Sökresultat:
430 Uppsatser om Principen om förbud - Sida 7 av 29
Personalens arbete med unga lagövertrÀdare pÄ anstalt
Syftet med den hÀr studien Àr att belysa erfarenheter och upp-levelser frÄn personal som arbetar med ungdomar pÄ anstalter, och ansvarar för att motivera dem till ett liv utan kriminalitet och missbruk. Vidareundersöks vilkainsatser som erbjudsoch vilka hinder och möjligheter det finns i motivationsarbetet. Studien Àr kvalitativ och har en hermeneutisk utgÄngspunkt. UndersökningenÀr genomförd med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att unga lagövertrÀdare Àr en svÄr grupp att motivera till förÀndring dÄ de fortfarande ser vinster med kriminalitet.
FörÀndringsagenter inom Àldreomsorgen?
Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.
Mobilprat i fordon, ett minne blott?
Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.
"FÄr jag LOV" Vad förklarar kommunernas informationskvalitet inom hemtjÀnsten
Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.
PolicyförÀndring - En fallstudie av den svenska bistÄndspolitiken
Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.
Ensamkommande asylsökande barns rÀttigheter
Inströmningen av de ensamkommande asylsökande barnen har ökat radikalt de senaste Ären och har dÀrför blivit ett kontroversiellt Àmne i svensk flyktingspolitik. Det Àr varje stats ansvar att omhÀnderta dessa ensamkommande barn pÄ ett bra och vÀrdigt sÀtt.
I denna studie behandlas dÀrmed dessa barns rÀttigheter enligt FN:s konvention om barns rÀttigheter, samt RÄdets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. RÀttigheter som behandlas Àr sÄdana som Àr relevanta i förhÄllande till de ensamkommande asylsökande barnen sÄsom icke-diskrimineringsprincipen, principen om barnets bÀsta, rÀtten att höras, rÀtten till hÀlso- och sjukvÄrd samt rÀtten till utbildning.
Vidare jÀmförs dessa rÀttigheter med den svenska lagstiftningen för att faststÀlla hur Sverige förhÄller sig till sina internationella Ätaganden..
Det indirekta besittningsskyddet vid lokalhyra. PÄ vilka grunder utgÄr ersÀttning av obehörig uppsÀgning?
Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.
Ekonomisk nationalism i globaliseringens tidevarv : En studie av den svenska handelspolitiken 1995-2007
Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förstÄelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartlÀggs sÄvÀl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utstrÀckning den nationella identiteten har prÀglat svenska makthavares sÀtt att argumentera dÄ handelspolitiska frÄgor har diskuterats. Det valda sÀttet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder pÄ att det gÄr att pÄvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sÀtt att argumentera..
Taiwan och Kinas relation över sundet - sjÀlvstÀndighetsledaren Chen Shui-bian
Uppsatsen redogör för förhÄllandet mellan Taiwan och Kina, den sÄ kallade "relationen över sundet", och koncentrerar sig pÄ Ären 2000-2008 dÄ Chen Shui-bian varit öns president. Chen anser Taiwan som ett suverÀnt, sjÀlvstÀndigt land, medan Kina anser att Taiwan borde acceptera "ett-Kina" principen, som innebÀr att Taiwan Àr en del av Kina. Uppsatsen undersöker om, och i sÄ fall hur, Chens tid som president har inneburit förÀndringar i relationen över sundet..
FrÄn verkligheten till LabView: ett Àventyr via USB
Uppgiften vi fick var att designa en mĂ€tutrustning för vibrationsmĂ€tning i en fordonshytt, utrustningen ska samla in mĂ€tdata och via USB skicka datat till LabView. Systemet bestĂ„r av: • Givare, accelerometrar. • Signalanpassning, filtrering och förstĂ€rkning. • A/D-omvandling, 22 bitars upplösning. • Inteface mellan A/D-omvandlare och mikrokontroller.
SocialtjÀnstens yttrande till tingsrÀtten : I vilken utstrÀckning tillgodoses de straffrÀttsliga principerna?
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad som bedöms ligga bakom ett sĂ€rskilt vĂ„rdbehov dĂ„ ungdomar döms till ungdomsvĂ„rd samt att ta reda pĂ„ hur de straffrĂ€ttsliga principerna tillgodoses i yttrandena. Genom ett kvalitativt angreppssĂ€tt har 13 yttranden frĂ„n tingsrĂ€tten i Ăstersund gĂ€llande ungdomsvĂ„rd granskats, dĂ€refter har en innehĂ„llsanalys utförts för att se mönster och samband i socialtjĂ€nstens bedömningar kring sĂ€rskilt vĂ„rdbehov. Som teoretisk grund har de straffrĂ€ttsliga principerna anvĂ€nts, vilket analysen ocksĂ„ baseras pĂ„. Resultatet har pĂ„visat att pĂ„gĂ„ende insats inom socialtjĂ€nsten, i form av placering var den vanligast förekommande orsak till att sĂ€rskilt vĂ„rdbehov bedömdes föreligga. Detta ofta i samband med en missbruksproblematik.
SmÄ uttryck och stora intentioner : En studie om det yngre förskolebarnets inflytande i formella lÀrandesituationer
Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.
Intern kontroll och styrelser : -Styrelseordförandens instÀllning till intern kontroll och Koden
Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrÄgasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stÀrka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. HÀr uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett sÀrskilt ansvar jÀmfört med övriga ledamöter.
"NE BIS IN IDEM" : En komparativ studie av svensk och norsk konventionstillÀmpning
I Europakonventionen finns ett förbud mot att en person skall kunna bli straffad för ett brott dÀr denne redan blivit slutligt dömd eller frikÀnd. Det innebÀr alltsÄ i praktiken ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen ocksÄ benÀmns ? ?ne bis in idem?. Detta förbud har flera gÄnger varit föremÄl för prövning i sÄvÀl Europadomstolen som i nationella domstolar. MÄlen har gÀllt allt frÄn rattfylleri till miljösanktioner.
Risk- och granskningshanteringsarbetet i större och medelstora börsnoterade bolag utan internrevisionsfunktion
Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.