En individs framtida hälsa påverkas i hög grad av förhållanden under den första tiden i livet. Det är därför av hög Prioritet inom folkhälsa att undersöka hur omgivningen på bästa sätt kan tillrättaläggas för att främja barnens framtida hälsa. Spädbarnets främsta miljö är dess föräldrar. Övergången till rollen som förälder kan dock vara svår. Hjälp och stöd från samhället behövs för att kunna mästra föräldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

Bakgrund: Sveriges äldre befolkning ökar samtidigt som medellivslängden bland äldre människor stiger. Forskning visar att malnutrition hos äldre har ökat och fler ligger i riskzonen för att drabbas av malnutrition. Som en konsekvens är det därför troligt att malnutrition som fenomen och problem kommer att öka hos äldre. Malnutrition diagnostiseras inte ofta och uppmärksammas inte tillräckligt inom vården, vilket kan ge negativa effekter hos de äldre.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa orsaker till malnutrition och konsekvenser av malnutrition hos äldre från sextiofem år.Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvantitativ design.Resultat: Samtliga artiklar berör vad som orsakar malnutrition samt vilka konsekvenser det kan få för äldre. Resultatet i denna studie redovisas i två delar; orsaker till malnutrition (genus, ålder, medicinering och demens) och konsekvenser av malnutrition (försämrad livskvalité, depression (psykisk ohälsa), högre mortalitetsrisk, högre infektionsrisk samt långa sjukhusvistelser).Slutsats: Studien visar att orsaker och konsekvenser av malnutrition hos äldre inte har uppmärksammats tillräckligt då prevalensen av malnutrition är hög och stiger.Klinisk betydelse: Trots att det forskas mycket om malnutrition hos äldre stiger antalet som drabbas av malnutrition.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Läkemedelsbiverkningar utgör ett stort problem för den enskilde som drabbas och för samhället. Distriktssköterskor med förskrivningsrätt har ett ansvar att rapportera misstänkta läkemedelsbiverkningar och spontanrapportering är grunden för läkemedelssäkerhet. Studier visar att det finns en hög grad av underrapportering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors kunskap och förståelse om läkemedelsbiverkningar samt deras handlingsberedskap för, och syn på att rapportera dessa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats användes, sju distriktssköterskor i Jämtlands län deltog.

Svenska studier visar att utförandet av trycksårsprevention har låg Prioritet bland sjuksköterskor samt att sjuksköterskor även har undermåliga kunskaper om uppkomst och riskfaktorer för trycksår. Uppkomna trycksår orsakar stort lidande för patienten och höga kostnader för samhället. Den farligaste riskfaktorn för att få trycksår är immobilitet. Under en operation kan patienten inte känna obehag eller ändra sitt kroppsläge på grund av erhållen anestesi och/ eller bedövning. En operation utgör därför en högriskfaktor när det gäller uppkomst av trycksår.Syftet med studien var att undersöka effekten av att använda ett tryckavlastande hjälpmedel på patienter med operationstid på 90 minuter eller längre för att förhindra uppkomsten av trycksår.En experimentell studie med ett konsekutivt urval av 89 medverkande genomfördes på en operationsavdelning i Mellansverige.

Varför måste de flesta först få en "chock upplevelse" innan de tar risken för ekonomiska ogentligheter på allvar? Den senaste perioden har kantats av en rad skandaler som har lett till osäkerhet och bristande förtroende för finansmarknaden. Detta har mynnat ut i att dagens företag fått en högre Prioritet och fokus på att försöka minska antalet händelser av bedrägeri. Många nya regler och riktlinjer har kommit till för att motverka uppkomsten av ekonomiska oegentligheter, men ändå har man en lång väg kvar att gå för att få en marknad helt fri från bedrägerier. Företagen har allt mer uppmärksammat och insett vikten av att upprätthålla en god intern kontroll.

Det prehospitala vårdarbetet är komplext och det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna balansera medicinsk och vårdvetenskaplig kunskap. Sjuksköterskors dokumentationsansvar syftar till att trygga patientens säkerhet samt utgöra ett underlag för fortlöpande utvärdering och revidering av utförd vård och behandling. Patienter med centrala bröstsmärtor är en stor patientgrupp inom prehospital akutsjukvård. Är dokumentationen i ambulanssjukvård en garanti för patientens säkerhet i samband med akut bröstsmärta? Syftet är att undersöka faktorer som kan påverka ambulanssjukvårdens dokumentation med fokus på vård och behandling av patienter med central bröstsmärta.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i årskurs två. För att uppnå detta syfte har skolan studerats utifrån vissa givna aspekter, vilka sammantagna fått utgöra den goda skolans förutsättningar. Dessa aspekter är; miljö ? fysisk och psykosocial, lärare, undervisning och arbetssätt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning.

Tekniska förvaltningen i Örebro kommun ansvarar för bl.a. vatten, avlopp, renhållning, vägar, trafik samt parkskötsel. De har i nuläget inget uttalat samordningsansvar mellan de olika avdelningarna och syftet var därför att ge förslag på nya tillämpningar och jämföra med andra kommuner. Målet var att efter undersökningar hitta eventuella problem, definiera dessa och sedan ge förslag på lösningar. Att undersöka hela förvaltningen fanns ej tid till och arbetet koncentrerades till områden som rör trafik och gator.

SammandragSyftet med detta examensarbete har varit att belysa läsinlärningsmetoder i ett historiskt perspektiv, samt att genom intervjuer med lärare undersöka hur olika fokus i lärarutbildningen, syn på läsinlärning, forskning och samtid påverkar undervisningen. Examensarbetet grundar sig på intervjusamtal med fyra lärare i olika åldrar som under olika tidsperioder, mellan 1950-talet och fram till idag, varit verksamma lärare i den svenska skolan.Läsundervisning har hög Prioritet i skolans vardag och det finns olika läsinlärningsmetoder som under dessa år vuxit fram och gjort intåg i skolans värld, bland annat ljudmetoden, LTG-metoden, Wittingmetoden och Whole Language-metoden.Resultatet av undersökningen visar tydligt att skolan under dessa decennier har genomgått stora förändringar, framför allt på grund av samhällets förändrade ekonomi och nya levnadsförhållanden men också på grund av nya forskningsrön och nya läsinlärningsmetoder. Trots de många läsinlärningsmetoder som lanserats under 1900-talets senare hälft, visar resultatet att alla de fyra lärarna fortfarande använder sig av ljudmetoden som grund, då de tycker att den fungerar bäst. De har dock olika syn på läsinlärning och på hur läsförmågan utvecklas, kanske framför allt på grund av att de utbildats under olika tidsperioder.En slutsats som kan dras utifrån materialet är att förändringar har skett både i lärarutbildningen och i skolans värld och trots detta arbetar de fyra lärarna fortfarande med en av de äldsta läsinlärningsmetoderna. Kan det då betyda att ljudmetoden är den bästa metoden?Nyckelord: läsinlärning, ljudmetoden, läsundervisningshistorik, lärarutbildning.

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller är det kanske så att den allmänna uppfattningen gällande synen på de elever som är i behov av extra stöd är att de är ovilliga att lära? Hur uppfylls skolans samhällsuppdrag? Varför väljs just detta upplägg? Detta är alla starka frågor som kanske inte alltid är lämpliga att uttrycka just på detta vis men likväl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lärare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrån gällande styrdokument. Jag har därför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av några lärare i grundskolans senare år för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att använda mig utav deltagande observationer med påföljande semistrukturerade lärarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete måste ses ur flera dimensioner där individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhällsmedborgare bör vara främsta Prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvändigtvis är beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet på hela skolan i vidare mening är det som avgör om en inkluderande undervisning uppnåtts och att man av denna anledning bör ställa sig frågan om synen på en inkluderande undervisning behöver omvärderas för att kunna uppnå syftet med densamma..

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera i vilken utsträckning Kaizen tillämpas i det kvalitetsarbete som bedrivs på Karolinska Universitetssjukhuset, Capio S:t Görans Sjukhus samt Danderyds Sjukhus AB.Metod: En fallstudie har utförts vid tre sjukhusen i Stockholmsregionen. Primär- och sekundärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer respektive litteratur, rapporter, artiklar och elektroniska källor.Teori: Kaizen är ett synsätt som sätter människan i fokus och arbetar utefter ständigt förbättringsarbete med kundfokusering som högsta Prioritet. TQM är en filosofi samt innefattar vägledande principer som innebär att arbeta aktivt med kvalitetsfrågor. Strukturerade modeller används till hjälp för utförandet av förbättringsarbetet. Processorientering innebär att personal från olika funktioner arbetar med flöden kopplat till en speciell produkt eller kund, där effekten blir att optimera flödena istället för funktionerna.Empiri: Empirin belyser de tre sjukhusens organisationsstruktur samt en faktabeskrivning om sjukhusens respektive kvalitetsarbeten.

Bakgrund: Forskning har visat att träning förbättrar den fysiska förmågan och höjer livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Trots detta är det många personer med hjärtsvikt som inte deltar i gruppträning.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som personer med hjärtsvikt, som inte deltar i hjärtsviktsgrupp, upplever som hinder respektive möjligheter när de ska ta beslut om att delta i gruppträning.Design: Studien var en kvalitativ studie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter.Resultat och slutsats: Resultaten, som tolkades utifrån beteendeförändringsmodellen Health Action Process Approach (HAPA), av denna studie visade att informanterna upplever olika hinder för träningen som har med Prioritet, otrygghet, psykisk ohälsa, transportproblem och bristande information att göra. I vissa fall väljs träningen också bort på grund av att informanterna istället tränar i hemmet. Det största hindret enligt studiens resultat var bristen på information. Framförallt har informanterna bristande kunskap om träning som en del av behandlingen vid hjärtsvikt, NYHA II-III, och de effekter som träningen ger.

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i att diskriminerande mekanismer försvårar etnisk inkludering på arbetsmarknaden. Undersökningen söker empiriskt belysa attityder och praktiker inom den privata finans- och IT-sektorn vad avser rekryteringav personer med utländsk bakgrund, samt undersöka resultatet i ljuset av tre diskrimineringsteorier: Stigmatisering, preferensbaserad diskriminering och strukturell diskriminering. Studien bygger på 18 intervjuer och 6 policydokument från 16 olika företag. Studien visar att mångfald och antidiskrimineringsarbete ses som självklarheter. Det är också en förklaring till varför ett aktivt arbete med dessa frågor inte förekommer i större utsträckning än vad diskrimineringslagstiftningen anger i termer om diskrimineringsförbud.

Denna studie ska påvisa den problematik som ett fartygsbefäl kan känna och uppleva när ett larm signalerar på en fartygsbrygga. Syftet är att beskriva problemen samt ta vara på befälens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord på fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av enkäter samt intervjuer. På detta sätt kan vi fånga upp fartygsbefälens egna erfarenheter och de känslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmärksamhet med navigationen av det egna fartyget.

Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats kvantitativt.