare bild vid värdering av stora, börsnoterade bolag utifrån fundamentalanalys och undersöka hur modellerna tillämpas och undersöka vilken metod som är mest träffsäker och pålitlig?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de utvalda modellernas tillförlitlighet i att värdera börsnoterade bolag och dess aktier med fokus på den fundamentala analysen.Metod och teori: Val av metod i denna studie bygger på den kvantitativa undersökningen i form av olika uträkningar med den  fundamentala analysen i centrum.

Problem/Bakgrund: Fler och fler människor väljer att skriva så kallade bloggar på nätet, vilket är ett slags offentliga dagböcker där man skriver om privata och personliga saker potentiellt tillgängligt för hela världen. Hur kommer det sig och vad innebär det för våra föreställningar om vad som är privat och vad som är offentligt?Syftet med uppsatsen är för det första att undersöka vad den allmänne bloggaren skriver om. Efter ett undersökningsschema har 150 svenska vardagslivsbloggar analyserats vad gäller innehåll, språk, information om bloggaren, samt kommentarer och möjlig tänkt läsare. Utifrån begreppen privat/offentlig, social narcissism, kommunikation och andra undersökningar av bloggar har jag sedan försökt analysera varför man publicerar sina personliga tankar och vardagliga trivialiteter på nätet.