Den första juli 1997 firades Hongkongs Äterförening med Kina med pompa och stÄt. Den brittiska kolonin blev Hong Kong Special Administrative Region (SAR) inom Kina. Hongkong skulle behÄlla sitt politiska system sida vid sida med fastlandets under principen "ett land, tvÄ system". Vi har identifierat att principen innebÀr en konflikt i den specifika situationen och anvÀnder oss av Browns teori om tre typer av nationalism. Kinas kommunistparti anvÀnder tvÄ typer av nationalism för att samla invÄnarna i en nation och legitimera sitt styre.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att göra en undersökning av rÀttshjÀlpsreformen 1997 som Àr bÄde beskrivande och normativt utvÀrderande. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr jag anpassar Lennart Lundquists (1992, s. 12) policyprocessmodell utifrÄn mitt syfte och följer idéerna och vad som sÀgs m.m. i de olika stegen samt Ludvig Beckmans (2005, s. 69 - 74) normativa rimlighetsprövning dÀr den normativa utgÄngspunkten Àr principen om likhet inför lagen.

NÀr samhÀllet straffar en person för brott kan detta ses som den yttersta formen av statlig maktutövning gentemot den enskilde. Att det rÀttsliga förfarandet blir rÀttvist mot den enskilde Àr dÀrför ytterst viktigt. RÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng utgör sÄledes en av vÄra mest grundlÀggande mÀnskliga rÀttigheter. Den enskildes rÀtt till en rÀttvis rÀttegÄng Àr en omfattande rÀttighet. RÀtten för den tilltalade att förhöra mÄlsÀgande och vittnen utgör en av de viktigaste bestÄndsdelarna i rÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng. Min avsikt med detta arbete Àr att nÀrmare belysa förhÄllandet mellan Europakonventionen och RÀttegÄngsbalken, speciellt vad gÀller den tilltalades rÀtt att förhöra mÄlsÀgande och vittnen.

Den internationella rÀtten utgörs av mellanstatliga samarbeten mellan suverÀna stater pÄ olika omrÄden. De suverÀna staterna har exklusiv behörighet att lagstifta inom sina territorier och sÄledes har ingen annan stat rÀtt att stifta lagar som blir gÀllande pÄ en annans stats territorium. Denna exklusiva rÀtt till sjÀlvbestÀmmande benÀmns territorialitetsprincipen. PÄ den internationella skatterÀttens omrÄde innebÀr territorialitetsprincipen att en stat har rÀtt att beskatta all inkomst som har ett samband med den staten. Detta görs genom att obegrÀnsat skattskyldiga beskattas för all sin inkomst oavsett var den uppstÄtt och begrÀnsat skattskyldiga beskattas endast för den inkomst som uppkommit i den staten.DÄ en sjÀlvstÀndig stat överlÀmnar en del av sin suverÀnitet till ett sÄdant internationellt samarbete som till exempel EG utgör, splittras det i internationell rÀtt vedertagna territorialitetsbegreppet eftersom den exklusiva lagstiftningskompetensen i viss mÄn mÄste delas med EG: s lagstiftande makt.

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler. .

Syftet med det hÀr arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen som anvÀnds pÄ skola XX. Jag ville ta reda pÄ hur skola XX arbetar med lÀsinlÀrningsmodellen för att förebygga lÀsinlÀrningsproblem hos elever i förskoleklass och Ärskurs 1. För att undersöka skola XX lÀsinlÀrningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som anvÀndes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den lÀsinlÀrningsmodell som skola XX anvÀnder verkligen fokuserar pÄ den tidiga lÀsinlÀrningen. Insatserna som modellen fokuserar pÄ Àr att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter genom systematiskt arbete med att utveckla sprÄklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga lÀsinlÀrningen i Ärskurs 1.

En person under 18 Är klassificeras som underÄrig och saknar rÀttshandlingsförmÄga. För att en underÄrig ska kunna ingÄ avtal krÀvs att denne har förmyndarens samtycke. Förmyndarens samtycke kan ges endera uttryckligen eller tyst. Det tysta samtycket innebÀr att förmyndaren ger den underÄriges medkontrahent anledning att presumera att samtycke föreligger. Ett presumerat samtycke anses föreligga om förmyndaren gett den underÄrige möjligheten att disponera över pengar. Konsumentverket och ARN Àr av uppfattningen att den underÄriges medkontrahent aldrig kan presumera ett samtycke nÀr avtal ingÄs av underÄrig pÄ Internet.

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler..

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas för ett uthÄlligt vattenbruk och för att motsvara de krav som stÀlls i EU:s vattendirektiv. En sammanstÀllning av andra lÀnders tillvÀgagÄngssÀtt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, NaturvÄrdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) instÀllning anvÀnds som vÀgledning betrÀffande de rekommendationer vi ger pÄ hur en svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas. För ett uthÄlligt vattenbruk Àr det viktigt att vatten prissÀtts rÀtt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissÀtts rÀtt.

MervÀrdesskattebedrÀgerier inom den gemenskapsinterna handeln Àr idag ett utbrett problem. I och med den inre marknadens framvÀxt och det gemensamma mervÀrdesskattesystemets struktur har nya former av mervÀrdesskattebedrÀgerier uppstÄtt. DÄ den inre marknaden öppnades 1993 togs den fysiska tullkontrollen bort och kvar Äterstod endast en administrativ kontroll. Till dess att en fullstÀndig harmonisering kan genomföras pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet tillÀmpas destinationslandsprincipen pÄ gemenskapsintern handel mellan nÀringsidkare. För att undvika dubbelbeskattning har regler om gemenskapsinterna förvÀrv framtagits.

MervÀrdesskattebedrÀgerier inom den gemenskapsinterna handeln Àr idag ett utbrett problem. I och med den inre marknadens framvÀxt och det gemensamma mervÀrdesskattesystemets struktur har nya former av mervÀrdesskattebedrÀgerier uppstÄtt. DÄ den inre marknaden öppnades 1993 togs den fysiska tullkontrollen bort och kvar Äterstod endast en administrativ kontroll. Till dess att en fullstÀndig harmonisering kan genomföras pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet tillÀmpas destinationslandsprincipen pÄ gemenskapsintern handel mellan nÀringsidkare. För att undvika dubbelbeskattning har regler om gemenskapsinterna förvÀrv framtagits.

Europakonventionen ger enskilda personer en rÀttighet att inte bli straffad eller lagförd tvÄ gÄnger för dom eller frikÀnnande som vunnit laga kraft. Det innebÀr i princip ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen Àven benÀmns, ne bis in idem. Principen har varit uppe för prövning ett antal gÄnger i sÄvÀl svenska instanser som Europadomstolen. MÄnga av Europadomstolens mÄl har gÀllt mÄnga andra brott och förseelser Àn skattetillÀgg och skattebrott, vilket Àr det som denna uppsats behandlar. I dagslÀget finns inget stöd för att underkÀnna Sveriges dubbla förfarande med skattetillÀgg och samtidigt Ätal för skattebrott.

SammanfattningDenna framstÀllning har till syfte att utreda den kontraktsrÀttsliga principen culpa in contrahendo, med utgÄngspunkt enligt följande frÄgestÀllningar;1. Vilken innebörd har den rÀttsliga principen culpa in contrahendo?2. Under vilka förutsÀttningar och med vilka kriterier utdömer rÀtten skadestÄndsansvar med stöd i denna rÀttsprincip?3.

svensk rÀtt gÀller principen om avtalets subjektiva begrÀnsning som huvudregel, vilken innebÀr att ett avtal endast kan skapa rÀttigheter och skyldigheter för avtalsparterna. Det har dock gjorts vissa avsteg frÄn principen. I vissa specialregleringar har en part rÀtt att rikta direktkrav mot sin medkontrahents medkontrahent. Det har Àven gjorts avsteg frÄn principen i rÀttspraxis. HD anförde i Hamnkranfallet Är 1986 att undantag kan göras frÄn principen under vissa specifika förutsÀttningar.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att analysera vad begreppet rÀttvisande bild av goodwill innebÀr, redogöra för utkastet till revidering av IAS 22 samt diskutera vilka möjliga konsekvenser det kan fÄ för goodwillredovisning i Sverige. Vi utreder Àven hur testen av nedskrivningsbehov skall utföras samt om det nya synsÀttet kommer att leda till en mer rÀttvisande bild av företags goodwillredovisning. Metod: För att uppnÄ syftet med uppsatsen har vi valt en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra muntliga intervjuer samt tre via e-mail med personer som innehar kvalificerade kunskaper inom redovisningsomrÄdet. Slutsatser: Anledningen till att IASB har arbetat fram ett utkast till revidering av IAS 22 Àr att det finns skilda principer för hur goodwill skall redovisas.