Denna uppsats behandlar rÀttsverkan av integrationsklausuler i svenska kommersiella avtal. Integrationsklausuler Àr avtalsvillkor som förklarar att det skriftliga avtalet Àr parternas slutliga och fullstÀndiga uppgörelse. Syftet med dem Àr att visa att parterna bara anser sig bundna av innehÄllet i det skriftliga avtalet och att uttalanden och tidigare överenskommelser som gjorts under förhandlingarna ersÀtts av detta. I angloamerikansk rÀtt fÄr detta effekten att bevisning om vad som hÀnt före avtalet inte tillÄts för att Àndra, motsÀga eller utfylla det skriftliga avtalet. Detta följer av vad som brukar kallas ?the parol evidence rule.?Integrationsklausuler anvÀnds frekvent i amerikanska och engelska avtal och anvÀnds allt oftare Àven i Sverige.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekomsten av eventuella anvÀndbarhetsproblem och brister pÄ webbplatser som tillhandahÄller tjÀnster för digital uthyrning av film. I de fall existensen Àr ett faktum, har vi haft för avsikt att undersöka vilka dessa anvÀndbarhets-problem Àr och om det Àr möjligt att bygga bort dem genom att applicera befintlig kunskap inom anvÀndbarhet och webbdesign. För att kunna uppnÄ detta syfte har vi genomfört kvalitativa experiment pÄ tre av de dÄvarande största webbplatserna som erbjöd denna tjÀnst. Experimentens resultat analyserades bÄde kvalitativt och kvantitativt för att uppnÄ en högre trovÀrdighet. VÄr studie visade att det inte bara rÄder en uppsjö anvÀndbarhetsproblem pÄ dessa webbplatser, utan att mÄnga av dem Àr sÄ pass allvarliga att de omöjliggör anvÀndning av webbplatsernas tjÀnster.

LÀrare befinner sig i en central roll nÀr det gÀller att motverka krÀnkningar genom sitt sÀtt att vara nÀrvarande i barnens aktiviteter men ocksÄ utifrÄn hur de planerar innehÄllet i verksamheten. I bakgrunden beskrivs olika former av relationer som kan förekomma mellan barn, lÀrares förhÄllningsÀtt till etiken men ocksÄ till barnet, krÀnkande behandling och kamratkulturers olika dimensioner.     Syftet med min studie har varit att ta reda pÄ hur de vanligaste krÀnkningarna ser ut men ocksÄ i vilka sammanhang de förekom och hur organisationen pÄverkade barns sÀtt att behandla varandra.Studiens material har samlats in genom observation och bearbetats utifrÄn en kvalitativ modell. Insamlingen av material har gjorts i en förskoleklass. Undersökningen följer VetenskapsrÄdets etiska principer.Resultatet visar pÄ krÀnkande attityder mellan barnen som hotfulla fysiska och verbala uttryck, negativa tillrÀttavisningar, lekens maktspel samt kritiska aspekter som riskerar att öka krÀnkningar mellan barn.     .

Att bara slÀnga ihop ett anvÀndargrÀnssnitt Àr inte sÀrskilt svÄrt. Det svÄra ligger i att göra det pÄ ett sÄdant sÀtt att anvÀndaren kÀnner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta pÄ teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nÄ ut till mÄlgruppen, kan man fÄ fram ett grÀnssnitt som uppfyller nÄgra kvalitativa komponenter som utgör anvÀndbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovÀrdiga och sprÄkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign.

Intresset för studien kom genom upptÀckten av ?Idrott hela livet ? strategisk plan för idrottens folkhÀlsoarbete? som Àr ett dokument frÄn Riksidrottsförbundet som tar upp att idrotten vill: ?agera för ett starkt föreningsliv byggt pÄ demokratiska principer och stÀrka medlemmarnas engagemang, inflytande och delaktighet?. Syftet med studien blev följaktligen att beskriva hur konsulenterna pÄ Hallands distriktsidrottsförbund uttrycker vilka processer och strukturer som Àr förutsÀttningar för medlemmars delaktighet och inflytande i föreningslivet Valet grundar sig Àven i det faktum att delaktighet har bevisats betydelsefull för bÄde lÀrande och hÀlsa. Genom vÄrt val av att vilja se hur konsulenterna uttrycker sig om sitt arbete passade kvalitativa intervjuer, som genomfördes med alla (fyra) konsulenterna pÄ valda distriktsidrottsförbund. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehÄllsanalys och det som framkom var att den demokratiska processen, med Ärsmötet, var en struktur och process som har stor betydelse för delaktighet och inflytande i föreningar.

I samma takt som intresset för mat har ökat i Sverige det senaste decenniet har uteÀtandet pÄ framför allt privata kommersiella restauranger ökat. Den molekylÀra gastronomin har blivit ett nytt inslag, men Àr kontroversiell dÄ matlagningen Àr förenad med att överskrida grÀnser som finns i den traditionella kokkonsten, exempelvis lÄgtemperaturstekning av kött. Sedan 1 januari 2006 finns krav pÄ införande av HACCP-principer i alla verksamheter som hanterar livsmedel. Av dessa anledningar Àr det viktigt att personal inom restaurang ökar sin kunskap om vilka mikrobiologiska faror som finns och som Àr förknippade med olika livsmedel, rÀtter och tillagningstekniker. Syftet med studien var att utforma en handledning som tar upp hur mikrobiologiska faror i olika matrÀtter och rÄvaror kan minskas inom restaurang. Handledningen Àr avsedd att anvÀndas i utbildning av restaurangkockar och ska upplysa om vilka mikrobiologiska faror som finns med olika rÄvaror, rÀtter och tillagningstekniker.

Our main aim with this study is to shed a light over the social workers opinions about what they believe will be the consequences of introducing Housing First in the city of Stockholm. We wanted to examine the social workers perceptions about how Housing First could change their client?s autonomy and justice. Therefor we accomplished five qualitative interviews with social workers. We analyzed our empirical material with the theoretical terms; justice, autonomy and intern role-conflict.

DÄ arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare Àr det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör sÄ kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstÄ en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rÄdande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av fem intervjuer med sÄvÀl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla vÄra intervjupersoner Àr kopplade till mÀnniskovÄrdande organisationer.

The purpose of our examination was to survey how one preschool works with so called language groups, if the mother tongue is important and if the informants can see any complex of problems in the inclusive/exclusive way of working with language groups in the preschool. The literature review provides for example the three most important areas of mother tongue, which are the emotional, the social and the intellectual (Ladberg, 2000). Further it describes the difference between the conceptions integration and inclusion, when today the concept inclusion is preferred (TĂžssebro, 2004). We were inspired by qualitative interviews as our method and from a phenomenographic perspective described the informants? perceptions about the named phenomenon.

Bakgrund och problemformulering: Begreppet rÀttvisande bild har sedan införande i svensk lagstiftning varit svÄrt att definiera. En anledning till detta Àr att Sverige tillhör den kontinentala redovisningstraditionen medans begreppets hemland, Storbritannien, tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen. USA anvÀnder sig av samma redovisningstradition som Storbritannien och har en liten annorlunda definition av begreppet Àn vad vi har i Sverige. HÀr i Sverige krockar Àven begreppet rÀttvisande bild med det gamla begreppet god redovisningssed. Detta har lett till funderingar och följande forskningsfrÄgor: ? Hur kan begreppet rÀttvisande bild definieras enligt enhetsteorin respektive Àgarteorin? Syftet med denna frÄga Àr att fÄ en förstÄelse för varför det Àr svÄrt att definiera begreppet.

Denna uppsats Àr skriven som en studie i fyra delar. Första delen bestÄr utav redogörelser för syfte, metod och kÀllmaterial samt hur jag skapat det analysverktyg som anvÀnds i arbetet. I andra delen belyses krigföringens grundprinciper sÄsom de Àr definierade i litteraturen. HÀr redogörs Àven för de faktorer som kommer att anvÀndas vid identifikationen. Tredje delen av min studie inleds utav en historisk Äterblick, dÀr jag ÄterberÀttar hÀndelserna som utspelar sig i Norge under 1942-1943.

FN:s barnrÀttskommitté har rekommenderat Sverige att ÄtgÀrda skillnader som finns i implementerandet av barnkonventionen i de svenska kommunerna. Som ett led i det arbetet har Sveriges regering initierat framstÀllandet av ett indikatorsystem för att mÀta barnets rÀttigheter. Uppsatsen syftar till att utvÀrdera om indikatorerna utgör den mest behjÀlpliga metoden för kommuner i att mÀta, utvÀrdera och följa upp barnets rÀttigheter och deras rÀttighetsbaserade arbete. Uppsatsens utvÀrdering sker via en kvalitativ jÀmförelse mellan indikatorerna och metoderna Balanserat styrkort, Kollegial granskning och Nöjt barn-index. Bedömningen av de olika metodernas förtjÀnster och brister utförs genom att identifiera kriterierna för ett rÀttighetsbaserat arbete, som omfattar mÀnskliga rÀttigheters grundlÀggande principer i relation till ansvaret och förvaltningsprocessen i kommunerna.

Det svenska samhÀllet bygger pÄ demokratiska principer om allas lika rÀttigheter. I de demokratiska vÀrdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhÀllet. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska mÀnniskans syn pÄ ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor ses som tillgÄngar till det gemensamma, och dÀr olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera pÄ den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar pÄ tankarna att vi ska skapa ?en skola för alla?, alltsÄ en skola dÀr alla elever ska kunna kÀnna samvaro och deltagande.

NÀr en utlÀndsk arbetsgivare utan fast driftstÀlle i Sverige lokalanstÀller nÄgon för arbete som skall utföras i Sverige sÄ kan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt den svenska lagstiftningen komma överens om att arbetstagaren sjÀlv skall betala socialavgifter i form av egenavgifter. Denna form av avtal kallas socialavgiftsavtal, och samma form av regel finns pÄ EU-nivÄ. Problematiken ligger i att egenavgifter endast kan pÄföras arbetstagaren om inkomsten taxeras i Sverige, och det finns en hel del situationer, vilka belyses i uppsatsen, dÀr nÄgon inkomsttaxering inte sker av arbetstagarens inkomst. I dessa lÀgen kan följaktligen Sverige inte pÄföra varken arbetstagare eller arbetsgivare socialavgifter. Anledningarna till att denna avgiftsflykt möjliggörs Àr flera.

I Sverige har barnfattigdom funnits i alla tider. Den hÀr uppsatsen handlar om barnfattigdom i Sverige i dag. Det var en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Syftet var att undersöka hur barnfattigdom visar sig i en mellansvensk stad och hur professionella inom socialt arbete ser pÄ barnfattigdom och vilket stöd som finns att fÄ. Studien byggde pÄ fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom kommunens enhet Familj och Fritid.