Sök:

Sökresultat:

2574 Uppsatser om Privatägda bolag - Sida 49 av 172

Den avskaffade revisionsplikten för smÄ företag : och dess effekt pÄ bankernas kreditbedömningsprocesser

BakgrundDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ företag. Detta med de frÀmsta motiven att minska företagens kostnader och att anpassa sig efter övriga europeiska lÀnder. Detta pÄverkade inte bara företagen utan Àven mÄnga av företagens intressenter. Vi valde att avgrÀnsa oss till att studera bankerna och lagÀndringens effekter pÄ dessa. Problemformulering Har den avskaffade revisionsplikten för smÄ företag pÄverkat bankernas kreditbedömningsprocesser för dessa bolag? SyfteSyftet med denna undersökning Àr att skapa en förstÄelse för hur avskaffningen av revisionsplikten har pÄverkat bankerna.

Vinster i vardagen : lokal utveckling i bolagsform

Medias rapporter om nedskÀrningar i vÀlfÀrd och service, inte minst pÄ Sveriges landsbygd, kommer allt tÀtare. Allt fler bygder vÀljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med sÀrskild vinstutdelningsbegrÀnsning (svb). I denna kandidatuppsats inom Àmnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstÄs i förhÄllande till det senmoderna samhÀllet. FrÄgan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmlÀndska Stavsjö dÀr engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell trÀff för sÄ kallade svb-bolag.

HÄllbarhetsredovisning ? en studie av mindre textilföretag i SjuhÀradsbygden.

HĂ„llbarhetsredovisning Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt fenomen som ökat de senaste 10 Ă„ren. De olika intressenterna stĂ€ller allt större krav pĂ„ företagen och pĂ„ hur de förhĂ„ller sig. Ämnet hĂ„llbar utveckling omfattar tre olika dimensioner: ekonomisk, etisk/social dimension samt miljö.HĂ„llbar utveckling Ă€r inget som i sin helhet regleras i lagar. DĂ€remot regleras delarna som miljöpĂ„verkan och arbetsförhĂ„llanden i olika lagtexter och förordningar. Att det inte finns nĂ„gon enhetlig reglering kan vara bidragande till att det kan vara svĂ„rt att se det som en helhet.Syftet med vĂ„r studie Ă€r att utifrĂ„n företagens perspektiv se vad de gör för att bidra till en hĂ„llbar utveckling och om det skiljer sig mellan större och mindre bolag.

Chefers arbetstillfredsstÀllelse i Àldreomsorgen

Syftet var att kartlÀgga arbetstillfredsstÀllelsen hos chefer i svensk Àldreomsorg samt undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan chefer i privat och offentlig verksamhet. En rikstÀckande webbenkÀtundersökning (N=104) genomfördes. Denna genererade bÄde kvantitativ och kvalitativ data. Cheferna som sammantagen grupp visar pÄ en förhÄllandevis hög arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet visade dock att det fanns signifikanta skillnader mellan privata och offentliga chefer vad gÀller arbetstillfredsstÀllelse. En högre grad av arbetstillfredsstÀllelse kunde utlÀsas bland cheferna inom den privata sektorn.

Kommunikatören inte bara ?nice to have? utan ?need to have? : En jÀmförande studie av kommunikatörens upplevda yrkesstatus i privat respektive offentlig sektor

VÄrt samhÀlle idag prÀglas av ett ökat flöde av varor, tjÀnster och information och avstÄndet till vÀrlden runt omkring oss krymper. För organisationer innebÀr detta att kravet pÄ effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgÄng. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta pÄ vilka krav och förvÀntningar kommande arbetsgivare har pÄ oss kommunikatörer som snart ska ut pÄ arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ funderat pÄ vilka arbetsgivare som bÀst kommer att kunna möta vÄr strÀvan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pÄgÄr har vi uppmÀrksammat att mÄnga ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva Àn organisationer inom den offentliga.

Placering av överlikviditet - i smÄ och medelstora svenska företag

Denna uppsats Àmnar beskriva hur smÄ och medelstora svenska företag förvaltar överskott av likvida medel. Vi vill Àven undersöka varför företagen agerar som de gör, orsakerna bakom, samt visa pÄ alternativa lösningar. För att uppnÄ vÄrt syfte kommer vi ocksÄ att beskriva bankernas roll som placeringsrÄdgivare dÄ bolag, behandlade i studien, Àr beroende av deras tjÀnster och kunskap..

Manliga mÀn och Fredrik Ljungberg : - En studie om manliga handelsanstÀlldas syn pÄ   maskulinitet och manlighet kopplat till estetisk kompetens

Denna studie syftar till att undersöka manliga handelsanstÀlldas uppfattning om klÀdsel och utseende i förhÄllande till maskulinitet. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att undersöka vilka yttre faktorer som pÄverkar mÀns syn pÄ utseende och klÀdsel i arbetet och privat. Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt manliga handelsanstÀlldas syn pÄ manlighet Àr relaterat till deras synsÀtt pÄ utseende och klÀdsel. Forskningen kring klÀdsel och utseende Àr omfattande, men den forskningen behandlar Àmnet frÀmst ur ett kvinnligt perspektiv, dÀri ligger en av bakgrundsfaktorerna till att vi fann detta Àmne intressant att studera.Arbetet vilar pÄ teorier kring maskulinitet, ideal, stereotyper samt estetisk kompetens. Genom att genomföra intervjuer med manliga handelsanstÀllda kom vi fram till att klÀdseln och utseendet inom arbetet, men Àven privat Àr av stor betydelse för synen pÄ maskulinitet och manlighet.

Elevperspektiv pÄ sÀrskild undervisningsgrupp- en enkÀtstudie

I den hÀr studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i sÀrskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkÀtstudie dÀr vi tagit upp frÄgestÀllningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lÀrande. EnkÀten hade bÄde slutna frÄgor med fasta svarsalternativ och öppna frÄgor dÀr eleven skrev fritt. Analysen av enkÀten har skett bÄde kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv pÄ stigma och stÀmplingsteori.

IAS 40 och finanskrisen -ny standard prövas i hÄrdare tider

Bakgrund och problem: År 2005 infördes en ny redovisningsstandard för börsnoterade bolag inomEU kallad IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Den nya standarden kom att pĂ„verka de svenskabörsnoterade fastighetsbolagens redovisningar genom att stĂ€rka bolagens balansrĂ€kningar och ökaresultaten under det sena 00?talets högkonjunktur. Fenomenet som den hĂ€r uppsatsen undersökerĂ€r hur nĂ„gra av de större börsnoterade fastighetsbolagen har hanterat IAS 40 och vĂ€rdering tillverkligt vĂ€rde före och under den finansiella krisen.Syfte: Att studera hur vĂ€rderingen av förvaltningsfastigheter till verkligt vĂ€rde har pĂ„verkats i tider avosĂ€kra marknadsförhĂ„llanden. Med ovanstĂ„ende avses tiden för och storleken pĂ„ de upp? ochnedskrivningar som gjorts i olika bolag under och i anslutning till den finansiella krisen.

Sociala medier pÄ arbetstid : En undersökning om hur professionella identiteter pÄverkas

Att sprida en nyhet, uppmĂ€rksamma hĂ€ndelser och personer Ă€r det journalistyrket handlar om. Nu Ă€r detta inte bara en sjĂ€lvklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgĂ„ng till internet kan numera ?agera? journalist. Med hjĂ€lp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nĂ„ ut till mĂ„nga fler Ă€n förr med information och nyheter. Ökad information innebĂ€r förĂ€ndringar för bĂ„de allmĂ€nheten men ocksĂ„ för journalisterna i sina arbetsrutiner. Undersökningens syfte Ă€r att ta reda pĂ„ hur journalister ser pĂ„ denna utveckling och hur det pĂ„verkar deras arbete och deras egen syn pĂ„ kĂ€llkritik.

Arbetstagarens lojalitetsplikt : Informell och formell lojalitet under ett anstÀllningsförhÄllande

Vad gÀller lojalitetskrav i anstÀllningen sÄ finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingÄr som en viktig del mellan parterna och anstÀllningsavtalet kan dock konstateras. Ur rÀttsfall frÄn Arbetsdomstolen (AD) kan det utlÀsas att ett anstÀllningsavtal innehÄller förpliktelser som strÀcker sig lÀngre Àn vad normala kontraktsförhÄllanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet pÄ lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.AD har genom rÀttsfall uttalat att anstÀllningsavtal vilar pÄ principen att en arbetstagare inte fÄr skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gÀller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmÀn rÀttsgrundsats, en oskriven rÀtt.

En studie av begreppet samma eller likartad verksamhet : Ur ett neutralitetsperspektiv

För att förhindra att delÀgare i fÄmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestÀmmanderÀtten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte Àr att neutralisera be-skattningen mellan delÀgare i fÄmansföretag och delÀgare i andra bolag. Om en delÀgare eller nÀrstÄende Àr aktiv i betydande omfattning i ett fÄmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delÀgaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till grÀnsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet Àr inte nÀrmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslÄs att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer dÀr hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

Ledarutveckling för organisationen

Sammanfattning. Studiens syfte var att undersöka vad chefer och handledare uppfattar vara de verksamma processerna i chefshandledning. Ytterligare ett syfte var att ge en deskriptiv bild av chefshandledning och dess upplevda effekter. I studien deltog 70 chefer och 13 handledare i privat eller offentlig sektor. Studien var en tvÀrsnittsstudie med data insamlat via tvÄ enkÀter.

Landskapsarkitektur och gÄrdskultur : prioriteringar vid ombyggnation av gÄrdar till flerbostadshus

Det hÀr examensarbetet behandlar gÄrdsmiljöer till flerbostadshus. FrÀmst undersöks vilka faktorer i gÄrdens utformning och skötsel som har störst betydelse för de boendes trivsel. Arbetet bestÄr av en kartlÀggning av hur gÄrdarna anvÀnds och vÀrderas av de boende och bostadsföretagen, samt en analys av de olika faktorernas samband och relativa betydelser. Inledningsvis presenteras en metasyntes av tidigare svensk forskning inom omrÄdet, strukturerad efter olika kategorier av boende och gÄrdens funktioner. DÀrpÄ följer en fallstudie av tre gÄrdar i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

Kassaflödesanalys i mindre aktiebolag: En flerfallstudie inom trÀindustrin i norra Sverige

Alla aktiebolag Àr skyldiga att upprÀtta en Ärsredovisning. Beroende pÄ bolagens storlek stÀlls olika krav pÄ redovisning av kassaflödesanalys i den externa redovisningen. Kassaflödesanalys Àr en sammanstÀllning av ett bolags kassaflöden indelat i olika kategorier. Den visar intjÀnade likvida medel, men Àven hur dessa har tillförts. Kassaflödesanalys Àr nÄgot som ocksÄ kan anvÀndas i den interna styrningen av bolag för att fÄ kontroll över kassaflöden och kunna prognostisera samt följa upp utfall.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->