Tidigare studier har beskrivit en stark koppling mellan aritmetik och algebra och flera av de svårigheter som elever har med algebra antas därför grunda sig i svårigheter i aritmetiken. En sådan svårighet är parenteser och forskning har funnit att elever har en statisk syn på dessa då de endast ser den som en signal på vad som ska beräknas först i ett tal.Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever i årskurs 8 har då det gäller parentesen som matematisk symbol såväl som parentesens funktion. De frågeställningar som studien avsåg att besvara var hur elever uppfattar parentessymbolen i matematik, hur elever uppfattar att beräkningar kan struktureras med parenteser och hur elever uppfattar situationer där parenteser är nödvändiga.Ett individuellt skriftligt arbetsblad innehållande både uppgifter med och utan svarsalternativ användes som utgångspunkt för analys och detta delades ut till 84 elever i fem olika klasser i årskurs 8. Efter analysen framkom tre kategorisystem kopplade till var sin frågeställning, i vilka elevernas skilda uppfattningar representeras. Resultaten av denna studie visade att elevers uppfattningar och användande av parenteser påverkas av såväl deras förståelse för parentesbegreppet samt deras förståelse för Prioriteringsregler..

Denna uppsats har kommit till för att belysa hur laborativa metoder kan påverka taluppfattningen hos elever i årskurs sju till nio och hur det skulle gå att effektivisera undervisningen kring detta. I undersökningen har det gjorts tester på elever i årskurs sju till nio med en utvald laboration kring taluppfattning. Eleverna har fått svara på enkäter före och efter laborationerna som har försökt belysa både elevernas kunskapsnivå och elevernas syn på taluppfattning i stort. Utvalda elever har intervjuats om sina erfarenheter och lärare har intervjuats. Dessutom har parallellt undersöks ifall det kan finnas fog för att skilja på undervisningen mellan flickor och pojkar samt hur undervisande lärare diagnostiserar elever i årskurs sju.

Flera internationella undersökningar visar att svenska elever är jämförelsevis svaga i matematik och framförallt i algebra. Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om hur lärare introducerar moment ur algebra i årskurs åtta och lärares syn på algebra. Vidare är syftet att analysera elevers svårigheter och vilka fel de gör inom algebra. Vi vill även titta närmare på hur kommunikationen sker i klassrummet, vid introduktionen av ett nytt moment. De två undersökta lärarna och deras två klasser kommer från samma centrala skola i Uppsala.

I den tillverkande industrin ställer idag kunder krav på korta leveranstider samtidigt som de tillverkande företagen ser tid som en begränsad resurs. Detta innebär att företag tvingas fokusera på att reducera ledtiden och däribland produktionsledtiden. Vid tillverkning av kundanpassade produkter finns inte möjligheten att hålla lager för att snabbt kunna besvara kunders efterfrågan och därför måste dessa företag sträva efter att effektivisera sina processer för att reducera ledtiden.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ledtiden kan reduceras i ett produktionssystem för kundanpassade produkter. Två frågeställningar har upprättats för att uppfylla syftet:1. Vilka möjliga orsaker finns till långa ledtider i ett produktionssystem som tillverkar kundanpassade produkter?2.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som är genomfört vid Hydrauto Medium i Skellefteå. Hydrauto Medium är en del av Hydrauto Group och tillverkar hydraulikprodukter till mobila enheter såsom lastkranar, skogskranar och lastväxlare. Hydrauto Group är ensam leverantör av hydraulikprodukter till Konekoncernen där bland annat krantillverkaren Hiab ingår. Under det senaste året har Hydrauto Mediums leveransprecision försämrats och ett visst eftersläp har uppstått. Examensarbetet syfte var att undersöka problem som ledde till försämrad leveransprecision samt ge konkreta förslag för hur de skulle lösas.