Sökresultat:
430 Uppsatser om Principen om förbud - Sida 8 av 29
NaturnÀra miljövÀn, lÄgkonsumerande stadsbo elleverklighetsdistanserade vÀrldsuppfattningar? : - En kulturgeografisk studie av medvetenheten om den egna energianvÀndningen.
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad som bedöms ligga bakom ett sĂ€rskilt vĂ„rdbehov dĂ„ ungdomar döms till ungdomsvĂ„rd samt att ta reda pĂ„ hur de straffrĂ€ttsliga principerna tillgodoses i yttrandena. Genom ett kvalitativt angreppssĂ€tt har 13 yttranden frĂ„n tingsrĂ€tten i Ăstersund gĂ€llande ungdomsvĂ„rd granskats, dĂ€refter har en innehĂ„llsanalys utförts för att se mönster och samband i socialtjĂ€nstens bedömningar kring sĂ€rskilt vĂ„rdbehov. Som teoretisk grund har de straffrĂ€ttsliga principerna anvĂ€nts, vilket analysen ocksĂ„ baseras pĂ„. Resultatet har pĂ„visat att pĂ„gĂ„ende insats inom socialtjĂ€nsten, i form av placering var den vanligast förekommande orsak till att sĂ€rskilt vĂ„rdbehov bedömdes föreligga. Detta ofta i samband med en missbruksproblematik.
Gemenskapsinterna förvÀrv : Har Skatteverkets dokumentationskrav konstitutionellt stöd?
Gemenskapsinterna förvÀrv Àr ett uttryck för handel mellan nÀringsidkare i olika medlemsstater inom Europeiska gemenskapen (EG). Enligt huvudregeln i mervÀrdesskattelagen (1994:200) (ML) ska ett förvÀrv beskattas i ursprungsstaten, varifrÄn transporten pÄbörjas. Vid gemenskapsinterna förvÀrv finns det dock speciella regler framtagna för beskattningen, i syfte att undvika dubbelbeskattning. Reglerna innebÀr att sÀljaren blir undantagen frÄn skatteplikt i dennes etableringsland medan köparen beskattas för förvÀrvet i sitt etableringsland.Den svenska lagstiftningen anger att för att ett gemenskapsinternt förvÀrv ska undantas frÄn beskattning mÄste varan transporteras av sÀljaren, köparen eller nÄgon för deras rÀkning frÄn ett EG-land till ett annat. Vidare mÄste köparen vara registrerad som skattskyldig till mervÀrdesskatt i ett annat EG-land Àn det som varan utgick ifrÄn.
En legitimitetsanalys av direktivsförslaget gÀllande den europeiska utredningsordern. En spÀnning mellan processuellt och substantiellt antagen lag
Ănda sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.
FörÀldrars utvisning pÄ grund av brott : med fokus pÄ barns rÀttigheter
Förevarande uppsats belyser de fall dÄ en förÀlders utvisning pÄ grund av brott medför men för den tilltalades barn och i vilken mÄn det ska beaktas dÄ domstolen fattar beslut i utvisningsfrÄgan. Enligt art 3 Barnkonventionen och 1 kap 10 § UtlÀnningslagen (2005:716), UtlL, ska barnets bÀsta beaktas vid Àrenden som rör barn. Principen om barnets bÀsta medför emellertid inte att barns intressen i alla lÀgen ska vara utslagsgivande. 8 kap 8 § UtlL Àr utformad att utgöra avvÀgning mellan behovet av effektiv allmÀn och individuell utlÀnningskontroll och humana aspekter, varför skÀl som talar emot utvisning mÄste prövas om förutsÀttningar för utvisning Àr uppfyllda.SkÀl emot utvisning framgÄr av 8 kap 11 § UtlL. SamhÀllets reaktion gentemot brottslighet ska vara proportionerlig med de följder som utvisning skulle medföra sett till den tilltalades samhÀllsanknytning.
I jakt pÄ public service-tjuvar
Ănda sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.
Likabehandling vid offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden
SammanfattningDen hÀr uppsatsen behandlar likabehandlingsprincipen vid offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden. Principen Àr en av de mest centrala nÀr ett köp genomförs genom ett offentligt bud och kan aktualiseras i sÄvÀl det erbjudande bolaget som det bolaget som Àr tÀnkt att förvÀrvas. De som kan lida skada i nÀmnda bolag Àr frÀmst minoriteten i dessa sammanhang. I det förvÀrvande bolaget kan denna Àgargrupp lida skada genom att majoriteten i eget intresse genomför strukturförÀndringar i Àgandet genom att ÄsidosÀtta företrÀdesrÀtten för befintliga aktieÀgare. Ett köp kan nÀmligen genomföras genom att en apportemission utgör Ätminstone en del av vederlaget till aktieÀgarna i mÄlbolaget.
VÀrdering till verkligt vÀrde ? ett medel för resultatmanipulering? : En jÀmförelse mellan fastighetsbranschen och skogsbranschen i Sverige
Införandet av IAS 40 och IAS 41 medförde en förÀndring av redovisningsprinciper för hur förvaltningsfastigheter och skog ska vÀrderas. Den nya vÀrderingsmetoden innebÀr att tillgÄngarna ska vÀrderas till verkligt vÀrde. Enligt tidigare forskning innefattar principen för vÀrdering till verkligt vÀrde en handlingsfrihet som riskerar att leda till resultatmanipulering. Genom att studera tvÄ branscher dÀr en stor andel av företagens totala tillgÄngar vÀrderas till verkligt vÀrde kan faktorer som pÄverkar vÀrderingen undersökas för att visa pÄ indikationer till resultatmanipulering. Trots smÄ skillnader i redovisningsstandarder visar resultatet ett liknande agerande inom branscherna, dÀr bÄda branscher redovisar den största förÀndringen av orealiserade vÀrden i samband med Ärsbokslutet.
SKATTETILLĂGGET : och principen om ne bis in idem
Enligt Svensk intern rÀtt kan en skattskyldig som lÀmnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen bÄde pÄföras skattetillÀgg genom ett disciplinÀrt förfarande och dömas till straffansvar enligt skattebrottslagen för samma oriktiga uppgift.Sedan Sverige ratificerade Europakonventionen Är 1953 Àr vi rÀttsligt bundna av konventionsrÀtten. Artikel 4 i sjunde tillÀggsprotokollet stadgar bland annat att ?ingen fÄr lagföras eller straffas pÄ nytt i en brottmÄlsrÀttegÄng i samma stat för ett brott för vilket han redan har blivit slutligt frikÀnd eller dömd i enlighet med lagen och rÀttegÄngsordningen i denna stat?. En frÄga som uppstÄr Àr huruvida skattetillÀgget Àr förenligt med detta dubbelbestraffningsförbud.?BrottmÄlsrÀttegÄng? Àr ett autonomt begrepp.
Sk?despelarens laboratorium
Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r
en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I
detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge
mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska
gestaltning och ta mig an nya utmaningar.
Den rÀttsliga grunden för allmÀn pension
Genom en traditionell juridisk metod avser den hÀr uppsatsen att studera det svenska allmÀnna pensionssystemet över tid (igÄr, idag och imorgon) för att utreda den rÀttsliga grunden för allmÀn pension. Den allmÀnna pensionsrÀtten Àr en del av de tre pelare som idag utgör det svenska pensionssystemet. De andra pelarna utgörs av den privata pensionen och avtalspensionen. AllmÀn pension har sedan början av 1900-talet erbjudits den svenska befolkningen. De första lagarna om allmÀn pension kan inte jÀmföras med det allmÀnna pensionssystemet som idag finns.
Inkludering av nyanlÀnda elever - en frÄga om kapital? : En studie av elevers och lÀrares upplevelser av inkluderingsprocessen.
NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.
Lagerstyrningssystem för ökad flexibilitet
Detta examensarbete har Àgt rum vid Produktionsverkstad 1 (PV1) pÄ Wexiödisk AB dÀr diskmaskiner av huvtyp tillverkas. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka lagerstyrningsmodeller som Àr lÀmpliga för att styra avdelningens materialflöden med. Arbetet har genomförts i tvÄ steg. Först behandlades artiklar unika för produkterna vid PV1, dÀrefter artiklar gemensamma med andra produkter. Enligt modeller ur relevant litteratur utformades förslag pÄ hur dessa kunde appliceras praktiskt.
Principen om barnens bÀsta i asylprocessen. De romska och ashkaliska barnen.
Principen om barnets bÀsta Àr en oerhört betydelsefull princip i den svenska rÀttsordningen, Àven inom utlÀnningslagstiftningen. Jag har i denna uppsats avsett att granska huruvida Migrationsöverdomstolen samt migrationsdomstolarna beaktat de berörda barnens bÀsta i ett antal avgöranden som berör romska och ashkaliska barnfamiljer. Under de senaste Ären har antalet asylsökande frÄn Balkan varit stort, samtidigt som antalet familjer som fÄtt bifall pÄ sina ansökningar varit mycket fÄ. Romer och ashkalier har sedan lÄng tid tillbaka diskriminerats runt om i Europa. De förnekas bland annat tillgÄng till arbetsmarknaden, bostÀder samt möjligheten att gÄ i skolan.
Kriget mot terrorismen : En diskursanalys av den amerikanska regeringens förÀndrade uppfattning av terroristhotet - mellan Ären 2003, 2006 samt 2011
NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.
NÀr familjehemssekreterare talar om umgÀnge : en diskursanalys
NÀr barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska förÀldrar hamnar de flesta inom samhÀllets vÄrd under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats Àr i dagslÀget vÄrd i familjehem. NÀr barn placeras i familjehem fÄr barnet en egen socialsekreterare och familjehemmet fÄr en annan, denne kallas för familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid övervÀganden av familjehemsvÄrden och har ett visst inflytande i umgÀngesfrÄgor. Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vad familjehemssekreterarna anser om umgÀnge mellan de biologiska förÀldrarna och barn placerade i familjehem enligt lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU) utifrÄn principen om barnets bÀsta.