Sökresultat:
2574 Uppsatser om Privatägda bolag - Sida 2 av 172
Fusions- och förvÀrvsprocessen för riskkapitalfinansierade start-up bolag inom högteknologi
Syftet med uppsatsen Àr att studera huruvida start-up hightech bolag tillÀmpar klassisk förvÀrvsteori och att undersöka ifall och hur fusions- och förvÀrvsprocessen skiljer sig mellan dessa bolag och vad teorin visar pÄ..
Personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och offentlig verksamhet utifrÄn ett personalperspektiv
Syftet med denna studie har varit att undersöka personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och offentlig verksamhet, utifrÄn ett personalperspektiv. I studien ingick sex personliga assistenter. Fyra inom tvÄ olika offentliga verksamheter och tvÄ inom privat verksamhet. Den datainsamlingsmetod som har anvÀnts Àr intervjuer, det empiriska materialet presenteras i studiens analysdel dÀr empirin stÀlls emot teori. I empirin framkom bland annat personliga assistenters upplevelser av arbetsmiljö, anstÀllning och om yrket.
GÄr det att köpa organisationsengagemang? : Betydelsen av faktisk lön och lo?netillfredssta?llelse inom privat och offentlig sektor
I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.
Utrikesfödda och institutionella förÀndringar i det svenska pensionssystemet
Syftet med denna studie Àr att analysera och jÀmföra inkomst frÄn privat pension mellan utrikes födda individer som kom till Sverige före Är 1970 och inrikes födda individer. Grupperna som har observerats Àr utrikes födda och inrikes födda, mÀn och kvinnor som Är 2008 var i Äldrarna 65-66, 70-74 samt 75 och uppÄt. Syftet Àr att, med utgÄngspunkten att de utrikes födda erhÄller lÀgre inkomstsnivÄer frÄn offentlig pension Àn de inrikes födda, analysera om de kompenserar med högre nivÄer frÄn privat pensionsinkomst. Studien visar pÄ att utrikes födda i Äldersgruppen 75 och uppÄt erhÄller nÄgot lÀgre inkomstnivÄer frÄn privat pension Àn motsvarande inrikes födda, i Äldersgruppen 70-74 Àr skillnaden större medan utrikes födda i Äldersgruppen 65 erhÄller avsevÀrt lÀgre nivÄer Àn inrikes födda. SÄledes kompenserar inte utrikes födda en lÀgre offentlig pension med privat pensionssparande.
PlÄtbyn
PlÄtbyn Àr en samling konstnÀrsbostÀder med tillhörande studio samt en utstÀllningslokal sammanbyggda för 5 Iaspisstipendiater med eventuella familjer Som nordöst om Borgen pÄ LadugÄrdsgÀrdet. Beroende pÄ vilken fas konstnÀrens arbete befinner sig i verkar studion som relÀ mellan privat och offentligt. .
Patientbemötande inom primÀrvÄrden
Vad ledningen gör för att öka vÄrdcentralens attraktionskraft genom att involvera personalen för ett ökat patientbemötande - en komparativ studie mellan offentlig och privat primÀrvÄrd i Karlskronas nÀromrÄde..
Miljöredovisning : En studie avseende företagen pÄ Stockholmsbörsens Mid Caplistas redovisning av miljö i förvaltningsberÀttelsen
I hela samhÀllet har intresset för miljöinformation ökat. I Ärsredovisningens förvaltningsberÀttelse ska bolag som bedriver tillstÄnds- och eller anmÀlningsplikt redovisa detta. Dessutom ska större bolag Àven redovisa upplysningar av icke finansiell karaktÀr som kan pÄverka företagets resultat, stÀllning, verksamhet eller framtida utveckling och dÀri ingÄr miljöfrÄgor.BokföringsnÀmnden har i ett uttalande om miljöinformation i förvaltningsberÀttelsen uttalat sig om hur denna redovisning bör se ut. Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur vÀl bolag pÄ Stockholmsbörsens Mid Caplista redovisar miljö i sin förvaltningsberÀttelse samt hur vÀl de följer bokföringsnÀmndens uttalande enligt uppsatsförfattarnas bedömningar. Studien innebar en granskning av bolagen i urvalets förvaltningsberÀttelser.Studien har visat att det Àr stora skillnader mellan hur utförligt bolagen redovisar miljö i förvaltningsberÀttelsen och att mÄnga bolag redovisar ingenting alls om miljön.
Insynstransaktioner - ErhÄller insynspersoner i smÄ bolag riskjusterad överavkastning?
Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt i Fama & Frenchs trefaktormodell undersöka huruvida insynspersoner i smÄ bolag erhÄller riskjusterade överavkastningar, pÄ kort och lÄng sikt, genom sina köptransaktioner. Eventstudiemetoden ligger till grund för studiens kvantitativa angreppssÀtt. Sammanfattningsvis konstateras att insynspersoner i smÄ bolag erhÄller överavkastning genom sina köptransaktioner. En överavkastning kan konstateras för alla de i studien undersökta tidshorisonterna. Det trots att den i metoden anvÀnda trefaktormodellen tar hÀnsyn till och justerar för den extra risk som förknippas med smÄ bolag..
Privat drift av offentligt finansierad Àldreomsorg : vilka Àr effekterna pÄ kostnad och kvalitet?
Denna uppsats undersöker hur Àldreomsorgens kostnader och kvalitet pÄverkas av andelen privatdriven offentligt finansierad Àldreomsorg i svenska kommuner. Data med kvalitets- och kostnadsindikatorer samt med andelen privat drift analyseras med regressionsanalys. Resultatet indikerar ett negativt samband mellan andelen privat drift och kostnaden för Àldreomsorgen. KvalitetsmÄttet delas upp i subjektivt uppfattad och objektivt mÀtbar kvalitet. För subjektivt upplevda kvalitetsmÄtt visar undersökningen ett negativt samband med andelen privat drift.
Finansiell teori i praktiken : En studie om finansiell teori och dess förmÄga att förklara skuldsÀttningsgraden i smÄ börsnoterade bolag
I denna studie testas tio hypoteser som relaterar till finansiell teori för att se hur vÀl teorin kan förklara skuldsÀttningsgraden i smÄ börsnoterade bolag. De teorier som testas Àr avvÀgningsteorin (trade-off theory), hackordningsteorin (pecking order theory) samt teorier relaterade till asymmetrisk information och agentkostnader. Testen genomförs med multipel linjÀr regressionsanalys och de undersökta bolagen Àr samtliga bolag med fÀrre Àn 200 anstÀllda pÄ tre av de mindre börslistorna i Sverige. Resultatet visar stöd för Ätta av de tio undersökta hypoteserna och Àr i flera avseenden tydligare Àn i tidigare studier som testar onoterade smÄ bolag eller ett bredare urval av bolag..
SARBANES-OXLEY ACT - lagens pÄverkan pÄ bolag i Sverige
Som svar pÄ de mÄnga redovisningsskandalerna som intrÀffat i USA de senaste Ären utformades Är 2002 en ny lag, Sarbanes-Oxley Act. Lagen stÀller bland annat högre krav pÄ bolagens interna kontroller och finansiella rapporter. Sarbanes-Oxley Act tillÀmpas dock inte bara pÄ bolag i USA, utan Àven icke-amerikanska bolag som Àr registrerade hos SEC tvingas att följa lagens bestÀmmelser. Detta innebÀr att flera bolag i Sverige mÄste implementera lagen, som för icke-amerikanska bolag trÀder i kraft sommaren 2006.Vi ville med undersökningen förklara hur bolag i Sverige pÄverkas av Sarbanes-Oxley Act. UtifrÄn tre teorier; institutionell teori, agentteori och transaktionskostnadsteorin, har vi utformat propositioner som försökt förklara Sarbanes-Oxley Act:s pÄverkan pÄ bolagen.
Europeisk skatterÀtt för bolag enligt EG-domstolens praxis
I denna uppsats görs en sammanstÀllning av gÀllande skatterÀtt för bolag enligt EG-domstolens praxis, med avgrÀnsning till omrÄdet för direkt beskattning.Direkt beskattning Àr en kompetens som tillfaller nationell lagstiftning i unionens medlemsstater.Nationella beskattningsregler för bolag har dock pÄ mÄnga hÄll givit upphov till diskriminerande behandling, i strid mot EG-fördragets fria rörligheter.Endast genom utfÀrdande av direktiv kan en harmonisering pÄ omrÄdet komma till stÄnd.EG-domstolen har dÀrför pÄskyndat integrationsarbetet genom att tolka och tillÀmpa gemenskapsrÀtten till att omfatta direkt beskattning för bolag.Nationella skattebestÀmmelser som hindrar bolag frÄn att utnyttja EG-fördragets fria rörligheter, kan dÀrför enligt EG-domstolens praxis ÄsidosÀttas direkt med stöd av fördraget..
SPE-förordningens förvÀntade genomslagskraft i Sverige
För att harmonisera handeln, skapa en lÄngsiktig utveckling samt öka sysselsÀttningen för smÄ och medelstora företag, presenterade Europeiska kommissionen den 25 juni 2008 ett förslag till ny förordning (SPE-förordningen), angÄende en ny europeisk privat associationsform. Förslaget möjliggör grundande av ett privat europabolag (SPE-bolag). I praktiken skulle föreslagen bolagsform betyda att entreprenörer erbjuds en möjlighet att etablera samma bolagsform inom hela EU och dessutom underlÀtta för grÀnsöverskridande verksamhet.Redan 2004 öppnades möjligheten att bedriva en europeisk bolagsform, europabolaget (Àven kallat SE-bolag), som till skillnad frÄn SPE-bolaget i första hand Àr utformat för publika bolag. Fyra Är efter förordningens ikrafttrÀdande, har knappt 60 europabolag registrerats inom hela EU och bolagsformens misslyckande kan konstateras.Uppsatsens syfte Àr att utreda vilket genomslag föreslagen förordning förvÀntas erhÄlla bland smÄ och medelstora företag i Sverige. Genomslagskraften skall bedömas utifrÄn tvÄ olika perspektiv, dels dess effekt pÄ nÀringslivet och dels dess rÀttspolitiska pÄverkan.Den grundlÀggande förutsÀttningen för att förordningen skall fÄ genomslag Àr att det föreligger ett behov av förÀndring av bolagsrÀtten för smÄ och medelstora företag.
Prestationsmotivationens pÄverkan pÄ stress i arbetslivet : En jÀmförelse mellan offentlig och privat sektor
Arbetslivet genomgÄr stÀndig förÀndring och blir mer tÀvlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bÀttre Àn andra, eller av sjÀlva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och anvÀnder mindre aktiva copingstrategier Àn personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation pÄverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundÀra syfte var att undersöka skillnaden mellan anstÀllda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress.
Motiv till revision i sma? aktiebolag och revisorns roll i dessa
Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.