Varje elev i den svenska skolan har rÀtt att fÄ kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta Àr stadgat i den svenska Skollagen och i lÀroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta pÄ ett hÀlsofrÀmjande sÀtt. Elevinflytande och delaktighet i skolan Àr positiva hÀlsofrÀmjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att sjÀlva fÄ pÄverka sin situation och dÀrmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur Ätta grundskoleelever frÄn Äk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det pÄverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete Àr att synliggöra hur fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter pÄ omrÄdet. Med det ville jag ocksÄ ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med barnens rÀttigheter i förskolan. Till detta lades anvÀndandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tÀnker pedagogerna kring barnens rÀttigheter? NÀr fÄr barnen vara med och bestÀmma i verksamheten? NÀr kan barnen inte fÄ inflytande i förskolan? För att besvara frÄgorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.

Denna uppsats undersöker vilka strategier som anvĂ€nts för att översĂ€tta personnamn frĂ„n fornislĂ€ndska till nusvenska i fem översĂ€ttningar av Njals saga. Syftet Ă€r att utreda om det finns nĂ„gon systematik i hur islĂ€ndska sprĂ„kelement behandlas nĂ€r de saknas i svenskan (till exempel diftonger): behĂ„lls den islĂ€ndska formen eller ersĂ€tts den med sprĂ„kelementet som det utvecklats i svenska? Vidare undersöks översĂ€ttarnas eventuella principer kring namn och namnelement som finns i nusvenska. Personnamnen i översĂ€ttningarna jĂ€mförts med personnamnen i Íslenzk fornrit. Alla personnamn förekommer inte i alla översĂ€ttningar.

UtgÄngspunkten för denna studie Àr att dokumentera och redogöra den traditionsbaserade utlÀggningsmetodologi inom islam. Fokus ligger pÄ hur de traditionsbundna och de konservativa inriktningarna av sunni islam uppfattar denna företeelse.Betydelsen av tafsir har kommit att spela en allt viktigare roll till stor följd av den debatt som förs kring islam och vilken förstÄelse eller tolkning som skall ha företrÀde. Debatten fokusera primÀrt kring hur Koranen bör förstÄs och tolkas, vilket visar sig i den alltmer utprÀglade konflikten mellan traditionsbundna inriktningar och progressiva grupperingar. De progressiva grupperna menar att islam och Koranens förordningar mÄste förstÄs utifrÄn den kontext de tillkom i och sÄledes Àr mÄnga av dessa förordningar förÄldrade och i behov av omtolkning, medan de traditionsbundna inriktningarna anser att islam och Koranens bestÀmmelser Àr universella och följaktligen inte tidsbundna.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de principer som den traditionsbaserade tolkningsmetodologin utgörs av och att belysa hur dessa möjliggör att en korrekt förstÄelse av Koranen kan förvÀrvas..

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ olika pensionsplaner som anvÀnds av företag, förmÄns- och avgiftsbestÀmd. Studien Àmnar undersöka om förmÄnsbestÀmda och avgiftsbestÀmda pensionsplaner skiljer sig Ät frÄn varandra i Ärsredovisningens utformning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa skillnader pÄverkar anvÀndaren. Empirin visar genom en studie av Ärsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för anvÀndaren anvÀnds redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvÀrderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervÄrd av ungdomar som Àr familjehemsplacerade dÄ de blir myndiga. För att uppnÄ syftet gjordes en redogörelse för den rÀttsliga regleringen av eftervÄrden samt hur eventuella förberedande insatser för vÄrdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades Àven hur socialtjÀnsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. BÄde en juridisk och rÀttsociologisk metod anvÀndes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrÄn ett empowerment perspektiv.

Denna kandidatuppsats syfte Àr att utforska hur Landskapsarkitektprogrammet, vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, hanterar medvetenheten hos studenterna kring ?gestaltningskonventioner? och ?Varför? de gör vissa saker i en gestaltningssituation. Uppsatsen baseras pÄ tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ av de mest uppskattade lÀrarna pÄ Landskapsarkitektprogrammet vid SLU Alnarp. Men den tar Àven avstamp i litteraturstudier kring pedagogik och kulturbundna uppfattningar. Resultatet av uppsatsen visar att det finns ett tydligt mÄl, hos lÀrarna, att frÀmja sjÀlvstÀndigt tÀnkande hos studenterna. Den visar Àven att de pedagogiska metoder som anvÀnds av lÀrarna, i exemplen, stöds av lÀrandepreferenserna hos majoriteten av studenterna. Den belyser vikten av att ha förmÄgan att motivera val under och efter utbildningen.

SakrÀtten reglerar tredjemanskonflikter över egendom, och en del av sakrÀtten Àr olika sÀkerhetsrÀtter. SÀkerhetsrÀtterna tjÀnar sitt syfte genom att sÀkerstÀlla vÀrdet hos sÄld egendom och anvÀnds flitigt inom handeln idag. Konflikter inom beskrivet Àmne uppstÄr frÄn tid till annan och avgörandena skiljer sig Ät, eftersom Àmnets karaktÀr Àr komplicerad. Vad hÀnder dÄ handeln sker internationellt och att det i sjÀlva verket handlar om ett avbetalningsköp som pÄ ett eller annat vis hamnat utanför landets grÀnser? Vilken lag ska tillÀmpas och vad har det för effekt pÄ resultatet? OmrÄdet som detta rör Àr inte reglerat i lag och dÀrför Àr de viktigaste kÀllorna praxis och doktrin.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors attityder till fÀngelsevistelsen. Forskning kring kvinnors kriminalitet och fÀngelsevistelse Àr mycket bristfÀllig bÄde internationellt och nationellt. Tidigare forskning utgÄr frÀmst ifrÄn mÀn och deras kriminalitet, vilket blivit normgivande för synen pÄ brottslingar och kriminalvÄrdens uppbyggnad. Studien inriktades pÄ kvinnliga interners attityd till fÀngelsemiljö, kommunikation och upplevelse av stÀmpling under fÀngelsevistelsen. 256 interner var vid tillfÀllet placerade pÄ olika anstalter i Sverige.

Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans frÀmsta politiska idéer och principer: demokrati och mÀnskliga rÀttigheter, folkrÀtten, fred och sÀkerhet samt jÀmlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkÀnda politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhÀngare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i tvÄ internationella frÄgor och företeelser. Demokrati och mÀnskliga rÀttigheter har analyserats utifrÄn diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrÀtten utifrÄn avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och sÀkerhet utifrÄn kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jÀmlikhet utifrÄn solidaritet med utvecklingslÀnder och jÀmlikhet i industrilÀnderna.Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frÄgestÀllningar:· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frÄgor och företeelser han engagerade sig i?· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frÄgor och företeelser han de facto gjorde?· Vilken slags vÀrldsordningen föresprÄkade Olof Palme?Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och vÀrldspolitik: realismen, liberalismen och marxismen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..

Vid utsÀndning av personal Àr det vanligt att arbetsgivare anvÀnder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen sÀger nej till en utsÀndning av ekonomiska skÀl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsÀndningen sker till betydelselös för den utsÀnde. Detta beroende pÄ att den utsÀnde fÄr det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sÀnds ut till. NÀr arbetsgivaren Ätar sig att betala den skatt som belöper pÄ inkomsten uppkommer en skatteförmÄn i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen Àr att klargöra rÀttslÀget nÀr det gÀller förmÄn av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmÀnna principer som styr svensk skatterÀtt.

Den hÀr undersökningen Àmnar kartlÀgga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts pÄ detta sÀtt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare vÀrld, dÀr fredsfostran av unga sÄgs som den bÀsta metoden för att fÄ till stÄnd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen Àr att, genom en kvalitativ innehÄllsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansÄg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete pÄ­verka barnen i en sÄdan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. IstÀllet skulle barn lÀra sig att tÀnka kritiskt, vara sjÀlvstÀndiga och fÄ en förstÄelse för andra folks kulturer.

The purpose of this study was to examine and describe how politicians and directors of care define and experience quality in aged care facilities. Further on we wanted to compare on which fundamental principles the participants base their opinion about quality and how they work with quality. To reach our aim we conducted five interviews with politicians and directors of care. The results show that it is hard to determine quality in an unambiguous and objective way. Quality in aged care appears to be about relations and encounters amongst people.

Detta arbete har syftat till att utreda vad en naturlik eller naturinspirerad trÀdgÄrd bör innehÄlla, bÄde vad gÀller vÀxtlighet som andra element som tillför det eftertraktade naturlika intrycket. För att ta reda pÄ detta behövdes en djupare granskning av det mÀnskliga psykets reaktioner pÄ naturlika intryck, nÄgot som det lyckligtvis redan finns mÄnga studier om. Inom miljöpsykologin har det lÀnge forskats om hÀlsofrÀmjande effekter av naturlika utemiljöer, och mÄnga av dessa studier har Àven kunnat anvÀndas i för syftet att ta reda pÄ vad det egentligen Àr vi mÀnniskor finner naturlikt. SammanstÀllningen av fakta kring Àmnet naturlik trÀdgÄrd har lett till ett designförslag för en trÀdgÄrd dÀr detta tema passar vÀl in. I förslaget har punkterna som framkommit av den litterÀra sammanstÀllningen anvÀnts bÄde som analysverktyg och i sjÀlva designprocessen. Den litterÀra granskningen sammanfattar relevant historik inom Àmnet miljöpsykologisk forskning, samt olika teorier kring vad som bygger upp ett naturlikt intryck och hur man idag anvÀnder sig av olika planterings- principer för att fÄ fram den naturlika kÀnslan. Resultatet av litteraturstudien Àr en lista som faststÀllts i tabell 1 och bestÄr av sexton huvudpunkter och innehÄller bland annat flerskiktiga vÀxtmaterial, stÄndortsanpassat vÀxtval, artrikedom, djurliv, naturliga dofter mm. Resultatet visade att dessa principer Àr anvÀndbara inom bÄde den egna trÀdgÄrden sÄvÀl som i större offentliga miljöer. De kan anvÀndas oavsett storlek pÄ trÀdgÄrd samt utnyttjas för matproduktion.