Mut- och bestickningsreglerna Äterfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhÄllandet nÀr en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut pÄ grund av otillbörlig pÄverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhÀllets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anstÀllda inom bÄde privat och statlig sektor.För att kampen mot korruption ska bli sÄ effektiv som möjligt Àr det viktigt att angripa problemet pÄ sÄvÀl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som stÄr till buds för att Ätala en svensk privatanstÀlld för korruptionsbrott som begÄtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar pÄ att lagstiftningen i dagslÀget Àr otillrÀcklig för att binda privatanstÀllda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebÀr att privatanstÀllda endast riskerar Ätal om deras huvudman vÀljer att anmÀla transaktionen, alternativt om Äklagaren finner det pÄkallat frÄn allmÀn synpunkt.

DÄ arbetslösheten under lÄng tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsÀttningspolitiken fÄtt en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka bÄde flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet pÄ arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rÄdet och mynnade ut i RÄdets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanstÀllningar och har tvÄ syften. Dels att sÀkerstÀlla att principen om icke-diskriminering omsÀtts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar.Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes Àndringar i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS).

År 2004 pĂ„började BokföringsnĂ€mnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebĂ€r att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 dĂ€r var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall ocksĂ„ enligt BFN tillĂ€mpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det pĂ„ vissa stĂ€llen hĂ€nvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska berĂ€knas enligt bokföringsmĂ€ssiga grunder, detta framgĂ„r av 14 kap.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte Àr att titta nÀrmare pÄ dessa utredningar och förslag för att se vaddet kan fÄ för konsekvenser för aktieÀgare, borgenÀrer och bolagsrÀtten i Sverige.

SammanfattningLikabehandlingsprincipen Àr en mÀnsklig rÀttighet av stor vikt. För att tillför-sÀkra likabehandling finns det uppstÀllda förbud mot diskriminering. Ibland rÀcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva ÄtgÀrder mÄste vidtas för att frÀmja jÀmlikheten i samhÀllet. De undantag frÄn diskrimineringsförbu-den som finns i sÄvÀl EU-rÀtten som i den svenska rÀtten öppnar upp för möj-ligheten att tillÀmpa positiv sÀrbehandling i syfte att skapa ett mer jÀmlikt sam-hÀlle. Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att utreda var grÀnsen gÄr mel-lan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering.AnvÀndandet av positiv sÀrbehandling Àr omdebatterat och frÄgan om möjlig-heten ska tillÀmpas Àr kontroversiell.

I avtal om företagsförvÀrv finns ofta en MAC-klausul. Den Àr Àgnad att villkora köparens avtalsbundenhet om nÄgon hÀndelse vÀsentligt pÄverkar mÄlbolaget mellan signing och closing. Att undkomma bundenhet av ett ingÄnget avtal Àr och skall inte vara lÀtt, i synnerhet inte nÀr det ingÄs av sofistikerade avtalsparter. Enligt svensk rÀtt Àr det ocksÄ synnerligen sÀllan kommersiella avtal jÀmkas med hjÀlp av 36 § AvtL eller Àndras med hjÀlp av hardshipreglerna i Unidroit Principles eller PECL. Men om nu parterna genom en allmÀnt hÄllen klausul vill möjliggöra för sÀljaren att undkomma avtalet om nÄgot oförutsett intrÀffar som inte reglerats specifikt i fullföljandevillkoren? DÄ fÄr parterna lösa det avtalsvÀgen.

Problembakgrund:Företag investerar bl.a. i affÀrssystem (ERP-lösningar) för att dra nytta av de fördelar systemen förvÀntas leverera i form av bÀttre beslutsstöd och effektivare processer vilka Àr viktiga för att företag skall uppnÄ en högre nivÄ av konkurrenskraft och tillvÀxt. I grund och botten av alla fungerande IS (Informationssystem) ligger en nödvÀndig integration mellan verksamheten samt deras IT-infrastruktur, vilken Àr nödvÀndig för förverkligandet av de nyss nÀmnda fördelarna. Integrationen mellan verksamheters IT-infrastruktur kan vara komplex och svÄr att erhÄlla. ERP-lösningar bestÄr av moduler för verksamhetsspecifika funktioner vilka rent hypotetiskt möjliggör en fullstÀndig integration genom standardisering.

KöpesamhÀllet har under det senaste Ärhundradet genomgÄtt stora förÀndringar vilket ocksÄ Äterspeglas i köprÀtten. 1905 Ärs köplag var strÀng mot sÀljaren i dennes ansvar och bevisbörda nÄgot som kanske var förstÄeligt mot bakgrund av att lagen Àven reglerade konsumentköp. 1976 kom ett förslag till en ny köplag som syftade till att mildra sÀljarens bevisbörda, nÄgot som redan skett i övriga nordiska lÀnder. Den nya köplagen skulle istÀllet för den Àldre köplagens omöjlighetslÀra bygga pÄ force majeure. Under denna tid var Àven en FN-konvention angÄende internationella köp under utarbetande.

PÄ grund av olika redovisningsskandaler och liknande har under de senaste Ären nÀringslivet drabbats av ett förtroendeproblem. Detta har lett fram till en utökad diskussion betrÀffande begreppet bolagsstyrning (corporate governance) och mÄnga lÀnder har infört koder för reglering av detta omrÄde. USA har valt att tillgripa strÀngare lagstiftning, medan Europa har valt att satsa pÄ sjÀlvreglering i form av bolagskoder. Efter ett samarbete med regeringen och nÀringslivet presenterades i december 2004 Svensk kod för bolagsstyrning. Koden Àr ingen lag utan bygger pÄ sjÀlvreglering enligt principen ?följ eller förklara?.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att ge en överblick i hur epiduralanestesi utförs och vilka risker och fördelar som tekniken medför. Epiduralanestesi Àr en typ av lokalanestesi och central nervblockad. Anestesimedlet injiceras extraduralt, det vill sÀga i epiduralrummet utanför den hÄrda hjÀrnhinnan (dura mater) vilken omger ryggmÀrgen. AnvÀndning av lokalanestetika vid ryggmÀrgens slut resulterar i förlust av viljestyrda rörelser och i upphörd kÀnsel i omrÄden innerverade av de pÄverkade kÀnsel- och motorneuronen. Epidural administration av morfin ger lÄngvarig (6-24h), effektiv analgesi som ej associeras med kÀnsel-, sympatisk- eller motorblockad. Epiduralanestesi anvÀnds framförallt för tre typer av patienter och situationer: HÀst och ko (vid vaginal prolaps och kejsarsnitt), kÀnsliga smÄdjur (nedsatta patienter som riskerar att inte överleva generell anestesin och vid kejsarsnitt) och postoperativ smÀrtlindring (patienter i behov av lÄngvarig smÀrtlindring efter kirurgiska ingrepp i bakben, bÀcken och kaudala delar av buken). Inom smÄdjurspraktiken lÀggs epiduralanestesi oftast i foramen lumbosacale (mellan L7 och S1) OmrÄdet lokaliseras genom att fram höftbenskammarnas (crista iliaca) högsta punkt.

Hur kan man göra för att ge mÀnniskor en möjlighet att fÄ bÀttre psykisk hÀlsa?Detta Àr huvudmotivet till denna uppsats.Den bakgrund som mÄlas upp Àr den psykiska ohÀlsan i Sverige i dag med en mÀngd mÀnniskor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de fÄr varaktig hjÀlp att vare sig förÀndra sina arbetsförhÄllanden eller sin livssituation.I uppsatsen frÄgas om mÀnniskor blint arbetar över sina förutsÀttningar dÀrför att de saknar insikt om att det de gör Àr ohÀlsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvÄng som stÀndigt piskar dem till att anstrÀnga sig yttrligare en bit fast de egentligen kÀnner att de inte orkar med?För att komma fram till ett förslag för förÀndring beskrivs tvÄ olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förÀndra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

Syftet med uppsatsen Àr att följa upp tre svenska bolags syn pÄ hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förÀndrats och utvecklats de senaste Ären.Det görs en jÀmförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jÀmföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig Ät. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero pÄ.Intern kontroll Àr den del av bolagsstyrning som syftar till att sÀkerstÀlla att uppsatta mÄl inom företagen uppnÄs samt motverka att fel begÄs i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fÄtt stor uppmÀrksamhet i media under de senaste Ären pÄ grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, bÄde utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrÄgorna stÄtt högt pÄ dagordningen under en lÀngre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsÀtta en kommission för att analysera behovet av ÄtgÀrder som sÀkerstÀller förtroendet för svenskt nÀringsliv.

Under mÄnga Är har mÀnniskan försökt att kontrollera sin hund med hjÀlp av ett koppel fÀst i ett halsband eller i en sele. Hundar har en stark instinkt att dra nÀr de kÀnner tryck, till exempel hundar som drar i kopplet pÄ promenad, vilket Àr problematiskt vid koppeltrÀning. Man kan ta till en del olika hjÀlpmedel för att fÄ hunden att sluta dra, men en del krÀver bÄde mycket kunskap och fÀrdighet för att anvÀndas rÀtt. Ett av dessa hjÀlpmedel Àr helstrypet, ett slags halsband som dras Ät runt hundens hals nÀr hunden drar. Detta Àr framtaget som ett trÀningsredskap nÀr man trÀnar med negativ förstÀrkning.