Denna studie syftar till att undersöka hur nÄgra personer ur personalgruppen pÄ en skola som pÄ sin arbetsplats deltagit i en av Svenska institutet för sorgbearbetning arrangerad workshop upplever sitt deltagande. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts för att uppnÄ syftet var: Hur upplever nÄgra av de personer som deltagit i workshopen att den förÀndrat deras sÀtt att hantera sin egen sorg, hur upplever nÄgra av de personer som deltagit i workshopen att de genom workshopen tillgodogjort sig kunskaper att anvÀnda i sitt yrkesutövande och i relationen till kollegor? Resultatet analyserades ur ett behavioristiskt perspektiv med hjÀlp av Skinners principer för beteenden och Baer, Wolf & Risleys teori, den tillÀmpade beteendeanalysen samt James och Friedmans handlingsprogram för sorgbearbetning. Urvalsramen bestod av 6 personer som deltagit i en workshop kring ett handlingsprogram för sorgbearbetning. Metoden som anvÀndes var kvalitativ dÄ informanternas upplevelser av handlingsprogrammet stod i fokus.

Avtalet som instrument bygger pÄ principen om likstÀllighet mellan parterna. Detta innebÀr att vardera parten mÄste ta ansvar för det de förbundit sig till i avtalet. Under senare tid har sociala skyddssynpunkter lett till allt större inskrÀnkingar i avtalsfriheten, detta genom konsumentskyddslagstifning till förmÄn för den generellt svagare parten. Tanken med avtal Àr att reglera parternas inbördes relationer i en viss situation. Trots detta hÀnder det att avtal Àr ofullstÀndiga eller oklara, hur faststÀlls dÄ vad som skall gÀlla mellan parterna? Syftet med arbetet var att faststÀlla om sÀrskilda tolkningsmetoder och/eller regler anvÀnds vid tolkning av konsumentavtal, samt i vilka sammanhang i sÄ fall.

Denna uppsats hade till syfte att undersöka hur attityder inför en hÀlsointervention ser ut hos anstÀllda pÄ ett företag dÀr de anstÀllda stod inför en kommande hÀlsointervention. Genom arbetet har författarna anvÀnt sig av tolkningar lutade pÄ hermeneutiska principer. Författarna till denna uppsats skaffade sig ett kunskapsunderlag genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fem stycken anstÀllda pÄ ett företag som stod inför en hÀlsointervention. I uppsatsens resultat och analysdel redovisar författarna bland annat intervjudeltagarnas kognitiva, intentionella samt affektiva attityder och tolkar kring dessa. Vidare behandlas informanternas kunskap om den kommande interventionen, samt eventuella bakomliggande faktorer till de uppvisade attityderna.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ hur man i praktiken gÄr tillvÀga nÀr man tolkar ett försÀkringsvillkor om tvist angÄende detta rÄder mellan försÀkringsgivare och försÀkringstagare. Genom att lÀsa i doktrinen och titta i rÀttsfall som berör tolkningstvister sÄ har jag fÄtt en lite klarare bild över vilka tolkningsprinciper som finns att tillgÄ och hur dessa bör rangordnas och tillÀmpas i praktiken. Endast en av de tolkningsprinciper jag presenterar i denna uppsats finns fastslagen i lagtext och detta gör att det inte Àr nÄgot lÀtt uppgift att tolka ett avtalsvillkor eller försÀkringsvillkor. Det finns dock en del principer fastslagna bÄde i praxis och doktrin, men det stÀlls ÀndÄ höga krav pÄ en bra avtalstolkare. I regel börjar man med en subjektiv tolkningsmetod för att sedan gÄ vidare med en objektiv.

I den hÀr uppsatsen har jag studerat översÀttning frÄn svenska till danska respektive norska, med sÀrskild inriktning pÄ metaforer. Studie-materialet Àr novellen SkenÀktenskap av Göran Tunström. Som utgÄngs-punkt har jag anvÀnt Peter Newmarks principer för metaforöversÀttning samt George Lakoffs, Mark Johnsons och Mark Turners teorier om konceptuella metaforer.Vid en undersökning av översÀttningarna har jag funnit att bildledet i de studerade metaforerna i kÀlltexten, till största delen överförts till mÄl-sprÄken. Det innebÀr att översÀttarna följt Newmarks princip nr 1. Vidare har jag funnit nÄgra fall av vad Newmark kallar overtranslation, det vill sÀga att översÀttaren tillhandahÄller mer information Àn vad kÀll-texten ger, frÀmst i den norska översÀttningen.

Mobila informationssystem stÀller höga krav pÄ anvÀndarkontext dÄ det kontinuerligt förÀndrar sig och dÀrmed Àven styr systemets anvÀndarkrav. Dessa krav sÀtts under ytterligare press dÄ det mobila informationssystemet tillÀmpas inom mobila verksamheter vars arbetsuppgifter Àr av kritisk karaktÀr, till exempel inom kÄrverksamheter. För att realisera en lyckad tillÀmpning av mobila informationssystem inom mobila verksamheter vars arbete Àr av kritisk karaktÀr Àr det viktigt att undersöka vilka kritiska faktorer som ska ligga till grund för systemet med avseende pÄ dess anvÀndbarhet. En orsak till varför en sÄdan undersökning Àr viktig Àr pÄ grund av att mobila informationssystem ofta designas efter stationÀra principer och designriktlinjer vilket Àr olyckligt dÄ anvÀndarkraven skiljer sig markant mellan mobila och stationÀra system. För att ta reda pÄ dessa kritiska anvÀndarkrav har en enkÀtundersökning genomförts inom den kommunala rÀddningstjÀnsten i Skövde.

Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har smÄ och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis VÀnner har dÀrför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag Àr utformat med utgÄngspunkt i följande principer och mÄlsÀttningar:- Att i möjligaste mÄn anvÀnda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsÀgbar samtidigt som blickfÄng och siktlinjer skapar orienterbarhet.- Bruk av nivÄskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrÄn, samtidigt som alla utstÀllningssalar Àr Ätkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett vÀxelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka vÀggar med infÀllda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hÀngrÀnnor, mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvÄning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillÄter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot bÄde förmodern och modern konst..

Ett produktutvecklingsprojekt som behandlar hur problemen kring en förarmiljös formsprÄk, reglage och kombinationen av dessa i högre grad kan utformas pÄ ett kognitivtergonomiskt och estetiskt vis med anknytning till varumÀrke.I projektet utfördes en omfattande studie över nutidens förarmiljöer dÀr flera tydliga trender upptÀcktes.  I parallellkurs utfördes ett kognitiv ergonomiskt praktikfall tillsammans med litteratur som förankrat arbetet i att forma tekniken efter mÀnniskan.  Sedan har projektet fördjupat i estetiska principer och olika studier kring förarmiljöer behandlas. Konceptframtagningen bestod av tre faser. DÀr det initialt togs fram en mÀngd övergripande formsprÄk. Sedan lades de Ät sidan för att utforma manöverdon.

Bakgrund: Skiftarbete ?r vanligt inom v?rden och p?verkar sjuksk?terskors h?lsa, prestation och v?lbefinnande. Forskning visar att oregelbundna arbetstider kan bidra till s?mnbrist, stress och f?rs?mrad patients?kerhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien ?r att belysa hur skiftarbetet p?verkar omv?rdnadens kvalitet och patients?kerhet samt vilka konsekvenser det f?r f?r v?rden.

I denna studie studeras klarsprÄk och malltexter i tre beslutsbrev om överklagan av kontrollavgift frÄn Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Syftet med studien Àr att frÀmja lÀsbarheten för mottagarna och att förenkla och kvalitetssÀkra klarsprÄksarbetet i Eskilstuna kommun genom att förÀndra beslutsbrevens utformning.De metoder som anvÀnts Àr textanalys i form av en lÀsbarhetsanalys och KlarsprÄkstestet och en kvalitativ intervju med en handlÀggare pÄ Stadsbyggnadsförvaltningen. Med textanalyserna har jag undersökt hur de befintliga breven Àr utformade utifrÄn begreppen klarsprÄk och lÀsbarhet. Genom intervjun kunde jag undersöka hur en handlÀggare pÄ Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med beslutsbreven och hur hen resonerade kring sprÄkanvÀndning nÀr beslutsbreven skrivs.UtifrÄn mitt resultat och gÀllande riktlinjer och principer för klarsprÄk har jag skapat tre nya beslutsbrev. Beslutsbreven har utformats efter mottagarens behov vilket lett till en förÀndrad stil i tilltal, disposition, ordval, meningar och rubriksÀttning för ökad begriplighet.

Uppsatsen behandlar deskriptivt hur ÀmnesomrÄdet mÀnskliga rÀttigheter behandlas vid internationellafredsfrÀmjande operationer och det legala ramverk som Àr styrande. Av sÀrskilt intresse Àr desvÄrigheter som det internationella samfundet, FN, har med kontrollen av efterlevnaden att stateragerar i enlighet med de principer som anslagits i den allmÀnna förklaringen om mÀnskliga rÀttigheter.DÄ alltfler nationer deltager i fredsoperationer Àr det viktigt att konventioner och andra styranderegelverk, som folk- och sedvanerÀtten, utformas pÄ sÄdant sÀtt att de kan nÄ bred förankring samtstyra utvecklingen för skyddet av de mÀnskliga rÀttigheterna i en positiv riktning.Syftet med uppsatsen Àr att bringa kunskap om var Sverige stÄr i dagslÀget avseende synen pÄmÀnskliga rÀttigheter och hur vi utbildar och övar vÄr personal inför fredsfrÀmjande operationer för attsÀkerstÀlla att vÄra soldater/sjömÀn och civila agerar pÄ ett riktigt sÀtt i enlighet med FN:s grundlÀggandeanda och vÀrderingar.I detta perspektiv Àr det viktigt att samtlig personal som skall deltaga i en multinationell fredsoperationÀr vÀl fötrogna med vilka rÀttigheter och skyldigheter de har enligt internationell rÀtt att ingripa, enskiltom sÄ Àr nödvÀndigt, för möjliggörande att skydd av de mÀnskliga rÀttigheterna ges sÄvÀl inom denegna fredsstyrkan som till tredje part och de inblandade i konflikten som man Àr satt att lösa..

Detta examensarbete behandlar Àmnet bokformgivning. Uppdraget bestod i att jag fick ett manus som skulle formges till en bok. Rapporten beskriver arbetets gÄng med metoder och principer inom informationsdesign och typografi. Uppgiften var korrlÀsning och viss redigering av text, val av format, typsnitt och storlekar, layout, brytning av texten, formgivning av omslag och omslagstext.Titeln pÄ boken Àr Minsta möjliga friskvÄrd och Àr riktad till chefer, friskvÄrdare och anstÀllda. Den handlar om hur företagen kan stödja de anstÀllda som inte Àr sÄ intresserade av friskvÄrd, de som inte orkar trÀna eller inte har lust att röra pÄ sig.

Sverige Àr sedan lÀnge en demokrati dÀr medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan har som huvuduppgift att förbereda elevens deltagande i samhÀllslivet, dÀrmed Àr skolan en verksamhet för elevens eget inflytande och ansvarstagande. Undervisningen ska bedrivas under demokratiska former dÀr eleven ska kunna vara med och pÄverka. Elevinflytande betonas i skolans styrdokument. Olika studier har visat att eleverna har fÄtt ett ökat inflytande i skolan men inte i den utstrÀckning som förvÀntas i en fungerande demokrati.

VÀrdebaserad styrning utgörs av en samling principer, vilka ska ge en vÀgledning för att mÀta prestationer, allokera resurser samt sÀtta finansiella mÄl. Detta görs utifrÄn den grundlÀggande förutsÀttningen att aktieÀgarvÀrde skapas nÀr avkastningen överstiger investerarens kapitalkostnad. För att lyckas med implementeringen och den fortsatta tillÀmpningen av VBM anser vi att företaget bör följa nio steg. Först bör företagsledningen förmedla synsÀttet, vÀrdebaserad styrning. DÀrefter bör företaget vÀlja en effektiv styrmodell.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.