Controllerrollen har sitt ursprung i USA där den verkade i de amerikanska järnvägsbolagen under 1800-talet . Termen kom sedan till Sverige runt 1970-talet då intresset för en controller ökade i Europa. Behovet av controllerfunktionen har ökat bland annat beroende på en ökad decentralisering, som medför ett behov av exempelvis information kring företagets ekonomi till flera nivåer.I och med att omvärlden förändras så måste även företagen förändras. För att kunna behålla sin konkurrenskraft har ekonomistyrningen samt controllerrollen hamnat mer i fokus. Controllerns arbetsuppgifter har gått från att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. När det anses otydligt vad en controller egentligen ska arbeta med blir det svårare för företagen att själva förstår motivet till varför de tillsätter en controller. Detta är viktigt för att de ska få den controllerroll de söker.

Slutsatsen i vår studie är att syftena för inhyrning av personal är likvärdiga mot tidigare studier som utförts. Vi har i studien klargjort att flexibilitet är fortfarande ett centralt syfte att hyra personal istället för att anställa. Vi konstaterar även att motivet ?undvika LAS? inte är ett vanligt syfte att hyra personal, även fast undvikandet av LAS är en omdiskuterad faktor i den teoretiska referensramen. Tidigare studier visar att den största anledningen till att hyra personal från ett bemanningsföretag, är som ett alternativ för vikariat.

SAMMANFATTNING  Titel:Metoder för intern redovisning i medelstora tjänsteföretag Nivå:Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi; Redovisning Författare:Dennis Gyllner & Viktor Sandén Handledare:Stig Sörling Datum:2012 - Januari Syfte:Syftet med studien är att belysa olika metoder som finns tillgängliga för intern redovisning och med utgångspunkt från dessa lyfta fram förslag på den metod som på bästa sätt levererar underlag för den ekonomiska styrningen inom medelstora tjänsteföretag. Metod:Studien bygger på ett hermenuetiskt synsätt och en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomfördes på ett semistrukturerat sätt för att ge utrymme åt respondenternas tankar och åsikter. Enkäten utformades med frisvarsfrågor för att locka respondenterna att uttrycka sina åsikter på ett fritt sätt. Resultatet av intervjuerna och enkäten redovisas i empirikapitlet och diskuteras i analysen. Resultat & slutsats:Resultatet av studien visar på att den interna redovisningen blir viktigare desto större ett tjänsteföretag blir. Detta på grund av att företagsledningen behöver ha detaljerade ekonomiska rapporter och dataunderlag till kalkyler för att kunna styra företagets verksamhet på ett bra sätt.  Detta styrks även av tidigare forskning.

Företagen befinner sig just nu mitt i en stor förändring. Industrisamhället håller på att övergå till informationssamhället. Syftet med denna uppsats har varit att visa på hur ett IT företag kan använda sig av ett balanserat styrkort. Delsyftet har varit att se hur mått kan vara kopplade i kedjor av orsak-verkan samband samt identifiera positiva och negativa effekter med styrkortet. Uppsatsen baserar sig på en undersökning av IT företaget Avantra och informationen har samlats in via personliga intervjuer med den verkställande direktören samt fyra anställda.

Syftet är att beskriva och analysera belöningssystem i kunskapsföretag för att sedan diskutera hur ett belöningssystem för det specifika IT-företaget kan utformas. Uppsatsen har sin utgångspunkt både i teori och empiri. Den empiriska delen presenteras som en fallstudie och vi har använt oss av intervjuer samt enkät för att samla in information. Källorna till den teoretiska delen består av sekundärmaterial. Vi har studerat teorier kring kunskapsföretag och belöningssystem.

Den 1 januari 2002 träder en ny rekommendation i kraft. Syftet med Redovisningsrådets rekommendation 17 ? nedskrivningar, är att beskriva värderingsmetoder som företag kan använda sig av för att säkerställa att tillgångarna inte är redovisade till ett för högt värde. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva den nya rekommendationen, främst vad gäller nyttjandevärdet samt vilka de olika indikationerna på värdenedgång är. Samt att undersöka vad rekommendationen får för effekt på stora kapitalintensiva företag.

Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking. In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined. In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality..

Den snabba utvecklingen från industrisamhälle till tjänstesamhälle har medfört att tradi-tionella produktionsbaserade styrmetoder inte har fungerat tillfredsställande för tjänste-företag. Tjänsteföretagen kan klassificeras på en mängd olika sätt men i vår uppsats har vi koncentrerat oss på tjänsternas standardiseringsgrad, och syftet var att se om dessa hade en betydande inverkan på styrning av personal. Vår undersökning består av fallstu-dier av tre företag som valdes ut med förutsättningen att ha olika standardiseringsgrad på sina tjänster. En jämförelse mellan dessa företag gjordes med hänsyn till personal-styrning och tjänstestandardisering. Vår förhoppning var att hitta skillnader som be-kräftade de teorier som låg till grund för vår uppsats.

SammanfattningTitel: Internprissättning och dess effekter vid Örebro läns landsting och Landstinget i VärmlandFörfattare: Gun Stångberg, Susanna Arakelyan och Caroline HultmanHandledare:Fredrik KarlssonKursansvarig: Pia NylinderBakgrund: Internprissättning utgör ett viktigt ekonomiskt styrverktyg som sätter pris på de interna utbyten som kan ske mellan två olika parter. Den bidrar till en bedömning av resultatet på de berörda enheterna. Internprissättningen är av stor betydelse ur resultatenhetens perspektiv. Oftast används internprissättningen för att medverka till att medarbetarnaska bli merkostnadsmedvetna och att motivera dem till ett ekonomiskt tänkande. Internprissättningen underlättar att se vad slutproduktenkostar genom hela förädlingskedjan.

Bakgrund och problemformulering: Inköpsfunktionen har under de senaste åren fått en allt mer strategisk betydelse för organisationer. De strategiska inköpsbesluten blir därför allt viktigare och siktar mot att skapa effektiviseringar och kostnadsfördelar i processen. Ekonomistyrningstekniker som kan anpassas till företaget kan därför vara en mycket värdefull tillgång på en konkurrenskraftig marknad. Interorganisatoriska relationer i syfte till relationen mellan leverantör och det köpande företaget blir även mycket betydelsefull då de största kostnaderna har identifierats uppkomma hos underleverantörerna för ett producerande företag. Det finns dock en begränsad kunskap angående hur dessa ekonomistyrningstekniker hos interorganisatoriska relationer kan effektiviseras i inköpsprocessen hos ett producerande företag.

I många svenska koncerner har beslut tagits om att bilda självständiga enheter med lokal beslutsrätt. Ett internprissystem är nödvändigt när de enskilda enheterna utför internprestationer åt varandra. Beräkning och fastställande av internpriset sker med hjälp av olika metoder. De metoder som företaget har att välja mellan är främst kostnadsbaserad-, marknadsbaserad eller förhandlingsbaserad metod. Beroende på vilket syfte företaget vill uppnå med internprissystemet styr valet av metod.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur företag använder sig av den interna information som affärssystemet genererar. Vi i studien vill också studera skillnader mellan en teoretisk idealbild och praktisk användning. En kvalitativ fallstudie av Perstorp AB genomförts för att undersöka ovanstående. Den primära insamlingsmetoden var en besöksintervju. I studien presenteras ett urval av de befintliga teoretiska referenserna kring information, affärssystem och styrning, samt hur dessa hänger ihop inom ramen för studien.

Förändringstakten i samhället har ökat och det har lett till att styrningen i de flesta företag har fått en ökad betydelse. Tjänster har blivit en allt större del av många länders totala produktion. Traditionellt har styrningen varit utformad för tillverkade företag och för att den skall fungera effektivt i tjänsteföretag bör den anpassas till dessa företags verksamhet. Syftet med denna uppsats var att, ur ett ledningsperspektiv, skapa förståelse för styrning i tjänsteföretag, samt att analysera om det finns några utmärkande drag med denna styrning. Fallstudier genomfördes på tre tjänsteföretag i Luleå Kommun.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva våra erfarenheter av denna process som vi själva deltar i. Metod Detta är ett projektarbete som bygger på ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom näringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkät och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet.

Bakgrund och problem: Under 1980-talet riktades hård kritik mot  konomistyrningen i den såkallade ?Relevance Lost? - debatten. Kritiken styrdes senare mer specifikt mot budgeten, där kritiker som Jan Wallander (1995) samt Hope & Fraser (2003) menade att budgeteringen tillförde lite värde i modern affärsverksamhet och att den borde avskaffas helt. Trots kritiken visar nyare studier av Ekholm & Wallin (2000) samt Libby & Lindsay (2009) att majoriteten av företag fortfarande använder sig av budget som en viktig del av sin ekonomistyrning trots att företagen är medvetna om budgetens nackdelar. Detta fenomen kallar vi för ?budgetparadoxen? och kan sammanfattas i studiens huvudfråga ?Varför lever budgeten och budgetsliknande processer vidare trots all kritik som riktats mot den?? Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur två företag valt att hantera kritiken riktad mot den traditionella budgeteringn samt att konstruera en förklarande modell som visar hur budgeten kan ersättas eller utvecklas.