Sök:

Sökresultat:

2574 Uppsatser om Privatägda bolag - Sida 6 av 172

Undvika onödiga kostnader : intern kontroll i smÄ aktiebolag

Revision har funnits lÀnge men intern kontroll Àr nÄgot som har blivit mer uppmÀrksammat pÄ senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll Àr nÄgot som alla bolag bör ha och variationen Àr stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning Àr den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den Àr inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillÀmpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fÄtal Àgare vilka Àven Àr aktiva i bolaget kan problem uppstÄ. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget mÄste intressenterna förlita sig mer pÄ att revisorn upptÀcker vÀsentliga fel vid revisionen.

GrÀnsöverskridande fusioner : Hur stor betydelse kommer det tionde bolagsdirektivet att kunna fÄ?

Det rÄder i dagens lÀge en hÄrd konkurrens mellan sÄvÀl bolag pÄ den inre marknaden som mellan olika regioner. Möjligheten till ökat samarbete mellan bolag frÄn olika EU-lÀnder Àr en viktig del i att stÀrka Europas och de europeiska bolagens konkurrenskraftighet, vilket exempelvis kan göras genom grÀnsöverskridande fusioner. Det tionde bolagsdirektivet Àr sÄledes tÀnkt att möjliggöra och underlÀtta sammanslagningar av bolag frÄn olika medlemslÀnder. Den 13 december 2005 kom det dock en dom frÄn EG-domstolen som i viss mÄn kan tÀnkas underminera tanken bakom det tionde bolagsdirektivet. I Sevic Systems-domen, uttalar nÀmligen EG-domstolen att det ÀndÄ, trots att det tionde bolagsdirektivet ej Ànnu trÀtt i kraft, Àr möjligt att genomföra en grÀnsöverskridande fusion mellan tvÄ bolag, Àven om ett sÄdant förfarande ej Àr möjligt enligt de berörda lÀndernas lagstiftningar.

Locus of Control och arbetstillfredsstÀllelse hos mÀn och kvinnor i privat och offentlig sektor

Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgon skillnad i Locus of Control och arbetstillfredsstÀllelse hos mÀn och kvinnor i privat och offentlig sektor. Antal deltagare i undersökningen var 60 dÀr tvÄ urvalsgrupper anvÀnts bestÄende av privat (n = 30) och offentlig (n = 30) sektor i Blekinge och SkÄne lÀn. MÀtinstrumenten som anvÀndes var ett arbetstillfredsstÀllelseformulÀr och ett Locus of Control formulÀr. T- test, korrelationsanalys, multipel regression och tvÄvÀgs-ANOVA anvÀndes för berÀkning av data i SPSS. Slutsatser som kunde dras var att mÀn generellt sett Àr mer tillfredsstÀllda Àn kvinnor och att offentliganstÀllda Àr mer tillfredsstÀllda Àn privatanstÀllda.

Bolagsstyrningsregler  : Erfarenheter frÄn implementering av bolagsstyrningsregler i tre stora svenska bolag

Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras pÄ bÀsta sÀtt, för att uppnÄÀgarnas krav pÄ avkastning pÄ kapitalet som investerats genom köpta aktier.Men Àven hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har Àgt rum de senaste Ären och bolagsledningarnas brisfÀlliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats bÄde nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning .

Venture Capital investeringar i Cleantech-bolag i Sverige : Klassificering och kategorisering av svenska Cleantech- bolag

SammanfattningUnder 2000-talet har hotet mot miljön och klimatet nĂ„tt oss med stormsteg och en omstĂ€llning till ett hĂ„llbart samhĂ€lle Ă€r ett krav och omstĂ€llningen förvĂ€ntas bli lĂ„ng. I ljuset av miljöhotet utvecklas nya investeringssektorer med fokus pĂ„ att stilla den ökande efterfrĂ„gan pĂ„ produkter och tjĂ€nster som minskar miljöpĂ„verkan, en av de mest populĂ€ra investeringssektorerna med fokus pĂ„ miljön Ă€r Cleantech. Cleantech Ă€r en ny investeringskategori som kom till Sverige runt Ă„r 2005.Begreppet och investeringskategorin, Cleantech hĂ€rstammar frĂ„n USA och organisationen Cleantech Group LLC. Cleantech Group delar upp Cleantech i elva olika segment pĂ„ följande sĂ€tt; (1) Energiproduktion, (2) Energiförvaring, (3) Energiinfrastruktur, (4) Energieffektivitet, (5) Transport, (6) Vatten & Avfallsvatten, (7) Luft & Miljö, (8) Material, (9) Tillverkning/Industriell, (10) Jordbruk, (11) Återvinning & Avfallshantering. För att Cleantech-bolag skall utvecklas sĂ„ anvĂ€nds ofta riskkapital frĂ„n VC-bolag.

Sambandet mellan krav, kontroll, stöd och arbetstillfredsstÀllelse : En allmÀn kvantitativ tvÀrsnittsstudie inom privat och offentlig sektor

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsstĂ€llelse. Till detta undersöktes Ă€ven förekomsten av skillnader av arbetstillfredsstĂ€llelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger pĂ„ en enkĂ€tundersökning (n=128) dĂ€r ett bekvĂ€mlighetsurval gjordes via det sociala nĂ€tverket Facebook. Instrumentet som anvĂ€ndes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (?=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (?=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (?=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (?=.82) och arbetstillfredsstĂ€llelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (?=.91).

BRACE-modellen : Ett företagsspecifikt avkastningskrav för mindre onoteradebolag

Bakgrund: Om tio till tolv Är vÀntas 40 % av Sveriges 500 000 familje- och Àgarledda bolag att sÀljas enligt en uppskattning gjord av PwC Är 2012. MÄnga smÄ och medelstora onoterade bolag kommer dÀrför inom den nÀrmaste tiden att behöva vÀrderas inför försÀljning. De modeller som anvÀnds vid företagsvÀrderingar Àr i dagslÀget inte  anpassade för mindre onoterade bolag och dess företagsspecifika risker varför författarna valde att utföra studien.Syfte: Syftet med studien Àr att ta fram en praktiskt anvÀndbar modell för att skatta ett mindre onoterat bolags avkastningskrav. Modellen ska ta hÀnsyn till de företagsspecifika risker som Àr kopplade till mindre onoterade bolag.Metod: Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer med personer som dagligen arbetar med vÀrdering av eller rÄdgivning för alternativt arbetar inom mindre bolag. UtifrÄn data insamlad frÄn studiens intervjuer samt teorier kring Àmnet har en praktiskt funktionell modell utformats för att stödja företagsvÀrderares arbete i praktiken.Slutsats: BRACE-modellen (Business Risk Adjusted Cost of Equity) bestÄr av tvÄ huvudkomponenter, en CAPM-premie som mÀter marknadsrisken samt en företagsspecifik riskpremie.

Det beror pÄ var du jobbar : motivation och arbetsinlevelse inom offentlig och privat sektor

Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som pÄverkar beteendet hos anstÀllda i frÄga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förvÀntningar. NÀrvaron av specifika och höga mÄl kan öka en individs prestation, och verksamhetsomrÄdet kan kompensera för bristen pÄ yttre belöningar inom offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och arbetsinlevelse inom privat och offentlig sektor. EnkÀten besvarades av totalt 66 medarbetare, hÀlften frÄn vardera av sektorerna.

Koncernavdrag : En inskrÀnkning av etableringsfriheten?

Vi ska i uppsatsen angripa problemet med grÀnsöverskridande koncernbidrag. Syftet med uppsatsen Àr att utreda nÀr reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag Àr tillÀmpliga, sÄvÀl mellan svenska bolag, som mellan svenska och europeiska bolag (grÀnsöverskridande koncernbidrag). Det kan fÄ stora skattemÀssiga konsekvenser om bolagen har möjlighet till grÀnsöverskridande resultatutjÀmning. Vi ska utreda rÀttslÀget och ge en bild av gÀllande rÀtt pÄ koncernbidragsomrÄdet och koncernavdragsomrÄdet. VÄrt mÄl Àr att granska huruvida reglerna om koncernavdrag i 35a kap.

Personlig assistans : kommunal eller privat anordnare?

Personlig assistans Àr ett stÀndigt vÀxande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberÀttigad resonerar nÀr man vÀljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar pÄ denna frÄga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberÀttigade, varav tvÄ har kommunal anordnare och tvÄ har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen Àr till för personalen och att de privata anordnarna Àr till för de assistansberÀttigade.

Kommunala bolag: En korruptionsrisk? En studie om de kommunala bolagens pÄverkan pÄ den kommunala korruptionsnivÄn i Sverige

Sverige brukar ofta betraktas som ett av vÀrldens minst korrupta lÀnder. PÄ senare Är har det dock uppdagats flera korruptionsskandaler i Sverige pÄ lokal nivÄ som fÄtt stor medial uppmÀrksamhet. SÀrskilt stort massmedialt utrymme har Sveriges nÀststörsta stad Göteborg fÄtt som skÀmtsamt kallats för Muteborg. Efter de mÄnga korruptionsskandalerna som uppdagats i Göteborg gavs granskningskommissionen i uppgift att utreda vilka orsaker som orsakat de korrupta förhÄllandena. Granskningskommissionens slutsatser möttes av kritik frÄn korruptionsforskare som dock menade att granskningskommissionens rapport pekade pÄ en viktig aspekt.

Riskredovisning omkring ekonomisk turbulens: Longitudinell studie av tre bolag inom skogs- och tillverkningsindustrin

Trenden Àr att det stÀlls högre krav pÄ börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom Ärsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett omrÄde som fÄtt större utrymme med Ären eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som sÄvÀl anvÀndare. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan efterstrÀva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan Ären 2006-2012. Ett aktörssynsÀtt antogs dÀr bolagens Ärsredovisning analyserades genom diskurs- och innehÄllsanalys.

Revisionsutskott i svenska bolag - varma i klÀderna?

En kvalitativ studie pÄ revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgÄtt frÄn forskning och regelverk inom omrÄdet samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser Àr att dagens svenska revisionsutskott fungerar vÀl och att de brister som pÄfunnits i början av 2000-talet har rÀttats till. Revisionsutskotten har fÄtt en mer formell utformning pÄ bekostnad av den svenska ledningsstilen..

Redovisningskvalitet: IFRS vs K3 - En kvalitativ j?mf?relsestudie av redovisningskvalitet f?r IFRS och K3 under ?ren 2018 - 2023

Syfte: Syftet med studien ?r att j?mf?ra redovisningskvaliteten mellan redovisningsstandarderna K3 och IFRS bland noterade svenska sm?bolag. Fr?gest?llning: Hur skiljer sig redovisningskvalitet f?r b?rsnoterade svenska sm?bolag som f?ljer K3 respektive IFRS? Metod: Kvantitativ j?mf?relsestudie, paneldatastudie. Resultat och slutsats: Resultatet gav indikationer p? h?gre redovisningskvalitet f?r K3 j?mf?rt med IFRS men d?r en majoritet av studiens m?tt inte var statistiskt signifikanta..

DÀrmed inte sagt att det var bÀttre förr : En studie av olika organisationsformers betydelse för familjerÄdgivningsarbete

De senaste 20 Ären har det svenska vÀlfÀrdsmonopolet genomgÄtt ett systemskifte genom att flera aktörer har tillÄtits komma in pÄ den offentliga marknaden. NÀra en femtedel av alla anstÀllda inom vÀlfÀrdssektorn arbetar idag i privat regi. Det finns relativt lite forskning om vad detta har för effekter pÄ verksamheters innehÄll och jag har i denna studie velat belysa det ur den kommunala familjerÄdgivningens perspektiv.Mitt syfte var att belysa vilken betydelse nÄgra familjerÄdgivare ger organisationsformen, privat eller kommunal, i det kommunala familjerÄdgivningsarbetet.Studien baseras pÄ intervjuer med sex familjerÄdgivare som alla har arbetat med kommunalt familjerÄdgivningsarbete bÄde som direkt kommunalt anstÀllda och som anstÀllda i nÄgon form av privat företag.I resultatet framtrÀder skillnader mellan familjerÄdgivningsarbetet i de olika organisations­formerna. TillgÀngligheten i form av kortare vÀntetider Àr bÀttre i privat regi. DÀr Àr ett större fokus pÄ inkomstbringande samtal men sÀmre möjligheter att bedriva förebyggande och utÄtriktat arbete Àn i kommunal regi.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->