Syftet med studien var att beskriva kunskapsnivån och inställningen hos sjuksköterskor och läkare på en intermediärvårdsavdelning inför att göra en anmälan om omsorgssvikt enligt Socialtjänstlagen kap 14 1§. Ytterligare syfte med studien var att beskriva upplevelsen vid handläggandet kring att göra en anmälan enligt SoL. En beskrivande kvantitativ design användes. Metod: Enkätformulär som besvarades av 30 sjuksköterskor och 20 läkare.Resultat: Läkare och sjuksköterskor har inte tillräckligt god kunskap om SoL, inte heller kring rutinerna att göra en anmälan. De har god kunskap om vad omsorgssvikt är men frågar inte alltid om det finns minderåriga barn hemma vid vård av t.ex suicidala patienter och då kan omsorgssvikt lätt missas.

Bakgrund: Läroplanen (Lpo 94) talar i allmänna ordalag om att lärare skall samverka med föräldrarna och vara ett stöd för föräldrarna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. De allmänna formuleringarna ger möjligheter för lärarna att vara flexibla i hur man samverkar med föräldrar, men de kan även skapa osäkerhet inför hur man ska gå tillväga. Forskning visar att elevers lärande och utveckling kan främjas genom att lärare och föräldrar samverkar. Dessutom bidrar detta till att skapa en positiv inställning till skolan hos eleverna. Syfte: Syftet med studien är att belysa de möjligheter som lärare i år 1-3 ser med föräldrasamverkan kring elevens lärande, samt om det är några områden eller ämnen som de anser vara särskilt viktigt att samverka kring.

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med människor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet är att få fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sådant som bostadsområden och nya kommersiella centrum i relation till olika människors livsvillkor och identitet. Freddie Håkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: Får du plats i soffan? ? En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret Knäppingsborg beläget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som använder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och på så sätt avgör vilka kunder kvarteret söker.

För att kunna planera det framtida goda samhället krävs det att medborgarna som ska leva i samhället får vara med och bestämma hur de anser att framtiden ska se ut. Att inkludera medborgarna i beslutsprocessen är dock ofta en komplicerad fråga då en väl genomförd medborgardialog ofta har negativ inverkan på tidseffektiviteten i processen. Problemet som diskuteras i denna uppsats är just hur frågan kring effektivitet och demokrati ska tacklas, då det är två aspekter som det idag eftersträvas en förbättring kring. Uppsatsen bygger mycket på litteratur kring demokratifrågor och hur planprocessen ser ut, då frågeställningarna förutom tidigare nämnda innehåller frågor kring vad syftet med medborgardialoger är, och vilken påverkan tidpunkt för dialog har för effekt på processen. Undersökningen har vidare baserats på två intervjuer och en rapportgenomgång, vilka samtliga har bidragit till den slutsats som presenteras.Enligt intervjuerna och rapporten finns inga tendenser på att en tidig medborgardialog minskar antal överklaganden av planer, men att det tidiga dialogarbetet ändå är värdefullt att ta till vara på av andra orsaker.

I den har rapporten kartläggs och bedöms omfattningen av värmeförluster från kulvertar i Landstinget Kronobergs sekundära fjärrvärmenät på Sigfridsområdet. Teoretiska stationära värmeförlustberäkningar har utförts med Petter Wallenténs samband från 1991 samt med det via internet tillgängliga beräkningsprogrammet Logstor Calculator 2.1.Beräkningar över energibesparingen vid ett byte av de äldsta kulvertarna i det sekundära nätet till nya kulvertar visar att tvillingkulvertar i isolerklass 2 är att föredra framför enkelrör både i isolerklass 2 såväl som 3.Rapporten behandlar miljöaspekter kring fjärrvärme samt möjligheter och konsekvenser kring en energieffektivisering av distributionen genom sänkta systemtemperaturer..

Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, så kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de använder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Arbetet syftar till att undersöka och jämföra hur två svenska företag som säljer ekologisk textil resonerar kring inköp, marknadsföring och försäljning av dessa textilier. Frågeställningarna berör efterfrågan, hur företagen kan garantera att miljömärkningar och certifieringar efterföljs samt hur företagens storlek påverkar möjligheter till marknadsföring och försäljning av ekologisk textil. Intervjuer med två svenska företag som säljer ekologisk textil är genomförda. Resultatet visar på att det finns flera aspekter där företagen skiljer sig åt, bland annat i inställningen till ekologisk textil och anledningen till att de säljer det. Resultatet visar även på de svårigheter som finns vad gäller miljömärkning och certifiering, där företagen inte kan göra annat än att lita på att kraven på de ekologiska textilier de säljer efterföljs.

Syftet med vår examinationsuppgift är att få inblick i hur barn uppfattar och reflekterar kring könsmönster på film. För att få reda på detta valde vi att använda oss av gruppintervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat tolv barn och då med fördelningen fem flickor och sju pojkar, vilket resulterade i tre stycken gruppintervjuer där utfallet blev en flickgrupp och två pojkgrupper. Vi har intervjuat barn i år 3 för att ta del av deras tankar kring manligt/kvinnligt och könsmönster på film. Som grund till intervjuerna har vi visat två filmer för barnen, en med tydligt traditionella könsmönster och en med det motsatta.

Syftet med min studie är att kartlägga och granska möjliga konkreta åtgärder i klassrumssituationen kring elever i ett problemskapande beteende. Fokus riktas framförallt mot elever i åk 1-6. Specialpedagogens syn på problemskapande beteende, förebyggande insatser och de åtgärder som kan nämnas i ett åtgärdsprogram gällande en elev i ett problemskapande beteende lyfts fram. Studien ger en vid översikt kring elever i ett problemskapande beteende, dels vad som kan läggas i detta begrepp och dels vilka åtgärder som är möjliga att använda i mötet med ett problemskapande beteende.En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem utbildade specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar studien på att några få ord kan ringa in det som behövs för att förebygga och bemöta ett problemskapande beteende. Det handlar om tid för samtal med eleven, tid för att möta elevens nätverk och tid för att kompetensutveckla och reflektera kring förhållningssätt och strategier i mötet med eleven.

I dagens skolpolitik är det, och har det varit, debatt kring musikämnet. I den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nämligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt ämne. Detta har således vart debatterat bland såväl lärare som politiker. För en blivande musiklärare väcker detta tankar och funderingar kring musikämnets utveckling. Kanske kan detta även komma till att bli en konsekvens i grundskolan? Syftet med denna uppsats var att kartlägga musikundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv med hjälp av de olika kursplanerna i musik.

I stort behandlar uppsatsen plagiat på gymnasiet. Tidigare forskning visar att plagiat ökat och att internet gjort det enklare för elever att fuska och plagiera. Även nya studenter tycks sakna tillräcklig kunskap om referat- och citatteknik. Syftet är att är att få en inblick i hur lärare reflekterar kring och arbetar med plagiat på ett studieförberedande program på gymnasiet samt se om det råder några skiljaktigheter mellan lärarna. Jag har gjort en kvalitativ metod och använt mig av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelse för VD-bonus kopplad till prestation och användningen av bonustak. Undersökningens intention är att hitta forskningsproblem för en djupare studie. För att skapa förståelse kring detta valde vi att göra en kvantitativ studie av de 33 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Vi genomförde telefonintervjuer med nio av dessa där vi ställde frågor kring hur företagens bonusutformning såg ut, vilka mål och mått bonusen baseras på, hur bonustaket var utformat samt orsak till bonus, mål och tak. Det teoretiska fundament som vi bygger våra diskussioner på är agent- och stewardshipteorin.

Denna studie handlar om att diskutera förhållandet mellan de heteronormativa könsidentiteterna kvinnlighet/maskulinitet och kvinnlig maskulinitet. Den identitet som vi önskar belysa är skapad ur en heteronormativ maskulin och kvinnligt könsidentitet. Vår studie fokuserar sig på heterosexuella kvinnor inom en idrottslig kontext, då vi anser att dessa kvinnors positioner öppnar upp för en diskussion gällande en heterosexuell kvinnlig maskulinitet. Vi tolkar deras erfarenheter och handlingar inom maskulint kodade idrotter som en reflektion av denna alternativa könsidentitet. Utifrån detta diskuterar vi hur informanterna förhåller sig till kvinnlighet och maskulinitet samt hur deras könsidentitet förhåller sig till dessa två normativa identiteter.

Syftet med forskningsarbetet var att forma en bild kring fritidspedagogers inställning till datorspel samt genom tidigare forskning argumentera för olika lärandepotentialer, som datorspel kan bidra med i fritidsverksamheten. Det första som gjordes var en enkätstudie, som skickades ut till samtliga fritidshem i två kommuner, någonstans i norra Sverige. Därefter gjordes ett urval av fem fritidspedagoger som medverkade i vår kvalitativa intervjustudie. Resultatet visade på att det var få fritidspedagoger, som själva spelade datorspel. Samtliga av dessa hade dock erfarenheter kring användandet av datorspel i verksamheten.

Ett flertal studier visar på att en stor del elever väljer att inte äta av skollunchen. Faktorer som smak, miljö, hälsa, sociala, kön och kroppsuppfattning påverkar elevernas val att äta eller inte äta skollunch. Flera projekt med förändringar, som rör skollunchen, har gjorts i olika skolor i Sverige för att få eleverna att njuta mer av skollunchen.I en låg- och mellanstadieskola i västra Sverige har skollunchen blivit ifrågasatt av en förälder och därför har rektorn på skolan bett om hjälp att utreda om skolan har ett problem i frågan. Tillsammans med ett antal aktörer på skolan har vi bedrivit aktionsforskning för att på så sätt inventera eventuella problem kring skollunchen samt undersöka förslag till åtgärder som kan leda till förändring. Aktionsforskning kan ses som en process med den nuvarande kunskapen som utgångspunkt och vi har medverkat till att starta denna process genom definition och inventering av problemen.Resultatet blev att aktörerna inte upplevde maten eller den miljö som den serveras i som ett problem.